Studier har visat att personer med FNS i större utsträckning har funktionella symtom från andra delar av kroppen.
Dessa kan röra sig om:
Ibland återspeglar detta en långvarig sårbarhet för dessa symtom, där olika symtom kommer och går sedan sena tonår/unga vuxenår.
Det är inte alltid så. Du kan ha vilket som helst av alla symtom på den här hemsidan ensamt, och du kan vara väldigt frisk i 40 eller 50 år för att sedan få många funktionella symtom även om du aldrig har haft det förut.
Men det kan vara bra att veta att om du söker hos din allmänläkare eller olika andra specialister med olika, genuina symtom och “man inte får något napp”, så är du inte ensam och det här sjukdomsmönstret är välkänt.
Det här avsnittet finns med för att hjälpa till att “knyta ihop trådarna” mellan olika specialiteter, som tenderar att tänka på bara “sina tillstånd”. Det är såklart viktigt att diagnoserna nedan ställs av kvalificerad personal. Anta inte att du har dem, bara för att du har FNS.
Detta vanliga tillstånd ger vanligtvis uppblåsthet i buken eller smärta i samband med förstoppning och/eller diarré. Tillsammans med andra funktionella magproblem svarar det för en tredjedel till hälften av alla patienter som ses på gastroenterologiska kliniker på sjukhus. Liksom vid funktionella neurologiska symptom finns ingen strukturell sjukdomsprocess som orsakar symtomen. Gastroenterologer ser IBS som ett äkta problem som orsakas av en störning i mag-tarmkanalen. Man har fokuserat på att titta på störningar i tarmens nervkontroll (inklusive hjärnan).
Irritable Bowel Syndrome har definierats av gastrointestinala specialister som:
Minst 3 månader, med minst 6 månader tidigare återkommande buksmärtor eller obehag* förknippat med 2 eller flera av följande:
*Obehag betyder en obehaglig känsla som inte beskrivs som smärta
The Rome Foundation – är en internationell organisation för vårdpersonal som arbetar med funktionella gastrointestinala rubbningar.
För mer information kring IBS besök 1177:s sida IBS – känslig tarm – 1177 Vårdguiden
Det här handlar om när människor har höga magsmärtor, halsbränna eller matsmältningsbesvär, men där man inte kan hitta någon förklaring till besvären med gastroskopi eller andra undersökningar. Funktionell dyspepsi har definierats av Gastroenterologer som:
Symtomen skall ha förekommit under de senaste tre månaderna och debuterat för mer än sex månader sedan. Minst ett av följande symtom krävs för att uppfylla kriterierna för funktionell dyspepsi.
För mer information kring dyspepsi besök 1177:s sida Dyspepsi – känslig mage – 1177 Vårdguiden
Hos kvinnor med funktionella neurologiska symtom finns det en tydligt ökad förekomst av tidigare gynekologiska problem. Det kan röra sig om:
På grund av dessa symtom är det en mycket högre förekomst av hysterektomi (borttagande av livmodern) hos patienter med FNS än i övriga befolkningen.
Även om det finns en klar koppling till de här gynekologiska problemen så är det inte känt vad som ligger bakom det. En sårbarhet för smärtsymtom och smärtsyndrom kan vara viktig. Det kan vara så att de saker som orsakar bäckensmärta som t.ex. endometrios, skapar förutsättningar för långvarig smärta framöver.
Det viktigaste att veta i det här sammanhanget är att om du har haft gynekologiska besvär och nu har FNS, så kanske det inte är en ren slump.
Män med funktionella neurologiska symtom har troligen också en ökad benägenhet att utveckla testikelsmärta på ett liknande sätt, men här finns det inte lika mycket litteratur i ämnet.
Bland patienter som söker för bröstsmärta har runt en tredjedel inga tecken på sjukdom i hjärtats kranskärl, fel i magsäcken eller matstrupen eller någon annan känd orsak till smärtan. Deras smärta är i allra högsta grad verklig ändå, kan återkomma och vara skrämmande eftersom det känns som symtom på kärlkramp eller en hjärtinfarkt.
Ofta kallas den här yttringen “atypisk bröstsmärta”. Det är ytterligare ett funktionellt symtom som bäst kan förstås som ett smärtsyndrom som påverkar bröstkorgen (se smärta). Smärta i bröstet känns alarmerande. Alarmtillstånd i form av svår akut ångest (som kallas panikattack), brukar oftast orsaka en känsla av trånghet i bröstet. Så det är lätt att förstå hur de här två tillstånden kan förvärra varandra i en ond cirkel.
Det är viktigt att påpeka att många med atypisk bröstsmärta inte har ångest eller får panikattacker.
Personer med dysfunktionell andning (att andas för snabbt och/eller för djupt) kan få olika neurologiska symtom som yrsel, domningar, trötthet och andfåddhet. De märker ofta att de får andnöd eller att de tar “suckande” andetag. Patienter kan få en låg koldioxidhalt i blodet genom att andas för mycket, och detta förstärker symtomen på fysiologisk väg.
Behandling utformad för att förbättra andningen kallas ibland andningsåterträning och kan vara en bra hjälp för att förbättra symtomen.
We will be re-directing you to the University of Edinburgh’s donate page, which enable donations in a secure manner on our behalf. We use donations for keeping the site running and further FND research.
