Psykologer och psykiatrer som är bekanta med det här området kan ha mycket att erbjuda personer med FNS.

Psykologer som arbetar inom den somatiska sjukvården, inom rehabilitering, eller med långvarig smärta och trötthet känner troligen till det här området. Konsultpsykiatrer och neuropsykiatrer känner definitivt till det.

Missuppfattningar kring psykologi / psykiatri och FNS

Det finns flera anledningar till att patienter med FNS kan ha nytta av att träffa en psykolog eller psykiater.

Många patienter utvecklar FNS utan att vara stressade. Symtomen kan ha kommit “som en blixt från klar himmel” eller i samband med en fysisk skada, och det enda som är stressande med det hela är att ha symtomen! 

Det finns också många som utvecklar FNS under en stressig period. Det behöver dock inte betyda att stress var den enda faktorn eller ens den viktigaste.

Såklart kan stress i livet, både nyligen och för länge sedan, göra allting värre. Det kan vara huvudorsak till FNS hos vissa, men hos många är det inte lika viktigt. 

Många har förståelse för att andra kan behöva träffa en psykolog eller psykiater, men har svårt att se sig själv som någon som skulle behöva det. Om du vill ge behandlingen alla chanser, kan du behöva lägga undan egna fördomar.

En del tänker också att om de skulle träffa en psykolog eller psykiater så skulle samtalet och “behandlingen” bli som gammaldags psykoanalys. Den klassiska (och felaktiga) uppfattningen är att psykiatern ber dig “berätta om din barndom”, att du blir lurad att avslöja alla dina hemligheter och att psykiatern slutligen berättar för dig hur du har blivit som du blivit.

Att träffa en psykolog eller psykiater går sällan till på det viset. Att utforska saker som hänt i ditt liv kan vara väldigt hjälpsamt för vissa. Men utforskandet görs oftast när man har lärt känna varann.

Som vi har förklarat på sidan om “orsaker”, så kan det vara väldigt svårt att peka på exakt vad som orsakat att någon fått FNS. Ibland är det tillräckligt att komma fram till att “du har en sårbarhet för att få FNS, låt oss försöka komma fram till hur du kan bli bättre”.

Så varför ska jag träffa en psykolog eller psykiater?

En vanlig, och motiverad, fråga är “Hur skulle att prata med någon kunna göra mina symtom bättre?” 

Detta är de vanligaste sätten som “att prata om det” kan hjälpa:

1. Att bättre kunna förstå bakgrunden till ditt tillstånd – till exempel att det är vanligt, att du inte orsakat det själv, att det inte är inbillat, inte beror på en sjukdom utan på ett potentiellt behandlingsbart problem med nervsystemets funktion. Det kan ta lång tid för detta att sjunka in, och en psykolog eller psykiater kan hjälpa dig med det.
2. Att prata om beteenden som kan ligga i vägen för din återhämtning – till exempel om du har en långvarig ryggsmärta och ett svagt ben som försämras vid träning. Du kanske har undvikit att röra dig eftersom du blivit orolig över att det skulle kunna skada din rygg. Genom att förstå att rörelse tillfälligt kan ge ökad smärta, men att du inte skadar ryggen, kan du få hjälp att våga experimentera med rörelser mer. 
3. Att prata om tankar som kan ligga i vägen för din återhämtning – till exempel någon med funktionella anfall som besväras mycket av oro för att få ett nytt anfall. Ju mer man förväntar sig att få ett nytt anfall, desto mer sannolikt är det att det inträffar.
4. Identifiera känslor kring nedstämdhet och oro – till exempel när du har haft symtomen en längre tid. Du kanske har utvecklat depression, ångest eller panikattacker. Ibland kan det också finnas symtom på posttraumatiska besvär, tvångstankar eller ätstörning.
5. Problemlösning – många av livets problem har inga enkla lösningar. Men för många av vardagens utmaningar, som att lösa skuldproblem eller att få hjälp för ett barn som blir mobbat kan det finnas lösningar som du inte har tänkt på. Ett problem mindre kan få det att kännas lättare.
6. Identifiera traumatiska erfarenheter – vissa med FNS har varit med om väldigt traumatiska upplevelser som har gjort dem mer sårbara för att få funktionella symtom. Det kan handla om negativa erfarenheter som barn eller vuxen. Till exempel fysiska eller sexuella övergrepp ökar sannolikt sårbarheten för dissociativa symtom senare i livet. Traumafokuserad terapi kan hjälpa i sådana fall, och många med FNS söker sådan hjälp för att prata om och bearbeta svåra erfarenheter. 

Om man lägger ihop alla dessa saker kan man bli förvånad över hur hjälpsamt “att prata om det” kan vara.

Psykologer och psykiatrer arbetar på många olika sätt. Du kan behöva prata med din husläkare/familjeläkare eller neurolog om vem som skulle passa för dig att träffa.

Om du vill läsa om vilka evidens som finns för psykologisk behandling vid FNS finns en läsvärd översiktsartikel här (engelska): https://jnnp.bmj.com/content/jnnp/92/1/36.full.pdf

Du kan också titta på en video som sammanfattar resultaten från den hittills största studien av psykologisk behandling vid FNS (engelska): CODES-studien