Den här sidan och faktabladet har skrivits tillsammans med de kollegor som nämns på slutet av sidan. Särskilt tack till Tammy Hedderley, Isobel Heyman och Christos Ganos.
Tics är en typ av upprepande rörelser eller ljud som kan ses vid flera olika tillstånd, t.ex. Tourettes syndrom. Tics kan också finnas som en del av ett funktionellt neurologiskt tillstånd, och kallas då “funktionella tics”. Personer med Tourettes syndrom kan också utveckla funktionella tics.
Tics definieras som plötsliga, hastiga, återkommande rörelser eller ljud, och som inte är rytmiska. Tics kallas ofta komplexa om de innehåller mer än en enkel rörelse, och tics kan medföra en kombination av olika rörelser eller ljud.
Det här avsnittet ger en introduktion till funktionella tics, vilket kan hjälpa dig och din sjukvårdspersonal att angripa problemet på ett bättre sätt. Avsnittet handlar inte om Tourettes syndrom, men vi kommer att diskutera överlappningen.
Det finns många likheter mellan behandlingen för funktionella tics och behandlingen för tics som ses vid andra tillstånd (som vid Tourettes syndrom), men det finns några viktiga skillnader också.
I tidig barndom, när barn är runt 4-5 år gamla, är subtila tics ganska vanligt. I en låg- och mellanstadieskola med 400 elever har runt 10-20 elever någon form av tics. Tics växer ofta bort, och på en högstadieskola är det bara runt 1% som har tics. Tourettes syndrom är ett tillstånd som debuterar i tidig ålder. Det är en av de viktigaste skillnaderna mot funktionella tics, som ofta debuterar efter 10-11 årsåldern, och kan debutera även hos vuxna.
Funktionella tics är en sorts Funktionell Neurologisk Symtomstörning (FNS). FNS beskrivs detaljerat på annat håll på den här hemsidan. I stora drag beskriver det en störning i rörelser och känsel, där det är problem med viljestyrda rörelser men inte med automatiska rörelser.
Bilden nedan beskriver de viktigaste kliniska tecknen som läkare använder för att diagnostisera funktionella tics, och jämför dem med tics som ses vid Tourettes syndrom. Ibland blir det ännu mer komplicerat än så, eftersom man kan ha både Tourettes syndrom OCH funktionella tics. Det är oftast viktigt för individen att försöka ta reda på om huvudproblemet är funktionella tics, Tourettes syndrom eller en blandning av bägge, eftersom behandling och förklaringar kan skilja sig åt. Till exempel så hjälper inte den medicin som ibland används vid Tourettes syndrom inte vid funktionella tics. Hos barn och tonåringar är det vanligare att det finns en blandning, medan det hos vuxna är vanligare att funktionella tics finns utan Tourettes syndrom.
Tic-attacker kallas det när ticsen är kontinuerliga, och det ses särskilt hos yngre personer med en blandning av Tourettes syndrom och funktionella tics. Du kan läsa mer på organisationen “Tourette actions” sida.
Som du kan se i det här diagrammet är det inte lätt att ställa en diagnos på funktionella tics. Det krävs vanligtvis att läkaren också är mycket bekant med Tourettes syndrom och andra orsaker till tics. Både FNS och Tourettes syndrom är störningar i frivilliga rörelser, och båda kan ändras av distraktion eller aktiviteter. Liksom de flesta typer av FNS är funktionella tics en klinisk diagnos som grundas på en kombination av typiska drag.
Det är vanligtvis viktigt att försöka komma fram till om huvudproblemet hos en individ är Funktionella tics, Tourettes syndrom eller en blandning av båda, eftersom behandlingen och förklaringarna kan skilja sig åt.
Sarah är en 13-åring som är intresserad av dans, konst och drama. Under de senaste 4 veckorna har hon plötsligt fått invalidiserande, ihållande motoriska tics i armar och ben. De har hängt ihop med både gnällande ljud och djurläten och en tendens att svära åt sin lillasyster och att fara ut på ett till synes okontrollerat sätt. Det här har varit väldigt jobbigt för henne och hon har sökt på akutmottagningen vid flera tillfällen, men ingen verkar veta hur de kan hjälpa henne. Hon har tyckt att det känts pinsamt att prata med sina vänner.
Sarahs 5-åriga lillebror har en autismspektrumdiagnos. Hon beskriver sig själv som blyg och socialt osäker, och hennes föräldrar säger att hon är “en perfektionist”.
Ticsen har gjort att hon har slutat att gå i skolan och hon har tillbringat mycket tid ensam på sitt rum. Hon har tillbringat mycket tid på sociala medier, och p.g.a. sina symtom har hon kollat på sajter om Tourettes syndrom. Hon har nyligen haft modet att göra en TikTok-video om sin situation. Hon har en farbror med vissa tics och OCD (Tvångssyndrom).
Om man tittar tillbaka så hade Sarah en del mindre tics när hon var ungefär 5 år gammal, men alla trodde att det hade lugnat ner sig och de har inte märkts på många år.
Sarahs tics var mestadels typiska för funktionella tics. De kom särskilt i armarna och i kroppen. Hon kunde inte “hålla tillbaka” ticsen ens någon sekund, och hon hade inte det “förvarningssug” som personer med Tourettes ofta har. Att ticsen började helt plötsligt och att det kom mycket direkt när hon var 13 år var också typiskt för funktionella tics och inte för Tourettes syndrom.
Sarahs läkare trodde att hon troligen hade haft milda tics som barn, och att detta gjorde att hon var mer benägen att utveckla funktionella tics.
När behandlingen började märkte man att det fanns t.ex. grupptryck i skolan som stressat henne, och Sarah kände panik över läxor trots att hon var väldigt duktig i skolan.
Sarah fick psykologisk behandling som hjälpte henne att prata om sina känslor och att hantera oros- och panikkänslor. Hon lärde sig också tekniker som hjälpte henne att rikta fokus bort från kroppen när ticsen blev sämre. Det hjälpte henne efter ett tag att bli bättre och hon kunde komma tillbaka till skolan. Hon fick fortfarande enstaka tics ibland, men det gick att hantera.
Intresset för funktionella tics har ökat bland experter under de senaste åren. Nu finns det flera forskargrupper världen över som har publicerat erfarenheter från att diagnostisera och behandla funktionella tics, men vi lär oss fortfarande mer om dem och hur vi bäst kan lägga upp behandling.
I forskningsartiklarna nedan kan du se att termen “psychogenic” tics (“psykogena” tics) ibland används. Den här termen har tappat stöd i takt med att forskare inom FNS-området har kartlagt att det är ett tillstånd som involverar både hjärnfunktioner (neurologi) och tankar (psykologi).
Under 2020 och 2021 har flera specialister på tics märkt att fler människor, särskilt tonåringar, har sökt för funktionella tics. Det är inte känt vad detta beror på. Det kan vara för att det varit en påfrestande tid för många. Det finns inget som tyder på att det är direkt kopplat till covidinfektion eller vacciner.
Vid FNS verkar det som att hjärnans uppmärksamhetsfokus ofrivilligt riktas mot den egna kroppen. Detta skifte av fokus verkar kunna trigga onormala rörelser (som funktionella tics), och kan även försvåra de rörelser som man faktiskt vill utföra (så att personer med funktionella tics kan uppleva en tillfällig blockering av viljestyrda rörelser). Ibland kan skiftet av fokus till kroppen förstärka sensationer från kroppen, eller så kan oro och tankar kring tics eller ticsliknande attacker trigga och vidmakthålla symtomen. Klinisk erfarenhet har visat att personer med funktionella tics kan vara mer benägna att få tics om de tillbringar mycket tid med att titta på någon annan med tics. Tourettes syndrom kan däremot inte triggas av att titta på andra som har tics. Det här har lett till att läkare övervägt om tics oavsiktligt kan öka av att titta mycket på klipp på sociala medier som visar tics.
Många får ryckningar precis när man har lagt sig och är på väg att somna (hypniska ryck). Detta skulle kunna bidra till att skapa “banor” i hjärnans nätverk som kan leda till funktionella tics.
Här har vi tagit upp stress och psykologiska modeller, men funktionella tics har också med hjärnans funktioner att göra. Personer som har detta kan inte bara “nå in” i hjärnan och stänga av dem.
Sociala medieplattformar har hjälpt personer med tics och andra funktionsnedsättningar att dela erfarenheter med andra. Vissa med funktionella tics ser det inte nödvändigtvis som ett problem – om t.ex. alla hade tics, så skulle det inte vara något problem. Här finns viktiga resonemang om att ta hänsyn till skillnader mellan människor. Patientföreträdare med andra “tillstånd” som autism och hörselnedsättning har också hjälpt oss att förstå att bara för att något är annorlunda behöver det inte betyda att det behöver en “behandling”.
För de flesta är ändå funktionella tics besvärande, särskilt när de dyker upp som “en blixt från klar himmel”, och då kan det vara klokt att fundera över behandling.
1. Att förstå vad som är fel
Som vid alla typer av FNS är det verkligen viktigt att du får träffa sjukvårdspersonal som kan förklara varför man tror att du har funktionella tics, och om det i ditt fall förekommer ensamt eller parallellt med Tourettes syndrom.
2. Återträna hjärnan
Behandling av funktionella tics liknar behandlingen vid andra typer av FNS. Behandlingen utgår från att rörelsemönster som styrs från hjärnan har “fastnat”, och utforskar om det finns psykologiska eller fysioterapeutiska tekniker som kan få dem att “lossna”.
Psykologisk behandling
Alla behöver känna sig förstådda och få veta att de som hjälper dig med behandling förstår att du inte kan styra över rörelserna och att du vill förbättras.
Psykologisk behandling vid funktionella tics måste individanpassas. Det finns hittills inga forskningsstudier som kan tala om för oss vilka som är de bästa och mest effektiva behandlingsmetoderna för funktionella tics. Kognitiv Beteendeterapi innehåller utbildning som ökar förståelsen av symtom som kommer från både kropp och själ (i synnerhet ångest), förändring av ditt och andras beteende kopplat till ticsen, och att gradvis öka din aktivitet trots tics.
Andra psykologiska behandlingar, som fokuserar mer på att förstå hur personliga erfarenheter påverkar hur du relaterar till dina egna känslor och andra människor (kallad interpersonell eller psykodynamisk psykoterapi) kan också vara till hjälp, särskilt hos vuxna.
Användbara delar av psykologiska behandlingar kan vara:
Fysioterapi
Vissa har hjälp av att lära sig att använda rörelser som ett sätt att rikta sin uppmärksamhet på andra delar av kroppen. En fysioterapeut med kunskap om FNS kan ge dig övningar som en del av din behandling.
Mediciner som klonidin (Catapresan, licenspreparat i Sverige) och aripiprazol (Abilify) används ibland vid Tourettes syndrom.
Experter på tics är ense om att de här typerna av läkemedel INTE hjälper vid funktionella tics.
Ibland kan läkemedel som används vid ångest, tvångssyndrom eller depression vara till hjälp för de med funktionella tics som också har sådana besvär.
Vissa med funktionella tics har dem som en del av en “större bild” av ohälsa.
En del med funktionella tics har andra typer av FND som anfall eller rörelsesvårigheter.
Hos yngre kan funktionella tics komma så ofta att de får “tics-attacker” som börjar “smälta ihop” med den typ av anfall eller rörelserubbningar vi ser vid FNS.
Andra funktionella tillstånd med smärta och trötthet eller andra medicinska tillstånd som ledöverrörlighet kan förvärra situationen.
Som vid alla FNS har vissa besvär med ångest eller depression. Ibland finns detta på grund av andra orsaker, ibland har det förvärrats av tillståndet.
Många personer med FNS har INGA av dessa andra hälsoproblem, så bli inte avskräckt om det här avsnittet inte passar in på dig. Men om det gör det så kan det vara värt att komma i kontakt med sjukvårdspersonal som förstår dessa problem för att se om tillstånden kan hänga ihop med varann.
Stort tack till följande kollegor som föreslog och bidrog vid skrivandet av detta material:
Dr Tammy Hedderly, Barnneurolog, Tic and Neurodevelopmental Movements Service, Guys Kings and St Thomas’ School of Medicine, London, UK
Professor Isobel Heyman, Barn- och ungdomsneuropsykiater, Psychological Medicine Team, Great Ormond Street Hospital for Children NHS Foundation Trust, London, UK
Dr Christos Ganos, Neurolog, Charite Hospital, Berlin, Tyskland
Dr Benedetta Demartini, Psykiater, University of Milan. Milano, Italien
Dr Jose Baizabal-Carvallo, Neurolog, University of Guanajuato, Mexico
Professor Mark Edwards, Neurolog, St George’s, University of London, London, UK
Professor Eileen Joyce, Neuropsykiater, National Hospital for Neurology and Neurosurgery, London, UK
Demartini B, Ricciardi L, Parees I, Ganos C, Bhatia KP, Edwards MJ. A positive diagnosis of functional (psychogenic) tics. Eur J Neurol 2014; : 1–7.
Ganos C, Martino D, Espay AJ, Lang AE, Bhatia KP, Edwards MJ. Tics and functional tic-like movements: Can we tell them apart? Neurology. 2019; 93: 750–8.
Baizabal-Carvallo JF, Jankovic J. The clinical features of psychogenic movement disorders resembling tics. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2014; 85: 573–5.
Heyman I, Liang H, Hedderly T. COVID-19 related increase in childhood tics and tic- like attacks. Archives of Diseases in Childhood. 2021; : 8–9.
Robinson S, Hedderly T. Novel psychological Formulation and treatment of “ tic attacks ” in Tourette syndrome. Frontiers in Pediatrics. 2016; 4: 1–7.
We will be re-directing you to the University of Edinburgh’s donate page, which enable donations in a secure manner on our behalf. We use donations for keeping the site running and further FND research.
