Vad är funktionell dystoni?

Patienter med funktionell dystoni har antingen “knuten hand” eller “böjda fingrar”. Ett annat vanligt problem med funktionell dystoni är att foten vänder sig inåt och kan peka nedåt. Dessa onormala kroppsställningar kan vara svåra och till och med omöjliga för patienten att ändra vilket är anledningen till att de ibland kallas “fixerad dystoni”. 

Videon nedanför visar hur “fixerad” kroppsställningen kan bli. 

Det här kan vara tillfälligt återkommande problem (en kramp) eller vara mer kroniskt (det kallas vanligtvis fixerad/funktionell dystoni). 

Vad har blivit fel vid funktionell dystoni?

Alla har en “karta” av sin kropp och kroppsdelar i hjärnan. 

Enkelt uttryckt verkar det som är fel vid funktionell dystoni vara “kartan” i hjärnan, som av olika anledningar visar fel. Hjärnan tror att det där “böjda fingret” eller “vridna foten” är i sin normala position, fast du vet att det inte stämmer. 

Det verkar som att fysiska skador, svaghet i ben/arm och immobilitet kan vara saker som kan förvränga hjärnans karta. 

Utmaningen i behandling är att försöka “återträna hjärnan” så att den kan lära sig på nytt hur den “normala kartan” över kroppsdelarna ska vara.

Överlappning med Complex Regional Pain Syndrome (CRPS)

Det finns en överlappning med ett tillstånd som kallas Complex Regional Pain Syndrome (CRPS). Du kan läsa om detta på en separat sida. 

Vid CRPS utvecklar patienter en avgränsad smärta, som inte försvinner eller blir förvärrad långt efter att skadan har läkt. Funktionell dystoni är en av komplikationerna vid CRPS. 

Smärta är vanligt hos patienter med funktionell dystoni. Men du kan ha funktionell dystoni utan smärta också. 

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen funktionell dystoni bör ställas av en läkare som är bekant med olika typer av orsaker till dystoni. 

Funktionell dystoni börjar oftast plötsligt, men kan även utvecklas gradvis. Det kan uppkomma efter följande händelser:

1. En fysisk skada av ben/arm eller smärta i ben/arm. Såsom beskrivet ovan kan funktionell dystoni förekomma som en del av Complex Regional Pain Syndrome. 
2. Efter en period av långvarig immobilitet, särskilt i samband med funktionell svaghet. 
3. En underliggande ytterligare orsak till dystoni som har blivit “förstärkt” av funktionell dystoni. 

Om det uppstår en nytillkommen dystoni hos en vuxen som ser ut som bilderna ovan, särskilt om det är förknippat med andra funktionella neurologiska symtom och särskilt om det utvecklades plötsligt, skulle det tillsammans starkt tala för funktionell dystoni.

Hur skiljer sig detta från andra typer av dystoni?

Dystoni är en neurologisk term för en onormal och ihållande muskelkontraktion som orsakar en förändring i kroppshållning. 

Det finns många olika typer av dystoni, bland annat skrivkramp, cervikal dystoni (ibland kallad torticollis) och generaliserad dystoni. Dystoni kan förekomma vid ett antal olika neurologiska sjukdomar. 

Vissa av dessa typer av dystoni, såsom skrivkramp, är inte förknippad med en sjukdom i hjärnan – så varför är inte de klassificerade som funktionella tillstånd?

Kanske behöver det poängteras att funktionella tillstånd är genuina och verkligen beror på att hjärnan inte fungerar som den egentligen ska. 

Men typiskt för funktionella tillstånd är att de har potential att kunna återställas. Så funktionell dystoni, även när den uppfattas som fixerad, kan ibland förbättras under hypnos, eller med fysioterapi, medan andra typer av dystoni sällan svarar på den typen av behandlingar.  

Dessutom tenderar patienter med skrivkramp inte att ha några andra av de funktionella symtom som beskrivs på denna hemsida, vilket patienter med funktionell dystoni vanligtvis har. 

Funktionell dystoni är verkligen är ett bra exempel på hur svårt, och kanske till och med fel, det är att dela upp symtom i sådana där det finns en “sjukdom” och sådana där det inte finns. Vi behöver verkligen hitta nya sätt att se på den uppdelningen. 

Vad är behandlingen?

Läs mer om detta på sidan om behandling på denna hemsida. Här följer några specifika tips:  

Litar du på diagnosen?

Det är nödvändigt att du känner att du kan lita på att du har fått korrekt diagnos. Om du inte gör det kommer det att vara svårt att använda de rehabiliteringstekniker som föreslås här.

Om du inte känner att du har funktionell dystoni behöver du se över på vilken grund diagnosen är satt. Du borde ha några av de kliniska tecken som beskrivits ovan. Om du har det, varför litar du inte på diagnosen du har fått?

Du behöver inte vara stressad för att ha funktionell dystoni. Faktum är att funktionell dystoni ofta är mer märkbar när personer är avslappnade eller inte tänker på något särskilt. Kanske avvisar du diagnosen för att läkaren föreslog att den var “stressrelaterad”? – det kan ha blivit ett missförstånd om det var så. Vi vet att många patienter med funktionell dystoni har stress som en orsak till sina symtom, men många har det inte. Så huruvida du har varit stressad eller inte är inte relevant för diagnosen. 

Specifika fysioterapeutiska tekniker

Vi håller fortfarande på att lära oss vilka specifika tekniker som är mest hjälpsamma vid funktionell dystoni. 

Som en generell regel gäller att det är väldigt viktigt att försöka röra den drabbade delen, även om det inte är möjligt om den är helt fixerad. 

En del av följande kan hjälpa: 

1. Ändra ställning när du sitter och står.
2. Desensitisera (göra mindre känslig) den drabbade kroppsdelen med samma tekniker som används vid Complex regional pain syndrome (CRPS)
3. Använd en spegel för att ge din hjärna feedback om att din kroppsdel inte är i rätt position. En del patienter upplever till exempel att deras fot är rak, när den i själva verket är böjd.
4. Använd en spegel för att “lura” din hjärna att den drabbade foten eller handen är normal. Det här är samma teknik som används vid Fantomsmärta och vid CRPS. 
5. Träna på att “föreställa dig” att din fot eller hand är i en normal position igen. 

Andra behandlingar

Titta på sidorna om behandling för att hitta mer om specifika behandlingar som kan vara relevanta för dig.