Den här sidan utforskar begreppet “sjukdomsångest” lite mer. Du kan läsa mer allmänt om ångest och oro om du inte redan gjort det. 

Den vanligaste orsaken till ångest eller oro hos patienter med funktionella symtom är symtomen i sig själva. Vad beror de på? Varför verkar ingen tro mig? Håller jag på att bli galen? Är det något allvarligt? Kommer jag att bli hindrad i framtiden?

..patienten är medveten om att oron kring allvarlig sjukdom är irrationell, men kan inte skaka av sig den… 

Det är fullt begripligt att personer med symtom ställer sig de här frågorna. När du går till en läkare hoppas du på att få en förklaring till vad som är fel.

Det blir ofta svårt när

1. Läkaren inte ger en förklaring. Läkaren kan säga “det är inget att oroa sig över”, eller “det beror på att du är stressad” (vilket kanske inte låter som en bra förklaring om du inte känner dig stressad). De här förklaringarna lämnar patienten kvar med en undran över vad som är fel. 
2. Patienten inte tror på förklaringen som har getts. Till exempel kan läkaren förklara för en patient att huvudvärken beror på migrän eller att man tar för mycket smärtstillande, men för patienten känns smärtan mycket värre än så, och hen fortsätter att vara övertygad om att hen har en hjärntumör.
3. Patienten tror på förklaringen men så kommer en irrationell ångest hela tiden tillbaka (Sjukdomsångest). Vissa patienter har fått en begriplig förklaring till sina symtom, och de känner sig lugnade för tillfället. Men det är typiskt att detta bara varar några dagar innan tvivel på diagnosen och alla frågorna ovan kommer upp till ytan igen.

Oftast vet patienten att oron kring en allvarlig sjukdom är irrationell, men den går inte att skaka av sig. Oron över vad som är fel kan öka, och patienten kan börja söka olika läkare för att få andra bedömningar eller helt enkelt för att stilla sin oro. Man kan börja söka vård på akutmottagningar eller på andra ställen som har öppet på kvällar och helger. 

Allteftersom ångestnivån över symtomen ökar blir man sämre, ofta med förvärrad yrsel, huvudvärk och trötthet.

Ökande symtom kan driva vissa patienter att försöka att ställa diagnos på sig själv på nätet. Detta kan öppna upp nya och ännu mer skrämmande alternativ.

Det här sista förloppet kallas sjukdomsångest. Det är faktiskt ganska vanligt, men svårt för patienter och läkare att prata om. Att vara “hypokondrisk” är generellt ganska stigmatiserat i vårt samhälle. 

Men att ha sjukdomsångest kan vara väldigt plågsamt för den det drabbar. Symtomen är verkligen på riktigt, annars skulle de inte orsaka så mycket oro. 

Bara en liten del av patienter med funktionella tillstånd har en hög nivå av sjukdomsångest. Mycket av det som läkare bedömer som sjukdomsångest hos patienter med funktionella tillstånd handlar egentligen om det faktum att patienterna aldrig har fått någon som helst förklaring till sina symtom (så det är knappast överraskande att de fortsätter att vara oroliga över dem).

Behandling

Sjukdomsångest kan behandlas först när patienten och läkaren är överens om att det föreligger.

När man har kommit fram till det, är det viktigt att läkaren upphör att komma med enkla försäkringar eller lugnande ord. De kommer bara att ha en tillfällig effekt och behöver upprepas hela tiden. 

Istället behöver läkaren förklara på ett sådant sätt att patienten får en förklaring som kan “konkurrera bort” andra, mer alarmerande förklaringar. 

Patienten å sin sida måste gå med på att inte leta hälsoinformation på nätet eller i böcker och att inte söka läkare för andra förklaringar.

Ibland kan sjukdomsångest upphöra rätt snabbt och framgångsrikt så fort patienten vet vad det är. Men att komma till det stadiet kan vara svårt.

Läs Ians berättelse för en beskrivning av hur det kan vara att leva med sjukdomsångest.

Radio 4 i Storbritannien har sänt ett program om sjukdomsångest som en del av sin serie “Am I Normal”. I programmet beskrivs några bra patientberättelser om tillståndet och hur det kan förbättras (engelska). 

Det finns mer information på engelska på Anxiety UK  och i patientinformationsmaterialet Health Anxiety (neurosymptoms.org) från NHS längst upp på den här sidan.

Videon nedan är ett avsnitt av “Insight” från den Australiensiska TV-kanalen SBS som sändes 13 september 2016. Under de första tjugo minutrarna belyser det två patienter med sjukdomsångest av en “kognitiv” typ – det vill säga de lägger mycket tid och oro kring tankar om sjukdom.

Region Stockholm erbjuder internetbehandling vid Sjukdomsångest för boende i hela Sverige, och deras hemsida innehåller information om tillståndet och hur behandling kan gå till Hälsoångest (internetpsykiatri.se).