Yrsel är ett vanligt symtom inom neurologin och har en mängd orsaker – migrän, mellanöreproblem (“vestibulära störningar”, som benign paroxysmal lägesyrsel eller labyrintit) – och läkemedelsbiverkningar. Yrsel som en del av ett funktionellt tillstånd är också relativt vanligt och utgör upp till 20% av patienterna som kommer till en yrselspecialist. När yrsel förekommer som en funktionell störning kallas det
Andra namn för detta är Fobisk (postural) yrsel, Visuell yrsel, Funktionell yrsel, Psykogen yrsel, Spänningsyrsel, Ostadighetssyndrom.
PPPY har nyligen definierats av Världshälsoorganisationen (WHO) som
Låt oss ta del av en typisk berättelse från en person med PPPY.
Clara är en 24-årig kvinna som har haft en ihållande yrsel under de senaste två åren. I början av sjukdomen snurrade allting runt väldigt mycket (vertigo), hon kände sig illamående och kunde knappt komma upp ur sängen på en vecka. Läkaren ställde diagnosen viruslabyrintit (“virus på balansnerven”) – det är en virusinfektion som orsakar yrsel och som oftast går över på en till två veckor.
När hon återhämtade sig övergick hennes yrselbesvär till en mer ospecifik yrselkänsla som hon tyckte var väldigt svår att beskriva för andra. Det var inte längre den där snurrande känslan. Hon beskrev det som att hon kände sig vimmelkantig, som att hon svajade och att det kändes som att hon rörde sig även när hon stod eller till och med låg i sängen.
Då och då kände hon sig ‘frånvarande’ som om hon flöt och folk kändes långt borta, vilket hon tyckte var skrämmande.
Hon märkte också att hon kunde bli väldigt känslig för att föremål i hennes omgivning rörde sig när hon var stilla. Det var jättesvårt för henne att använda en dator eller att vistas i stökiga miljöer som en affär. Hon tänkte ofta att hon var på väg att ramla. Hon hade bara ramlat en enda gång, men känt att det vissa gånger varit ‘nära ögat’.
Tanken på att göra bort sig genom att ramla utomhus väckte ångest, så hon började så mycket som möjligt att undvika att vara på ställen med mycket folk och att vara utomhus.
Med tiden märkte hon att yrseln hade börjat att ta över hennes liv. I början hade hon varit orolig över att det kunde vara en allvarlig orsak och hon ägnade mycket tid åt att kolla upp tänkbara orsaker på internet. Sedan träffade hon läkare som gjorde noggranna balanstester och hon gjorde en MRT-undersökning av hjärnan som var normal.
Även när hon kände sig tryggare med att det inte fanns en allvarlig orsak till symtomen så hade hon väldigt svårt att hantera dem. Hon utvecklade trötthetssymtom och koncentrationssvårigheter och var i perioder sjukskriven. Alltihop blev värre av allt mer frekventa migränattacker då hennes yrsel ofta blev värre.
Hon visste inte vad hon skulle ta sig till längre. Vad orsakade hennes yrsel, varför kunde ingen säga vad det var för fel och hur skulle hon göra för att bli bättre?
Claras berättelse är väldigt typisk. Allt började med en viruspåverkan på balansnerven som störde hennes balanssystem. Hos andra med PPPY börjar det med yrsel vid migrän eller yrsel efter en lindrig skallskada.
De här orsakerna till yrsel stör alla de normala processer som din hjärna använder för att hindra att du upplever yrsel. Våra hjärnor arbetar faktiskt hela tiden för att förhindra att vi känner oss yra.
Vårt huvud, vår kropp och våra ögon kan röra sig oberoende av varandra. Ändå har vår hjärna möjlighet att sortera upp allt det här, så att de flesta av oss inte får onormala upplevelser av rörelse.
Detta sker genom en otroligt komplicerad process där hjärnan använder information från mellanörat, våra fötter och synintryck, och neuroforskare håller fortfarande på att kartlägga detta i detalj. Det är otroligt att det inte blir fel oftare!
Om du vill läsa mer om PPPY finns här en länk till en artikel skriven för neurologer om detta (på engelska) Persistent postural-perceptual dizziness (PPPD): a common, characteristic and treatable cause of chronic dizziness
Det som händer vid PPPY är att det normala “filter” som hjärnan använder för att filtrera bort rörelsekänsla inte fungerar. Istället för att hjärnan som vanligt klarar av att balansera alla intryck och ge dig en mjuk, behaglig känsla när du rör dig, så får du en känsla av rörelse när du inte borde få det.
Eftersom man efterhand blir väldigt uppmärksam på detta börjar funderingar över vad det är dyka upp. Att tänka på yrsel, eller oroa sig över det, “skruvar upp volymratten” på upplevelsen. Detta gör det ännu starkare, och så har en ond cirkel börjat. Vi har försökt visa detta i bilden nedan.
Precis som vid alla funktionella tillstånd är detta inte yrsel som “bara sitter i huvudet”. Personen som drabbats kan inte bara stänga av det. Efter ett tag blir det en konstant påträngande förnimmelse – lite som balansmotsvarigheten till tinnitus.
Vid PPPY leder en sak till nästa. Att ständigt känna sig yr kan fullt begripligt leda till ångest. Ångest över yrsel handlar ofta om oro kring orsaken, så kallad sjukdomsångest, men om ingen berättar för dig vad det är för fel så är det inte riktigt samma sak. Sjukdomsångest är när man inte kan sluta oroa sig över en allvarlig orsak trots att en del av en själv vet att det är en irrationell rädsla. Ångest vid PPPY kan också handla om rädsla för vad som skulle hända om man ramlar, t.ex. att det skulle vara pinsamt. Inte alla med PPPY har ångest, men det är vanligt. Nätverken för yrsel och ångest i hjärnan har visat sig vara väldigt lika.
Ångest är verkligen utmattande för hjärnan. Trötthet är vanligt vid PPPY.
Ofta flyter trötthetskänslor och yrsel ihop med en “bomullskänsla” i huvudet som vissa ibland kallar “hjärndimma”. Det är en känsla som hänger ihop med alla dessa symtom men också med koncentrationssvårigheter
Människor med PPPY utvecklar en känslighet inte bara för sina egna rörelser, utan också för saker som rör sig runt omkring dem. Detta har kallats visuell vertigo – men om man ska vara noggrann så är yrseln vid PPPY egentligen inte vertigo. De kan känna ett intensivt obehag på platser som affärer, kollektivtrafik eller där det finns mönstrade ytor. Obehaget kan göra att man undviker sådana platser och en rädsla när man försöker att stå ut med dem.
PPPY kan också leda till Dissociation. Det här beskrivs mer detaljerat på en egen sida men det rör sig om en känsla av att bli frånvarande eller att glida iväg. Vissa beskriver det ibland som att att bli frånkopplad eller att flyta ut. Patienter med PPPY kan känna det som att de går på en svampig mark eller att deras egna fötter känns svampiga. Det kan finnas andra orsaker till detta symtom men PPPY är en av dem.
Nackrörelser kan trigga yrselkänsla hos vissa med PPPY (och absolut även andra balansproblem). Om du undviker nackrörelser under en längre tid kan det sluta med att du blir stel och får ont i nacken och i huvudet. Förvärrad huvudvärk tillsammans med yrseln gör allting ännu värre.
PPPY är ett problem med rörelsekänslighet. Problem med ljus- och ljudkänslighet och illamående vid luktkänslighet är vanligare hos patienter med PPPY. PPPY kan vara en del av ett kroniskt trötthetstillstånd.
Specifik behandling av PPPY tar tid och det finns ingen ‘quick fix’, men god återhämtning är verkligen möjlig även efter månader eller år av symtom. Behandlingen innehåller
Matthew Whalley, en brittisk psykolog från Manchester Centre for Audiology har publicerat en verkligen användbar guide för psykologisk behandling av PPPY. Om du är patient eller terapeut som vill ha mer vägledning kan detta vara värdefull läsning.
Bara för att du träffar en psykolog betyder det inte att dina symtom “sitter i huvudet”.
Titta på det här diagrammet igen och fundera över saker som skulle kunna förändras med hjälp av behandlingarna som beskrivs ovan.
Yrsel är verkligen ett svårt symtom att beskriva för alla, även läkare.
Detta avsnitt har lagts till för att hjälpa patienter att enklare prata om sin yrsel med deras läkare. De flesta patienter med PPPY har en blandning mellan olika typer av yrsel och det kan hjälpa att tänka på hur man ska förklara det.
Ett enkelt sätt att dela upp symtom av yrsel är i följande grupper:
Orsakerna till det här kan vara att man ställer sig upp för snabbt, eller smärtsamma stimuli (som att ta ett blodprov eller vara hos tandläkaren). Det händer oftare på platser där det är varmt eller när man äter. Män har en särskild risk för att råka ut för detta när de står upp och kissar (särskilt mitt i natten).
Det kan också kännas som att man är på väg att svimma om man hyperventilerar. Det kan ske vid panikattacker men också finnas som ett mer utdraget symtom kopplat till att man andas för fort eller djupt (hyperventilering).
Presyncope är inte ett funktionellt symtom, men det är bra att känna till eftersom presyncope kan trigga funktionella symtom.
Vertigo kan ha många orsaker. Den vanligaste hänger ihop med problem i de områden i innerörat som kontrollerar balans. De kallas båggångar. Vi har en uppsättning båggångar i varje öra. Det vanligaste är att ”småkristaller” fastnar i båggångarna och orsakar vertigo (detta kallas benign paroxysmal lägesyrsel).
Migrän kan också orsaka vertigo.
Vertigo är inte ett funktionellt symtom, men precis som med presyncope kan det hjälpa att känna till det. Vissa utvecklar först vertigo, som sedan triggar funktionella symtom.
Det är vanligt att Vertigo leder till ångest hos den som drabbas.
Patienter med vertigo utvecklar ofta en motvilja mot att röra sitt huvud, eftersom huvudrörelser kan leda till vertigo. Problemet är att ju mindre man rör huvudet, desto större risk är det att man blir stel i nacken, vilket i sin tur kan leda till huvudvärk.
Många utvecklar alltså en kombination av nacksmärta, huvudvärk och yrsel som kan ha börjat med vertigo men som fortfarande finns kvar när vertigon har försvunnit. Se nedan.
Patienter med yrsel kan ha en eller flera av de här olika typerna av yrsel. Särskilt patienter med trötthet kan ibland beskriva ännu mer otydliga symtom som ”hjärndimma” eller att det känns som att man har ”bomull i hjärnan”.
We will be re-directing you to the University of Edinburgh’s donate page, which enable donations in a secure manner on our behalf. We use donations for keeping the site running and further FND research.
