Depression och nedstämdhet är vanligt hos patienter med funktionella och dissociativa neurologiska symtom.
Den här hemsidan är inte gjord för att gå igenom dessa symtom i detalj. Några användbara länkar finns nedan.
.. Depression kan diagnostiseras hos någon som är nedstämd och har förlorat intresset i saker, är trött, har koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter och förändrad aptit …
Tre saker är dock viktiga att reda ut när det gäller funktionella tillstånd:
• Om du är deprimerad eller nedstämd, betyder inte det att det är orsaken till dina symtom. Det kan vara känsligt när en läkare eller någon annan frågar om sådant, men en bra läkare ska alltid fråga om det, oavsett diagnos. Till exempel kan patienter med Multipel Skleros (MS) lida av ångest eller depression, och då påverkas deras livskvalitet så mycket att det är viktigt att göra vad man kan för att förbättra. Det ska inte vara annorlunda vid funktionella symtom.
• Att ta hänsyn till att du är deprimerad eller nedstämd betyder inte att du är “sinnessjuk” / “har tappat förståndet” / “viljesvag” eller något annat som vissa personer (kanske också du!) tänker. Det finns mycket stigmatisering kring de här problemen som inte alltid är så lätta att handskas med.
• Den vanligaste orsaken till nedstämdhet hos patienter med FNS är nedstämdhet kring själva symtomen. Vad beror de på? Varför verkar ingen tro på mig? Håller jag på att bli galen? Kommer det att hindra mig framöver? Bara för att det är nedstämdhet kring symtomen betyder det inte att det inte är “nedstämdhet”.
Många patienter känner inte till vad som utgör en depressionsdiagnos. Nedan finns de kriterier från Amerikanska Psykiatriska Föreningen (APA) som brukar användas för att ställa diagnosen.
En sak som kan verka lite förvånande är att det är möjligt att ha en depression utan att känna sig deprimerad eller ledsen. Depression kan diagnostiseras hos någon som inte känner sig ledsen om personen har tappat intresset för saker, är trött, har koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter och förändrad aptit.
Depression kan också yttra sig som starka känslor av frustration och ilska.
Ta kontakt med sjukvården om tror att du kan ha en depression, eftersom det finns flera möjliga behandlingsalternativ. Behandling av depression hos någon som också har FNS brukar ibland förbättra vissa FNS-symtom.
Svensk version: MINI-D 5 Diagnostiska kriterier enligt DSM-5, Svensk översättning Jörgen Herlofson, Pilgrim Press AB 2014, ISBN 978-91-980079-1-6
A. Minst fem av följande symtom har förelegat under samma 2-veckorsperiod. Detta har inneburit en förändring av personens tillstånd. Minst ett av symtomen (1) nedstämdhet eller (2) minskat intresse eller glädje måste föreligga.
(1) Nedstämdhet under större delen av dagen så gott som dagligen, vilket bekräftas antingen av personen själv (t ex känner sig ledsen, tom eller hopplös till sinnes) eller av andra t ex ser ut att vilja gråta). (Obs: hos barn eller ungdomar kan irritabilitet förekomma)
(2) Påtagligt minskat intresse för eller minskad glädje av alla eller nästan alla aktiviteter under större delen av dagen så gott som dagligen (vilket bekräftas antingen av personen själv eller av andra).
(3) Betydande viktnedgång (utan att avsiktligt banta) eller viktuppgång (t ex en mer än 5-procentig förändring av kroppsvikten under en månad), eller minskad alternativt ökad aptit, så gott som dagligen. (Obs: Ta också med i beräkningen om förväntad viktuppgång hos barn uteblivit)
(4) Sömnstörning (för mycket eller för lite sömn så gott som varje natt).
(5) Psykomotorisk agitation eller hämning så gott som dagligen (tydligt märkbar för omgivningen och inte enbart en subjektiv upplevelse av rastlöshet eller tröghet).
(6) Svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen.
(7) Känsla av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor (vilka kan ha vanförställningskaraktär) så gott som dagligen (inte enbart självförebråelser eller skuldkänslor för att vara sjuk).
(8) Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet, så gott som dagligen (vilket bekräftas antingen av personen själv eller av andra).
(9) Återkommande tankar på döden (inte enbart rädsla för att dö), återkommande självmordstankar utan någon särskild plan, gjort självmordsförsök eller har planerat för självmord.
B. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion socialt, i arbete eller inom andra viktiga funktionsområden.
C. Episoden kan inte tillskrivas fysiologiska effekter av någon substans eller något annat medicinskt tillstånd.
D. Den egentliga depressionsepisoden förklaras inte bättre med schizoaffektivt syndrom, schizofreni, schizofreniformt syndrom, vanföreställningar eller annat specificerat eller ospecificerat schizofrenispektrumsyndrom samt andra psykoser.
E. Det har aldrig förekommit någon manisk eller hypoman episod.
Länk om du behöver läsa mer:
We will be re-directing you to the University of Edinburgh’s donate page, which enable donations in a secure manner on our behalf. We use donations for keeping the site running and further FND research.
