Vad är funktionell svaghet?

Funktionell svaghet är svaghet i en kroppsdel som beror på att nervsystemet inte fungerar som det ska, men inte på grund av en skada eller sjukdom i nervsystemet. 

Patienter med funktionell svaghet upplever svaghetssymtom som kan vara handikappande och skrämmande, såsom gångsvårigheter, tyngdkänsla på ena sidan, att tappa saker eller en känsla av att en kroppsdel bara inte känns normal eller ”hör till en själv”. 

För både patienten och läkaren kan det ofta verka som att man har fått en stroke eller har symtom på MS. Men till skillnad från vid de tillstånden finns det ingen bestående skada i nervsystemet vid funktionell svaghet, vilket betyder att symtomen kan förbättras eller försvinna helt. 

Hur ställs diagnosen vid funktionell svaghet? 

Diagnosen ställs ofta av en neurolog eller strokeläkare. 

Vid undersökningen hittar läkaren ofta ett symtommönster som är typiskt för det här tillståndet (“positiva tecken”), medan det saknas förändrade reflexer eller andra tecken på en strukturell neurologisk sjukdom (som stroke). 

Detta beror på att alla delar av nervsystemet är bevarade vid funktionell svaghet, de fungerar bara inte som de ska. Vilket betyder att när du försöker att röra din arm eller ditt ben kan inte nervsystemet utföra det så bra som det borde. 

Vid undersökningen kan din läkare hitta särskilda fysiska tecken på funktionell svaghet, och ställa diagnosen på samma sätt som man skulle göra vid en sjukdom som migrän (som inte heller har något blodprov eller röntgenundersökning som leder fram till diagnos). 

Om du vore en dator skulle det vara lite som att ha ett mjukvaruproblem snarare än ett hårdvaruproblem. 

Positiva tecken på funktionell svaghet kan vara följande, även om inget av dem är 100% tillförlitligt och kan användas ensamt: 

• Kollapsande svaghet – en tendens att armen eller benet ”kollapsar” när styrkan testas. Det här kan en läkare uppfatta som att man ”inte försöker”, men det är vanligt att patienter med funktionell svaghet märker ökad svaghet ju mer man försöker.

• Hoovers tecken – i den här undersökningen kan ditt påverkade ben vara svagt när du försöker pressa din fot ned i britsen. När läkaren sedan ber dig att lyfta upp ditt friska ben återkommer kraften i ditt svaga ben. Vissa patienter med funktionell svaghet använder det här som en slags fysioterapi för att träna tillbaka den normala funktionen i sitt svaga ben (och för att påminna sig om att diagnosen är korrekt). 

Videon nedan visar när Dr Jon Stone undersöker Lucy som har en funktionell svaghet i sin högra sida. Du kan också se henne berätta om sina ansiktsryckningar på en annan del av hemsidan. Tack Lucy för att du tillåter delning av den här videon.

Videon med Hoovers tecken visar att Lucy är svag i sitt högra ben. När hon försöker hålla benet mot golvet går det inte. Men när läkaren ber henne lyfta sitt friska ben och koncentrera sig på att hålla kvar det i luften så försvinner svagheten i det högra benet en stund. 

Förklaringen till detta är att när Lucy verkligen försöker att röra sitt högra ben och det inte lyder henne, så ligger ett problem i hjärnans och nervsystemets funktioner i vägen. Men när hon koncentrerar sig på det vänstra benet så kommer de automatiska rörelsemönstren tillbaka, vilket visar att svagheten inte beror på en skada i nervsystemet. Du kan behöva titta på klippet ett par gånger för att förstå hur det hänger ihop.

• Höftabduktortecknet – Det här tecknet är positivt när någon försöker trycka ut sin ena höft men det inte fungerar lika bra som på den andra sidan (höftabduktorsvaghet). Men när personen försöker trycka ut sin friska sida så blir kraften mycket bättre i den sida som först var svag. Titta på videon nedan med Rachel som har en funktionell svaghet som en del av FNS.

• En släpande gångstil – Patienter med funktionell bensvaghet har ibland en väldigt karakteristisk gångstil, där det svaga benet “släpar” i marken. Det här skiljer sig från någon med ett svagt ben efter stroke eller MS, som pendlar sitt ben vid gång. 

• Skillnad mellan undersökning av styrka i liggande och vid gång – vissa personer med funktionell svaghet har en relativt normal styrka vid liggande undersökning, men svaga ben vid gång. Det omvända kan också ses. Detta beror inte på att de inte försöker att gå, utan variationen är ett typiskt kännetecken för diagnosen. 

Normala röntgenundersökningar och prover hjälper till i diagnostiken, men diagnosen ställs oftast vid en neurologisk undersökning vid ett läkarbesök och byggs på de här positiva fynden. 

Hur uppstår funktionell svaghet? 

Funktionell svaghet är ett komplext problem. Det uppstår av olika anledningar för olika personer. Ofta följs symtomen av frustration, oro och nedstämdhet men det är inte orsaken till problemet. 

Vi känner till ett antal olika situationer där funktionell svaghet kan uppstå. Dina symtom kan passa in i någon av de här kategorierna, men det kan också vara så att ingen av dem är relevant för dig: 

1. Efter en skada / med smärta —Människor verkar särskilt sårbara för att utveckla funktionell svaghet efter en fysisk skada eller om de har mycket smärta (särskilt svår nack- eller ryggsmärta). Ibland överlappar funktionell svaghet med ett annat tillstånd som heter Complex Regional Pain Syndrome. Klicka på länken för att få veta mer. 

2. En sjukdomsperiod med uttalad trötthet och sängvila — svaghet kan utvecklas långsamt hos personer som drabbats av svår trötthet och utmattning. Hos vissa patienter kan för mycket vila starta symtomen. Det kan finnas överlappning med Kroniskt Trötthetssyndrom (ME/CFS). Klicka på länken för att få veta mer. 

3. Att vakna upp från narkos efter en operation, eller att vakna från sömn — detta beror inte på en skada från narkosmedlet utan har att göra med den tillfälliga förändring i hjärnans tillstånd som uppstår när du vaknar till. Liknande saker kan ibland uppstå när du vaknar från vanlig sömn.

4. Efter en dissociativ episod eller panikattack  Om din svaghet uppstod plötsligt kan det ha en koppling till andra symtom som yrsel eller dissociation (en känsla av att saker runt omkring dig är avlägsna eller frånkopplade). Dissociation är lite som trans och beskrivs på annat håll på hemsidan. Ibland är de här händelserna väldigt skrämmande, särskilt om de kommer “som en blixt från klar himmel” och leder till en panikattack. Efter en panikattack kan det finnas kvar en känsla av att ena kroppshalvan känns “konstig”, kanske tung eller stickande.

Ibland uppstår symtomen efter ett funktionellt/dissociativt anfall.

6. Triggat av ett migränanfall. Vid vissa typer av migrän finns det en “aura” som ger domningar, stickningar eller svaghet i ena kroppshalvan. Särskilt om det är första gången du får det kan det vara skrämmande och trigga FNS. 

5. Utan någon uppenbar utlösande orsak. Precis som vid migrän får vissa anfall bara när de är trötta eller stressade, medan andra får dem utan något utlösande. Klicka på Behandling för att ta reda på mer om behandling i allmänhet, eller gå till den specifika sidan om behandling vid funktionell svaghet