Funktionell tremor/ Dystoni/ Gångsvårigheter och andra Funktionella rörelserubbningar

Vad är funktionella rörelserubbningar?

Funktionell rörelserubbning betyder att man har onormala rörelser eller lägen i en kroppsdel, som beror på onormal funktion i nervsystemet, men inte en neurologisk sjukdom.

Du kan läsa mer detaljerade beskrivningar om de här tillstånden på de egna sidorna (Funktionell Tremor, Funktionell Dystoni/Spasm, Funktionella Ryckningar/Myoclonus, Funktionell Balansstörning). Vissa hara bara en rörelserubbning. Andra har flera.

 

Patienter med en funktionell rörelserubbning kan uppleva en rad av besvärande och handikappande symtom:

Skakning / Tremor – Okontrollerbara vibrationer eller rytmiska skakningar i en arm eller ett ben. Vid funktionell tremor är rytmen och styrkan i skakningarna ofta varierande. Symtomet kan till och med försvinna när man är distraherad, men andra gånger vara väldigt besvärande.

Ryckningar – En del kan uppleva ryckiga rörelser i en arm eller ett ben. De kan uppstå speciellt i samband med överraskande, höga ljud, i vissa typer av belysning eller vid smärttoppar.

Spasm / Kontrakturer / Dystoni – Ibland kan händer och fötter ”fastna” i onormala lägen som är svåra att bryta. Detta kan vara ett övergående problem (en spasm) eller bli mer långvarigt (det kallas fixerad/funktionell dystoni eller kontraktur). Patienter med funktionell dystoni har ofta en knuten eller kloformad hand eller en inåtvriden fot (se bilderna till höger).

Gångrubbning – Olika problem med gångmönstret kan uppstå som en del av ett funktionellt tillstånd. Vanligast är den “släpande” gång man ser hos patienter med funktionell svaghet i ett ben. En annan typ kan vara en generellt ostadig gång, ofta i kombination med att man brukar ramla, eller är rädd för att ramla.

Till skillnad från andra rörelserubbningar (t.ex. Parkinsons sjukdom), beror en funktionell rörelserubbning inte på en skada eller en sjukdom i nervsystemet. Den beror istället på ett reversibelt problem med hur nervsystemet fungerar.

Detta betyder att funktionella rörelserubbningar kan bli bättre och till och med läka helt.

Hur ställer man diagnosen?

Diagnosen ”funktionell rörelserubbning” ställs vanligen av en neurolog. Det kan vara en särskilt svår diagnos att ställa, eftersom den kräver expertkunskap om hela vidden av rörelserubbningar som uppstår till följd av neurologiska sjukdomar, där en del är ovanliga och kan ha underliga uttryck.

Det är därför svårt att sammanfatta alla tecken på en funktionell rörelserubbning. De uppstår ofta i samband med någon skada, men kan börja långt efter denna, ibland mycket plötsligt. Här är några exempel:

Tremor (skakningar) – vanliga egenskaper hos funktionell tremor:

Plötsliga, enstaka ryckningar – även kallade ”myoklonus” eller ”myoklonier”. Vanliga egenskaper hos funktionella myoklonier:

1. Ryckningar när man förväntar sig, eller hör, starka ljud (men det finns också andra orsaker till detta)
2. Förekomst av ett särskilt mönster på EEG (undersökning av hjärnans elektriska aktivitet) som kallas ”Bereitschaftspotential”, vilket vanligtvis inte ses hos patienter där myoklonierna orsakats av neurologisk sjukdom.

Godartade ryckningar – Detta kallas ibland godartade eller benigna fascikulationer. De flesta människor kan ha små ryckningar ibland, särskilt runt ögat, i fingrarna och i vaderna. Sådana ryckningar är så vanliga att det är normalt att ha dem ibland. Vissa upplever dock att det blir mer och mer ända tills det känns i flera delar av kroppen, nästan hela tiden. Det kan leda till en begriplig oro kring vad som orsakar symtomen, vilket i sin tur gör ryckningarna ännu värre. Det är känt att spridda godartade ryckningar oftare förekommer hos läkarstudenter och läkare, som oroar sig över att ha en motorneuronsjukdom (ALS) när de känner symtomen.  Egentligen skiljer sig ryckningarna som man ser vid detta godartade tillstånd, som påverkar hela muskelfibrer, från de mindre, slingrande rörelser (som kallas fascikulationer) som man ser vid motorneuronsjukdomar.  Tillståndet benämns lite felaktigt “benigna fascikulationer”. Det finns flera orsaker till spridda muskelryckningar, men godartade ryckningar är det vanligaste.

Spasmer  – Funktionella spasmer kallas “dystoni”. De uppträder ofta i handen och handlederna. Handen kan komma in i något som kallas “karpopedal spasm” (se bild ovan). Detta kan hända vid andra medicinska tillstånd såsom lågt kalcium i blodet och din läkare bör kontrollera detta innan man kan vara säker på att det är “funktionellt”. Karpopedal spasm är särskilt vanligt vid hyperventilering (klicka här för att få reda på mer).

Fixerad ställning (funktionell dystoni) – Det här beskriver en position eller ställning, vanligtvis av en hand eller fot, som blivit fastlåst. Fixerade ställningar som detta är oftast förknippade med någon funktionell svaghet och ofta även med smärta. Det finns en överlappning till tillståndet Complex Regional Pain typ 1. De två vanligaste typerna är:

1. I handen (där utseendet kan likna carpopedal spasm eller ibland med en hand som är knuten).
2. I foten, där det är typiskt att foten vrider sig inåt.

Funktionell gångrubbning – Är gångsvårigheter (en onormal gång), som inte beror på en bakomliggande neurologisk sjukdom. Det finns flera olika typer av funktionell gångrubbning beskrivna: 

1. Överdriven långsamhet – en väldigt långsam gångstil där fötterna verkar sitta fast i marken.
2. Gå på hal is-mönster – en försiktig gångstil med fötterna långt isär och stela ben. 
3. Hukande – en gångstil där personen ser ut att huka sig. Ofta förknippat med rädsla för att falla.
4. Knät viker sig plötsligt  – vanligen hittar man också funktionell svaghet i ett ben. Ibland kallas detta problem även ‘droppattacker’, men det är viktigt att komma ihåg att det kan finnas andra orsaker till detta, t.ex. knäproblem.
5. Ostadighet – en generellt ostadig gångstil med plötsliga sidosteg.

Hur uppstår funktionella rörelserubbningar? 

Funktionella rörelserubbningar uppstår av olika anledningar hos olika personer. Vissa tydliga  utlösande faktorer liknar dem vid funktionell svaghet, särskilt:

Efter en skada / vid smärta — En stor andel av patienter med funktionell dystoni (och i lite mindre utsträckning funktionell tremor) har en fysisk skada eller smärta i en kroppsdel vid tidpunkten för symtomdebut. Det finns en överlappning med Complex Regional Pain. Rörelserubbningarna man ser vid detta tillstånd (särskilt dystonier) går inte att skilja från dem som beskrivs som funktionella rörelserubbningar.  Funktionella ryckningar och tremor kan också uppstå hos patienter med långvariga smärttillstånd, t.ex. ryggsmärta och nacksmärta.