{"id":647,"date":"2020-12-01T04:39:21","date_gmt":"2020-12-01T04:39:21","guid":{"rendered":"https:\/\/ftd.cognihealth.in\/?page_id=647"},"modified":"2025-05-21T07:46:22","modified_gmt":"2025-05-21T07:46:22","slug":"investigations","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/treatment\/investigations\/","title":{"rendered":"Unders\u00f6kningar"},"content":{"rendered":"\n

Det \u00e4r vanligt att patienter med FNS undrar om l\u00e4karen har st\u00e4llt r\u00e4tt diagnos. L\u00e4s p\u00e5 sidan om \u2018Feldiagnostik?<\/a>\u2018 om du vill veta mer om detta.<\/p>\n\n\n\n

Den h\u00e4r sidan om unders\u00f6kningar ligger under behandlingsavsnittet, eftersom personer med FNS kan k\u00e4nna sig f\u00f6rvirrade kring vad deras unders\u00f6kningar verkligen visade. L\u00e4karen kan ha n\u00e4mnt n\u00e5gra \u201cavvikande fynd\u201d, och det kan vara bra att s\u00e4tta detta i ett sammanhang:<\/p>\n\n\n\n

  1. Vitsubstansf\u00f6r\u00e4ndringar \/ h\u00f6gsignalering \/ \u201cfl\u00e4ckar\u201d i hj\u00e4rnan \/ sm\u00e5k\u00e4rlssjuka p\u00e5 MRT-unders\u00f6kningar <\/strong><\/li><\/ol>\n\n\n\n

    En sak som orsakar mycket f\u00f6rvirring \u00e4r n\u00e4r det rapporteras om sm\u00e5 vita prickar i mitten av hj\u00e4rnan i svaret fr\u00e5n en MRT-unders\u00f6kning. De kan ben\u00e4mnas p\u00e5 olika s\u00e4tt s\u00e5som h\u00f6gsignalerande omr\u00e5den<\/em>, vitsubstansf\u00f6r\u00e4ndringar<\/em> och sm\u00e5k\u00e4rlssjuka<\/em>. Ibland kallas de till och med \u201cUnidentified Bright Objects\u201d (UBO:n)<\/em>. <\/p>\n\n\n\n

    De h\u00e4r vita prickarna dyker upp med \u00f6kande \u00e5lder hos friska personer. I grova drag \u00e4r det OK med en prick per \u00e5rtionde. S\u00e5 om du \u00e4r 35 \u00e5r borde du ha 3 eller 4 prickar, om du \u00e4r 55 kan du ha 5 eller 6. N\u00e4r du kommer upp i 60-\u00e5rs\u00e5ldern har du troligen fler \u00e4n s\u00e5. Det \u00e4r lite som gr\u00e5a h\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

    Det \u00e4r troligare att du har vita prickar om du \u00e4r r\u00f6kare eller har h\u00f6gt blodtryck. Det finns ocks\u00e5 spekulationer om att migr\u00e4n eller depression skulle g\u00f6ra det vanligare.<\/p>\n\n\n\n

    Problemet kommer n\u00e4r man ska tolka de h\u00e4r vita prickarna hos n\u00e5gon som har symtom som svaghet eller domningar, vilket kan tyda p\u00e5 Multipel skleros (MS).<\/p>\n\n\n\n

    MS diagnostiseras delvis p\u00e5 f\u00f6rekomsten av vita fl\u00e4ckar i hj\u00e4rnan (p\u00e5 specifika platser d\u00e4r det inte <\/em>\u00e4r vanligt med de normala, \u00e5ldersrelaterade prickarna). R\u00f6ntgenl\u00e4karen kan vara tydlig med att prickarna \u00e4r \u00e5ldersrelaterade, men ocks\u00e5 skriva ett tvetydigt utl\u00e5tande som g\u00f6r det sv\u00e5rt att veta om unders\u00f6kningen visade normala fynd eller inte.<\/p>\n\n\n\n

    Ibland \u00e4r alla r\u00f6ntgenl\u00e4kare \u00f6verens om att en viss unders\u00f6kning visar os\u00e4kra fynd. Andra g\u00e5nger bed\u00f6mer en r\u00f6ntgenl\u00e4kare att en unders\u00f6kning som visar vita prickar \u00e4r normal medan en annan r\u00f6ntgenl\u00e4kare \u00e4r os\u00e4ker. <\/p>\n\n\n\n

    Ibland g\u00f6rs en lumbalpunktion f\u00f6r att se om det finns tecken p\u00e5 inflammation i nervsystemet. <\/p>\n\n\n\n

    1. Avvikelser vid bildunders\u00f6kningar av ryggen<\/strong><\/li><\/ol>\n\n\n\n
      \"\"
      Buktande diskar \u00e4r vanligt bland friska individer i befolkningen<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

      En annan situation d\u00e4r f\u00f6rvirring kan uppst\u00e5 \u00e4r n\u00e4r en patient gjort en MRT-unders\u00f6kning av ryggen.<\/p>\n\n\n\n

      Precis som med \u201cvitsubstansf\u00f6r\u00e4ndringar\u201d finns det f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 en MRT-unders\u00f6kning av ryggen som kommer med \u00e5ldern oavsett hur gammal du \u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

      N\u00e4r vi \u00e4r i 40-\u00e5rs\u00e5ldern har i stort sett alla en viss grad av \u201cdegenerativa f\u00f6r\u00e4ndringar\u201d i sin rygg. Studier har visat att personer med ganska uttalade f\u00f6r\u00e4ndringar ofta inte har n\u00e5gra symtom alls.<\/p>\n\n\n\n

      Det \u00e4r faktiskt s\u00e5 att de allra flesta patienter med ryggsm\u00e4rta inte <\/em>har n\u00e5gon tydlig avvikelse p\u00e5 MRT som kan f\u00f6rklara deras symtom.<\/p>\n\n\n\n

      Men ofta f\u00e5r man tillbaka ett svar efter en MRT-unders\u00f6kning som inneh\u00e5ller termer som kan verka oroande: \u201cdegenerativa f\u00f6r\u00e4ndringar\u201d, \u201cspondylos\u201d, \u201cdiskprotrusion\u201d, \u201costeofyter\u201d. De h\u00e4r begreppen antyder att det finns n\u00e5got avvikande eller n\u00e5gon skada i ryggen, och \u00e4nd\u00e5 s\u00e5 kan alla de h\u00e4r fynden, beroende p\u00e5 hur uttalade de \u00e4r, vara helt normala f\u00f6r din \u00e5lder och inte orsaka symtom.<\/p>\n\n\n\n

      Ofta \u00e4r den viktigaste fr\u00e5gan huruvida det finns tecken p\u00e5 att n\u00e5gra nervr\u00f6tter eller ryggm\u00e4rgen \u00e4r i kl\u00e4m. \u00c4ven det h\u00e4r kan vara sv\u00e5rt. Ganska ofta kan MRT hos patienter med icke-neurologiska symtom, t.ex. halsproblem, visa tecken p\u00e5 att ryggm\u00e4rgen \u00e4r i kl\u00e4m, och \u00e4nd\u00e5 har patienten inga symtom.<\/p>\n\n\n\n

      Tabellen nedan \u00e4r en sammanslagning av alla studier som har tittat p\u00e5 degenerativa ryggf\u00f6r\u00e4ndringar hos friska personer utan symtom. De h\u00e4r fynden \u00e4r verkligen vanliga!  <\/p>\n\n\n\n

      \"\"
      \u00c5ldersspecifik prevalensuppskattning av degenerativa bildf\u00f6r\u00e4ndringar i ryggraden hos icke-symtomatiska patienter<\/em><\/strong>
      Svenska begrepp: <\/strong><\/em>
      \u201cImaging finding\u201d: fynd p\u00e5 MRT, \u201cDisk degeneration\u201d: \u00e5ldersf\u00f6r\u00e4ndring i disken, \u201cSignal loss\u201d: svagare signal, \u201cHeight loss\u201d: minskad diskh\u00f6jd, \u201cDisk bulge\u201d: diskbuktning, \u201cDisk protrusion\u201d: Framskjutande disk, \u201cAnnular fissure\u201d: spricka i diskkapseln, \u201cFacet degeneration\u201d: \u00e5ldersf\u00f6r\u00e4ndring i facettled, \u201cSpondylolisthesis\u201d: Spondylolistes – kotf\u00f6rskjutning. <\/em>MRT-fynd hos 3110 friska individer. (Brinjikiji et al. American Journal of Neuroradiology 2015)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

      <\/p>\n\n\n\n

      M\u00e5nga patienter (och l\u00e4kare) tror att en MRT-unders\u00f6kning kommer att leda fram till en diagnos. Det \u00e4r inte bara att det ofta inte st\u00e4mmer, det kan ocks\u00e5 vara s\u00e5 att den h\u00e4r typen av mindre och normala fynd kan skada patienten, som f\u00e5r en k\u00e4nsla av att kroppen \u00e4r skadad och onormal och att chanserna till f\u00f6rb\u00e4ttring \u00e4r sm\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

      1. Elektroencefalografi (EEG)<\/strong><\/li><\/ol>\n\n\n\n

        Patienter som f\u00e5r blackouter kan bli remitterade f\u00f6r ett EEG f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka hitta orsaken. EEG \u00e4r en unders\u00f6kning, som n\u00e4r den anv\u00e4nds p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt, kan vara anv\u00e4ndbar hos vissa patienter. Den har ocks\u00e5 potential att missleda.<\/p>\n\n\n\n

        \"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

        Enkelt uttryckt s\u00e5 kan m\u00e5nga patienter med epilepsi ha ett normalt EEG (om man inte har ett anfall precis n\u00e4r man g\u00f6r unders\u00f6kningen).<\/p>\n\n\n\n

        M\u00e5nga patienter med funktionella anfall (och f\u00f6r den delen den allm\u00e4nna befolkningen) kan ha mindre f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 EEG som \u00e4r oviktiga. I enstaka fall kan man ha tydliga avvikelser p\u00e5 EEG utan att ha ett anfall under unders\u00f6kningen. Det betyder fortfarande inte att man har epilepsi.<\/p>\n\n\n\n

        Det enda s\u00e4kra s\u00e4ttet att anv\u00e4nda EEG f\u00f6r att st\u00e4lla diagnosen epilepsi \u00e4r om personen f\u00e5r ett anfall under unders\u00f6kningen.<\/p>\n\n\n\n

        I de flesta fall \u00e4r detta inte praktiskt m\u00f6jligt, s\u00e5 epilepsi (och funktionella anfall) diagnostiseras fortfarande utifr\u00e5n patientens sjukhistoria och beskrivningar fr\u00e5n andra som sett anfallen.<\/p>\n\n\n\n

        <\/strong><\/h2>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

        Unders\u00f6kningar som MRT och EEG visar ofta ospecifika bifynd som kan vara f\u00f6rvirrande.<\/p>\n","protected":false},"author":65,"featured_media":0,"parent":1012,"menu_order":297,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-template\/symptom-details-page-template.php","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/647"}],"collection":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/users\/65"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=647"}],"version-history":[{"count":117,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/647\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15736,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/647\/revisions\/15736"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1012"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=647"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}