{"id":649,"date":"2020-12-01T04:52:14","date_gmt":"2020-12-01T04:52:14","guid":{"rendered":"https:\/\/ftd.cognihealth.in\/?page_id=649"},"modified":"2025-06-30T11:16:40","modified_gmt":"2025-06-30T11:16:40","slug":"treatment-of-functional-seizures","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/treatment\/treatment-of-functional-seizures\/","title":{"rendered":"Behandling av anfall"},"content":{"rendered":"\n<blockquote class=\"wp-block-quote\"><p><em>Under anfallet f\u00f6rlorar du kontrollen \u00f6ver din kropp. Syftet med behandlingen \u00e4r att hitta strategier f\u00f6r att du ska kunna \u00e5terf\u00e5 kontrollen\u2026&nbsp;<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Med tanke p\u00e5 hur vanligt funktionella anfall \u00e4r, s\u00e5 kan man verkligen bli chockerad \u00f6ver hur lite forskning som har gjorts kring vilken behandling som \u00e4r b\u00e4st.<\/p>\n\n\n\n<p>Men p\u00e5 senare \u00e5r har det gjorts vissa framsteg p\u00e5 det h\u00e4r omr\u00e5det. Det h\u00e4r avsnittet baseras p\u00e5 den forskningen, men ocks\u00e5 p\u00e5 f\u00f6rfattarnas egna erfarenheter av att f\u00f6rs\u00f6ka hj\u00e4lpa m\u00e5nga hundra patienter med anfall att bli b\u00e4ttre.<\/p>\n\n\n\n<p>Om du inte redan har gjort det, l\u00e4s de h\u00e4r avsnitten innan du l\u00e4ser vidare:<\/p>\n\n\n\n<ol><li><a href=\"https:\/\/prod.neurosymptoms.org\/en_US\/symptoms\/fnd-symptoms\/dissociative-non-epileptic-attacks-blackouts\/\">Funktionella anfall<\/a><\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r verkligen viktigt att f\u00f6rst\u00e5 att den h\u00e4r typen av anfall \u00e4r vanliga, att de inte betyder att du \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att bli tokig eller \u201ctappa greppet\u201d, att de inte orsakar fysisk skada och att de kan vara m\u00f6jliga att behandla utan l\u00e4kemedel.<\/p>\n\n\n\n<ol start=\"2\"><li><a href=\"https:\/\/prod.neurosymptoms.org\/en_US\/treatment-2\/understanding-your-condition\/\">Att f\u00f6rst\u00e5 FNS<\/a><\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att du k\u00e4nner att din l\u00e4kare har ringat in ditt problem p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt och kommit fram till r\u00e4tt diagnos.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<ol start=\"3\"><li><a href=\"https:\/\/www.neurosymptoms.org\/sv_SE\/treatment-2\/psychological-therapy\/\">Psykologisk behandling<\/a><\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Om din l\u00e4kare har h\u00e4nvisat dig till en psykolog kanske du undrar varf\u00f6r. Att l\u00e4sa det h\u00e4r avsnittet kanske kan hj\u00e4lpa f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<h3><strong>Att l\u00e4ra sig k\u00e4nna igen varningssymtom\u2026&nbsp;<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Majoriteten av patienter med funktionella anfall har varningssignaler innan sina anfall &#8211; inte varje g\u00e5ng, och ofta kommer det bara en kort stund under n\u00e5gra sekunder.<\/p>\n\n\n\n<p>Vissa patienter har en varningssignal men kan inte komma ih\u00e5g det efter ett anfall. Ibland kan en v\u00e4n eller n\u00e4rst\u00e5ende uppm\u00e4rksamma en varningssignal \u00e4ven om patienten sj\u00e4lv inte m\u00e4rker det.<\/p>\n\n\n\n<p>Vissa patienter har aldrig n\u00e5gon varningssignal och kan inte l\u00e4ra sig att k\u00e4nna igen dem.<\/p>\n\n\n\n<p>Men om det finns varningssymtom kan det vara en nyckel till att l\u00e4ra sig att \u00e5terf\u00e5 kontrollen \u00f6ver anfallen.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Under anfallet tappar du kontrollen \u00f6ver din kropp. M\u00e5let med behandlingen \u00e4r att hitta strategier f\u00f6r att du ska kunna \u00e5terf\u00e5 kontrollen.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett antal studier av patienter med funktionella anfall har visat vilka typer av symtom som kan finnas i den h\u00e4r varningsfasen. Studierna visar att dessa symtom \u00e4r vanliga precis innan m\u00e5nga funktionella anfall:<\/p>\n\n\n\n<ul><li>br\u00f6stsm\u00e4rta,<\/li><li>hj\u00e4rtrusningar eller palpitationer (\u201ch\u00e5rda hj\u00e4rtslag\u201d)<\/li><li>andn\u00f6d<\/li><li>svettning<\/li><li>domningar eller stickningar<\/li><li>yrselk\u00e4nsla<\/li><li>k\u00f6ld- eller v\u00e4rmesensationer<\/li><li><a href=\"https:\/\/prod.neurosymptoms.org\/en_US\/symptoms\/common-associated-symptoms\/dissociative-symptoms-feeling-spaced-out\/\">Dissociativa Symtom<\/a> \u2013 att k\u00e4nna sig fr\u00e5nvarande<\/li><li>k\u00e4nsla av att tappa kontrollen eller \u201cbli tokig\u201d<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Allt det h\u00e4r \u00e4r symtom p\u00e5 \u2018fight or flight\u2019 n\u00e4r du f\u00e5r ett adrenalinp\u00e5slag. Man ser det ocks\u00e5 vid <a href=\"https:\/\/prod.neurosymptoms.org\/en_US\/symptoms\/common-associated-symptoms\/worry-panic\/\">panikattacker<\/a>. Det \u00e4r symtom p\u00e5 att ditt nervsystem \u00e4r i \u201ch\u00f6gsta beredskap\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p>Liknande studier har ocks\u00e5 visat att personer med funktionella anfall hade mycket st\u00f6rre risk att utveckla en r\u00e4dsla f\u00f6r att g\u00e5 ut sj\u00e4lva, eller att vara p\u00e5 platser med mycket folk eller d\u00e4r det skulle vara sv\u00e5rt att fly undan. Ofta blir det s\u00e5 eftersom patienten \u00e4r orolig f\u00f6r att det skulle bli pinsamt eller kr\u00e5ngligt om man fick ett anfall.<\/p>\n\n\n\n<p>Patienter med funktionella anfall kan ibland ocks\u00e5 bli oroade \u00f6ver vad ett anfall kan leda till. \u201cKanske kommer jag inte tillbaka efter ett anfall?\u201c, \u201cKanske kommer jag att bli handikappad eller tappa kontrollen p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt?\u201d&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Ibland \u00e4r det funktionella anfallet kroppens s\u00e4tt att \u201cbli av med\u201d de obehagliga k\u00e4nslor du hade under varningsfasen. Inte p\u00e5 det s\u00e4ttet att du medvetet f\u00e5r en \u201cblackout\u201d, men att blackouten i alla fall s\u00e4tter stopp f\u00f6r de obehagliga varningssymtomen, och ibland \u00e4r det s\u00e5 h\u00e4r ett m\u00f6nster av \u00e5terkommande blackouter formas.<\/p>\n\n\n\n<h3><strong>Att l\u00e4ra sig g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t varningssymtomen \u2026&nbsp;<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Du kanske fr\u00e5gar dig hur skulle allt detta kunna hj\u00e4lpa dig?<\/p>\n\n\n\n<p>Om du kan l\u00e4ra dig att k\u00e4nna igen dina varningssymtom, \u00e4ven om de bara varar i n\u00e5gra sekunder, kanske du kan l\u00e4ra dig att kontrollera dem tillr\u00e4ckligt mycket f\u00f6r att avv\u00e4rja ett anfall och \u00e5terf\u00e5 kontrollen i situationen.<\/p>\n\n\n\n<p>Vad kan du g\u00f6ra f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka ingripa n\u00e4r du f\u00e5r varningssymtom?<\/p>\n\n\n\n<ol><li><strong>F\u00e5 inte panik! \u2013 <\/strong>f\u00e5r du orov\u00e4ckande tankar n\u00e4r du f\u00e5r symtomen?<\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Du kanske f\u00e5r n\u00e5gra av de h\u00e4r tankarna:<\/p>\n\n\n\n<ul><li>\u201ckommer jag att skada mig?\u201d<\/li><li>\u201ch\u00e5ller jag p\u00e5 att tappa greppet?\u201d<\/li><li>\u201ckommer det h\u00e4r att bli v\u00e4ldigt pinsamt?\u201d<\/li><li>\u201c\u00e4r det h\u00e4r epilepsi?\u201d<\/li><li>\u201ckan jag d\u00f6 under en attack?\u201d<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Det finns svar p\u00e5 de h\u00e4r fr\u00e5gorna som inte \u00e4r s\u00e5 hemska som du tror:<\/p>\n\n\n\n<p><strong>\u201c<em>Kommer jag att skada mig?<\/em>\u201d<\/strong> &#8211; Troligen. Bl\u00e5m\u00e4rken och bulor \u00e4r vanligt, och ibland bryter patienter n\u00e5got ben, men det \u00e4r ovanligt. L\u00e4kare som arbetar inom det h\u00e4r omr\u00e5det ser inte patienter med livshotande skador. En del av dig \u00e4r medveten under anfallet, men du kommer inte ih\u00e5g det efter\u00e5t. Den h\u00e4r delen av dig verkar kunna skydda dig fr\u00e5n verkligt allvarliga skador p\u00e5 dig eller andra (till exempel ett barn). Det finns inga garantier f\u00f6r detta, och en liten andel patienter verkar utf\u00f6ra \u201csj\u00e4lvskada\u201d p\u00e5 sig sj\u00e4lva under anfallet utan att sj\u00e4lva vara medvetna om det.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>\u201c<em>H\u00e5ller jag p\u00e5 att tappa greppet?<\/em>\u201d<\/strong>&nbsp; &#8211; Nej, du tappar kontrollen tillf\u00e4lligt men du kommer inte att bli galen eller tokig.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>\u201c<em>Kommer det h\u00e4r att bli riktigt pinsamt?\u201d<\/em><\/strong><em> &#8211; <\/em>Kanske lite, men \u00e4r det verkligen v\u00e4rt att undvika allt du vill g\u00f6ra p\u00e5 grund av det?<\/p>\n\n\n\n<p><strong>\u201c<em>\u00c4r det h\u00e4r epilepsi?<\/em>\u201d <\/strong>&#8211; Nej &#8211; om du inte \u00e4r s\u00e4ker p\u00e5 varf\u00f6r, fr\u00e5ga din l\u00e4kare.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>\u201c<em>Kan jag d\u00f6 under en attack?<\/em>\u201d<\/strong> &#8211; Nej \u2013 detta har aldrig h\u00e4nt<\/p>\n\n\n\n<ol start=\"2\"><li><strong>F\u00f6rs\u00f6k att distrahera dig sj\u00e4lv<\/strong><\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Varningssymtomen kan vara \u00f6verrumplande och p\u00e5tr\u00e4ngande och det kan vara sv\u00e5rt att fokusera p\u00e5 n\u00e5got annat, men f\u00f6rs\u00f6k.&nbsp; Under de f\u00e5 sekunderna innan ett anfall kan dina tankar \u00f6vermannas av de fysiska sensationerna du upplever.<\/p>\n\n\n\n<p>Om du kan l\u00e4ra dig att fokusera p\u00e5 n\u00e5got annat eller distrahera dig s\u00e5 kan det hj\u00e4lpa. Till exempel:&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<ul><li>R\u00e4kna bakl\u00e4nges fr\u00e5n 100 till 0 i steg om 7 (\u201c100, 93, 86, 79\u201d) eller 4 (\u201c100, 96, 92, 88\u201d etc).&nbsp;<\/li><li>Ta upp en tidning och b\u00f6rja l\u00e4s i den<\/li><li>Prata med n\u00e5gon<\/li><li>F\u00f6rs\u00f6k att spela ett spel p\u00e5 mobilen eller n\u00e5got annat&nbsp;<\/li><li>F\u00f6rs\u00f6k att sjunga en favorits\u00e5ng<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r s\u00e5na h\u00e4r tekniker som en psykolog kan hj\u00e4lpa dig att tr\u00e4na p\u00e5. Psykologer \u00e4r ocks\u00e5 vana vid att hj\u00e4lpa personer att hantera panikattacker. Panikattacker och funktionella anfall \u00e4r inte en och samma sak. Men de har mycket gemensamt, lite som kusiner.<\/p>\n\n\n\n<p>En annan teknik som utvecklats specifikt f\u00f6r patienter med funktionella anfall av forskare i Sheffield i Storbitannien kallas \u201cSensory grounding\u201d (bilden publiceras med till\u00e5telse av Stephanie Howlett och Markus Reuber, University of Sheffield).<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large is-resized\"><img loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/pre-prod.neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/SW-Sensorisk-grundning-1024x749.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-6333\" width=\"595\" height=\"435\" srcset=\"https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/SW-Sensorisk-grundning-1024x749.jpg 1024w, https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/SW-Sensorisk-grundning-300x219.jpg 300w, https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/SW-Sensorisk-grundning-768x562.jpg 768w, https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/SW-Sensorisk-grundning-1536x1124.jpg 1536w, https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/SW-Sensorisk-grundning.jpg 1997w\" sizes=\"(max-width: 595px) 100vw, 595px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote\"><p><em>\u00c4ven om du inte kan komma ih\u00e5g anfallet s\u00e5 \u00e4r en del av dig medveten under anfallet. \u2026<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote\"><p><em>\u2026 I ett vilol\u00e4ge, n\u00e4r du inte \u00e4r distraherad, \u00e4r din kropp mycket mer s\u00e5rbar f\u00f6r att g\u00e5 in i en attack\u2026.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Det finns mer information om <a href=\"https:\/\/prod.neurosymptoms.org\/symptoms\/common-associated-symptoms\/worry-panic\/\">panikattacker<\/a> p\u00e5 hemsidan. Titta p\u00e5 sidorna om <a href=\"https:\/\/prod.neurosymptoms.org\/symptoms\/common-associated-symptoms\/health-anxiety\/\">\u00e5ngest och panikattacker<\/a> och l\u00e4nken till <a href=\"https:\/\/ftd.cognihealth.in\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/Taking-control-of-NonEpilepticSeizures-Sheffield-1.pdf\">sj\u00e4lvhj\u00e4lpsmaterialet <\/a>(engelska) om funktionella tillst\u00e5nd. En del av det kan vara relevant f\u00f6r dig.<\/p>\n\n\n\n<p>H\u00e4r \u00e4r en video gjord av Dr Courtney Raspin som beskriver tekniken 5-4-3-2-1 f\u00f6r Sensory grounding (engelska).<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed-youtube wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<iframe loading=\"lazy\" title=\"My Favourite Grounding Technique - 5-4-3-2-1\" width=\"745\" height=\"419\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/WHKyNtOo_Dk?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share\" referrerpolicy=\"strict-origin-when-cross-origin\" allowfullscreen><\/iframe>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<ol start=\"3\"><li><strong>F\u00e5 andra att lugna ner sig&nbsp;<\/strong><\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Ett problem kan vara att personer runt omkring dig blir v\u00e4ldigt oroliga n\u00e4r du f\u00e5r ett anfall. De kan ha nytta av att l\u00e4sa p\u00e5 den h\u00e4r hemsidan, ocks\u00e5. \u00c4ven om du inte kan minnas anfallet s\u00e5 \u00e4r en del av dig medveten under anfallet. Om personer runt omkring \u00e4r uppr\u00f6rda s\u00e5 kommer det att f\u00f6rv\u00e4rra f\u00f6r dig.<\/p>\n\n\n\n<p>Personer i din omgivning b\u00f6r: h\u00e5lla sig lugna, st\u00f6ttande, se till att du har ett fritt omr\u00e5de runt om dig, inte stoppa n\u00e5got i din mun, v\u00e4nta p\u00e5 att anfallet g\u00e5r \u00f6ver och uppmuntra dig att komma upp efter\u00e5t. Du kanske till och med kan forts\u00e4tta med det du h\u00f6ll p\u00e5 med, p\u00e5 arbetet eller i skolan till exempel.<\/p>\n\n\n\n<p>Saker som tyder p\u00e5 att du g\u00f6r framsteg med de h\u00e4r teknikerna \u00e4r:<\/p>\n\n\n\n<ol><li><strong>Du b\u00f6rjar f\u00e5 fler varningssignaler. <\/strong>Ofta f\u00e5r man mer varningar i b\u00f6rjan n\u00e4r man f\u00e5r anfall. N\u00e4r man har haft Funktionella anfall ett tag kan varningarna bli kortare och kortare tills man inte m\u00e4rker av dem alls. Ibland f\u00e5r man varningar men gl\u00f6mmer att de h\u00e4nger ihop med anfallen. V\u00e4nner eller n\u00e4rst\u00e5ende kan m\u00e4rka att man blir lite \u201ctom i blicken\u201d eller ovanligt tr\u00f6tt. N\u00e4r du l\u00e4r dig mer om anfallen kan det g\u00e5 att bli medveten om en varningsfas som du inte m\u00e4rkte av f\u00f6rut.<\/li><li><strong>Du m\u00e4rker varningssymtomen men blir inte lika oroad av dem. <\/strong>Att f\u00f6rst\u00e5 din diagnos och att f\u00f6rst\u00e5 vad dissociation och \u2018fight or flight\u2019-symtom \u00e4r kan minska din oro i situationer d\u00e4r det intr\u00e4ffar.&nbsp;<\/li><li><strong>Dina varningssymtom blir l\u00e4ngre. <\/strong>Det h\u00e4r \u00e4r ett av m\u00e5len med behandlingen. Ju l\u00e4ngre du kan st\u00e5 ut med varningssymtomen utan att blackouten tar \u00f6ver, desto n\u00e4rmare \u00e4r du att s\u00e5 sm\u00e5ningom f\u00e5 kontroll \u00f6ver dem.<\/li><li><strong>Du b\u00f6rjar kunna avv\u00e4rja en del av anfallen. <\/strong>Genom att l\u00e4ra dig att distrahera dig eller bli mindre orolig \u00f6ver symtomen kanske du uppt\u00e4cker att du bara f\u00e5r varningssymtomen och inte blackouten. Om du b\u00f6rjat kunna g\u00f6ra detta g\u00f6r du verkligen framsteg.<\/li><li><strong>Du har ett anfall d\u00e4r du f\u00f6rblir vid medvetande hela tiden. <\/strong>Det h\u00e4r kan upplevas som skr\u00e4mmande f\u00f6r personer som vanligtvis \u00e4r omedvetna eller inte minns sina anfall. Men om det h\u00e4r h\u00e4nder s\u00e5 \u00e4r det ett tecken p\u00e5 att du b\u00f6rjar bli mer medveten om anfallen och det \u00e4r ett steg i r\u00e4tt riktning.&nbsp;<\/li><\/ol>\n\n\n\n<h3><strong>Men jag vet inte vad som startar mina anfall? \u2026&nbsp;<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Patienter med funktionella anfall f\u00f6rbryllas ofta av att anfallen till synes \u00e4r slumpm\u00e4ssiga.<\/p>\n\n\n\n<p>Ofta \u00e4r de helt slumpm\u00e4ssiga, men ibland \u00e4r de mindre slumpm\u00e4ssiga \u00e4n du kanske tror. De vanligaste situationer d\u00e4r anfall kommer \u00e4r:<\/p>\n\n\n\n<ol><li><strong>N\u00e4r man slappar, och inte g\u00f6r n\u00e5got speciellt.<\/strong> I det h\u00e4r vilotillst\u00e5ndet \u00e4r din kropp mer s\u00e5rbar f\u00f6r att utveckla ett anfall. Din hj\u00e4rna fokuserar inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4rskilt och blir inte distraherad av andra saker. Det \u00e4r d\u00e5 l\u00e4ttare att man blir medveten om kroppsliga sensationer som andningen, hj\u00e4rtslag eller yrsel.<\/li><li><strong>I situationer med mycket folk \/ platser d\u00e4r det \u00e4r sv\u00e5rt att fly undan.<\/strong> \u00c4ven om man inte \u00e4r medveten om det, s\u00e5 \u00e4r det f\u00f6r vissa patienter med funktionella anfall vanligare att f\u00e5 ett anfall i situationer d\u00e4r det skulle bli mer tydliga konsekvenser av anfallet. Ofta g\u00e4ller detta platser med mycket folk, eftersom det \u00e4r risk att det skulle bli mer pinsamt att f\u00e5 ett anfall p\u00e5 bio eller i ett shoppingcenter \u00e4n att f\u00e5 ett anfall hemma. Ju mer du f\u00f6rv\u00e4ntar dig att det \u00e4r m\u00f6jligt att du kommer att f\u00e5 ett anfall, desto mer sannolikt \u00e4r det att du f\u00e5r ett.<\/li><li><strong>Triggat av tankar och minnen. <\/strong>Vissa patienter med funktionella anfall kommer fram till att deras anfall faktiskt triggas av obehagliga minnen och tankar.<\/li><li><strong>I sjukv\u00e5rdssituationer.<\/strong> Patienter kan ofta f\u00e5 anfall medan man v\u00e4ntar p\u00e5 att tr\u00e4ffa l\u00e4kare eller i unders\u00f6kningsrummet. Detta verkar bero p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntan att beh\u00f6va prata om sina anfall med en l\u00e4kare, eller bara av att t\u00e4nka p\u00e5 dem. L\u00e4kare uppfattar ibland att patienten \u201cspelar\u201d n\u00e4r de f\u00e5r anfall i s\u00e5na h\u00e4r situationer, men d\u00e5 har l\u00e4karen inte f\u00f6rst\u00e5tt orsaken till att det blir s\u00e5h\u00e4r.<\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>N\u00e4r du verkligen \u00e4r stressad, t.ex. under ett br\u00e5k eller om du har br\u00e5ttom n\u00e5gonstans, \u00e4r din hj\u00e4rna ofta f\u00f6r distraherad f\u00f6r att anfallet ska kunna starta. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r man s\u00e4llan ser att anfall kommer n\u00e4r n\u00e5gon verkligen \u00e4r stressad \u00f6ver n\u00e5got annat.<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns fler id\u00e9er i den h\u00e4r broschyren av professor Markus Reuber, Neurolog i Sheffield i Storbritannien och expert p\u00e5 FNS (engelska).<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large is-resized\"><a href=\"https:\/\/www.neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/Taking-control-of-NonEpilepticSeizures-Sheffield-1.pdf\"><img loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/pre-prod.neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/Screenshot-2021-04-11-at-10.03.26-742x1024.png\" alt=\"https:\/\/ftd.cognihealth.in\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/Taking-control-of-NonEpilepticSeizures-Sheffield-1.pdf\" class=\"wp-image-1828\" width=\"391\" height=\"539\" srcset=\"https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/Screenshot-2021-04-11-at-10.03.26-742x1024.png 742w, https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/Screenshot-2021-04-11-at-10.03.26-217x300.png 217w, https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/Screenshot-2021-04-11-at-10.03.26-768x1060.png 768w, https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/Screenshot-2021-04-11-at-10.03.26.png 1106w\" sizes=\"(max-width: 391px) 100vw, 391px\" \/><\/a><\/figure>\n\n\n\n<h2><strong><\/strong><\/h2>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Syftet med behandlingen \u00e4r att hitta strategier f\u00f6r att du ska kunna \u00e5terf\u00e5 kontrollen.<\/p>\n","protected":false},"author":65,"featured_media":1823,"parent":1012,"menu_order":304,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-template\/symptom-details-page-template.php","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/649"}],"collection":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/users\/65"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=649"}],"version-history":[{"count":200,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/649\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15772,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/649\/revisions\/15772"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1012"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1823"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=649"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}