Vad är Funktionell gångrubbning? 

En funktionell rörelserubbning betyder att det finns en onormal rörelse eller positionering av en del av kroppen, beroende på att nervsystemet inte fungerar som det ska (men inte på en bakomliggande neurologisk sjukdom).

Flera olika gångstörningar kan finnas som en del av en funktionell störning. Som med alla funktionella störningar uppstår de inte på grund av att man går så här med flit. Rörelsen och gången är ofrivillig. 

2016 gjorde Miranda Licence från Queensland i Australien, tillsammans med sin farbror Jeff Licence från TV-kanalen ABC Open, en kort film som beskriver hennes erfarenheter med en funktionell gångstörning.

Vi är verkligen tacksamma för att Jeff och Miranda låter oss dela deras berättelse på den här sidan. Du kan läsa en text om berättelsen här. 

Den här filmen (på engelska) beskriver en hel del om hur det är att ha en funktionell gångstörning och hur behandling kan hjälpa. Här nedanför kan du läsa mer om olika typer av funktionell gångstörning och deras behandling.

Detta är de vanligaste typerna av funktionell gångstörning: 

1. Släpande gång vid Funktionell bensvaghet

En av de vanligaste funktionella gångstörningarna är den “släpande” gång som ses hos patienter med funktionell svaghet i ett ben. Du kan läsa mer om funktionell bensvaghet här. 

Personer med den här typen av bensvaghet märker att benet släpas längs marken. Det ser ofta inte så dramatiskt ut som på den här bilden, där man också ser att foten är vriden, vilket är vanligt. För vissa känns det som att deras fot sitter fast mot marken som en magnet. 

2. Knät viker sig plötsligt. I typfallet hittar man vid detta också en funktionell svaghet i ett eller bägge benen. Ibland om bägge benen viker sig samtidigt leder det till en ‘dropattack’, även om det kan vara viktigt att utesluta andra orsaker till detta, såsom knäproblem.
3. Små långsamma steg. (‘gå på hal is’). Det här är en allmänt ostadig gång där personen tar små steg nästan som om man “gick på hal is”. Benen är ganska stela och fötterna långt isär. Att personer hamnar i det här gångmönstret beror ofta på att de har ramlat tidigare och är bekymrade över att ramla igen. 
4. Svängande gång. Det här är en gångstil där personen svänger från sida till sida, särskilt i överkroppen, och benen brukar korrigera rörelserna. Personen ser ut att vara på väg att ramla men klarar av att fånga upp sig.
5. Hyperkinetisk gång. Funktionella rörelserubbningar kan ibland orsaka ganska dramatiska överdrivna rörelser i armarna, bålen eller benen. Vissa har detta särskilt när de går. 
6. Hukande gång. Det här är en ovanlig funktionell gångstörning där personen ser ut att huka sig. Det hänger ofta ihop med en rädsla för att falla. 

Funktionella Ståsvårigheter

Det här problemet kallas astasi. Det betyder att personen har svårigheter att stå still men kan gå normalt. Det kan diagnostiseras om man ser att svårigheterna att stå försvinner när personen blir distraherad (till exempel spelar ett spel på mobilen eller gissar siffror som skrivs på ryggen). 

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen på en funktionell gångstörning ställs oftast av en neurolog. Det kan vara svårt att ställa diagnosen, eftersom det krävs expertkunskap om alla de rörelserubbningar som kan orsakas av neurologisk sjukdom, varav en del är ovanliga eller kan verka märkliga. 

Även neurologer ska vara särskilt noggranna vid diagnostiken av en funktionell gångrubbning. Vi vet från studier att det är vanligare vid gångrubbningar än vid andra funktionella störningar att de feldiagnostiseras som funktionella.

Men det betyder inte att diagnosen inte kan ställas.

Några typiska drag som hjälper till i diagnostiken är:

1. Säkra positiva tecken på funktionell tremor eller funktionell svaghet vid undersökning.
2. Frekventa sidosteg och en gång som är “oekonomisk” (d.v.s. faktiskt är mer energikrävande än en normal gång).
3. Gången förbättras när man går baklänges.
4. Gången förbättras när man ändrar rytm eller fart på gången.
5. Gången förbättras när man lyssnar på musik.
6. Balansproblem i stående som förbättras när personen får utföra ett uppdrag, som att gissa siffror som skrivs på ryggen eller spela ett spel på mobilen. 

Behandling av Funktionella Gångrubbningar 

Fysioterapi tillsammans med någon som förstår funktionella neurologiska tillstånd är den viktigaste delen av behandlingen. 

Vissa av de saker som kan hjälpa kan verka lite galna när man läser om dem. Men alla metoder är utformade för att hjälpa hjärnan att återfå “automatiska” rörelser i en situation där de normala rörelsemönstren har blivit störda.

Det här är ett bra exempel på varför det är viktigt att lita på diagnosen för att behandlingen ska kunna hjälpa. Om du trodde att ingen visste vad som var felet skulle det vara begripligt om du vore tveksam till att prova de saker som beskrivs nedan.

1. Prova att nynna en melodi eller sjunga en sång (inne i huvudet om det behövs!) medan du går. Gör detta att det blir lättare att gå? 
2. Prova att gå baklänges om du har svårt att gå. Att gå baklänges är ett annat “program” i hjärnan och du kan bli förvånad över att märka att det är lättare än att gå framlänges.
3. Att springa. För patienter som har möjlighet kan ibland en kort joggning göra det lättare att röra sig. Det här är lite som att någon som stammar kan ha svårt att prata, men kan sjunga normalt. 
4. Om du har svårt att komma igång att gå, prova att stå still och ändra belastningen från sida till sida under några sekunder innan du försöker igen.
5. Prova att glida med fötterna som om du åkte skridskor. Gör detta att det känns lättare att gå? 
6. Vilka fysiska aktiviteter har du tyckt om tidigare i livet? Tyckte du om att dansa eller idrotta? Kan du använda några av de här “inlärda” rörelserna för att underlätta för de automatiska rörelserna att återkomma?