Observera: Det är särskilt viktigt att du rådfrågar din läkare innan du påbörjar eller avbryter en läkemedelsbehandling. Den här hemsidan rekommenderar inga specifika läkemedel.
…Man kan tillfriskna från funktionella symtom utan läkemedel, och ingen ska känna sig tvingad att ta mediciner, men ibland kan de hjälpa….
En av de saker som din läkare kan ha föreslagit är mediciner som kan hjälpa mot dina symtom. De vanligaste sorterna som används är:
Mediciner botar sällan symtomen själva, men kan vara användbara för att förbättra sömn, smärta, nedstämdhet och ångest.
Man kan tillfriskna från FNS utan läkemedel, och ingen ska känna sig tvingad att ta mediciner, men ibland kan de hjälpa. Man kanske har ett motstånd till att ta mediciner regelbundet, men om du känner att du sitter fast i symtomen kan det vara värt att fundera över vad du har att förlora på att prova.
En översikt av de studier som gjorts på personer med olika funktionella tillstånd (och inte specifikt funktionella neurologiska symtom, som rörelserubbningar eller funktionella anfall) visade att de patienter som fått antidepressiva hade tre gånger större chans att få ett gynnsamt utfall än de som inte fick läkemedlen.
Det intressanta var att detta gällde oavsett om patienten känt sig deprimerad eller inte.
“Antidepressiva” kan också ha effekt vid behandling av ångest hos personer som inte har depression, så att kalla dem “antidepressiva” i det här sammanhanget är inte riktigt korrekt.
Äldre antidepressiva som Amitriptylin har funnits i årtionden. Även om de utvecklades för att behandla depression så har läkare upptäckt att de kan hjälpa vid smärta, sömnproblem och andra symtom som irritabel blåsa, oavsett om personen är deprimerad eller inte.
Till exempel om du har bältros eller ischias så kan Amitriptylin vara det mest effektiva läkemedlet för att dämpa nervsmärtan (kallas även “neuropatisk smärta”).
Den största, och fullt begripliga, oron patienter brukar ha kring antidepressiva är att de skulle vara beroendeframkallande. Ofta är det för att de förväxlas med ångestdämpande läkemedel eller sömntabletter. Läkemedel som är kända för att vara vanebildande är till exempel läkemedel som innehåller Kodein och Bensodiazepiner.
Det finns inga belägg för att antidepressiva leder till ett beroende på det sättet att man känner ett “sug” eller att man behöver öka dosen för att få samma effekt.
Vissa antidepressiva kan ge symtom när man avslutar behandlingen (“utsättningssymtom”). Om detta inträffar brukar symtomen försvinna inom ungefär en vecka.
Vissa patienter rapporterar om symtom under längre tid som triggats av utsättningssymtomen eller av själva läkemedlet.
Det är därför viktigt att du diskuterar risker och fördelar med din medicinering med någon sjukvårdspersonal.
Det har också setts utsättningssymtom hos patienter som använt Gabapentin och Pregabalin.
Ibland har patienter med funktionella symtom provat läkemedel som Amitriptylin och fått en dålig erfarenhet. Det kan bero på att man har fått en för hög startdos, eller att man inte fått en bra förklaring om vad man kan förvänta sig.
Det hör också till funktionella symtom att man kan få mer biverkningar än vanligt, särskilt i början av en behandling.
Man kan oftast förvänta sig vissa biverkningar under de första veckorna. Det kan handla om dåsighet, illamående och i sällsynta fall (beroende på läkemedel) viss uppvarvning. Efter den första tiden brukar biverkningarna klinga av. Den positiva effekten av medicinen kan komma snabbt, men det kan ta 6-8 veckor (på en effektiv dos) för att man ska märka skillnad.
Det kan bero på att du har en för låg dos, på att du inte har väntat tillräckligt länge på effekten, eller att medicinen inte kommer åt dina symtom. Det är svårt att utvärdera om antidepressiva fungerar förrän du har provat i cirka 12 veckor.
Alla har inte nytta av läkemedel.
Vi kommer att omdirigera dig till University of Edinburghs donationssida, vilket gör det möjligt att donera på ett säkert sätt. Donationerna används för att hålla igång den här hemsidan och till forskning om FNS.