{"id":641,"date":"2020-12-01T03:36:19","date_gmt":"2020-12-01T03:36:19","guid":{"rendered":"https:\/\/ftd.cognihealth.in\/?page_id=641"},"modified":"2024-08-27T16:18:00","modified_gmt":"2024-08-27T16:18:00","slug":"psychological-therapy","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/treatment\/psychological-therapy\/","title":{"rendered":"Psykologisk behandling"},"content":{"rendered":"\n

Psykologer och psykiatrer som \u00e4r bekanta med det h\u00e4r omr\u00e5det kan ha mycket att erbjuda personer med FNS.<\/p>\n\n\n\n

Psykologer som arbetar inom den somatiska sjukv\u00e5rden, inom rehabilitering, eller med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta och tr\u00f6tthet k\u00e4nner troligen till det h\u00e4r omr\u00e5det. Konsultpsykiatrer och neuropsykiatrer k\u00e4nner definitivt till det.<\/p>\n\n\n\n

Missuppfattningar kring psykologi \/ psykiatri och FNS<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Det finns flera anledningar till att patienter med FNS kan ha nytta av att tr\u00e4ffa en psykolog eller psykiater.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga patienter utvecklar FNS utan att vara stressade. Symtomen kan ha kommit \u201csom en blixt fr\u00e5n klar himmel\u201d eller i samband med en fysisk skada, och det enda som \u00e4r stressande med det hela \u00e4r att ha symtomen! <\/p>\n\n\n\n

Det finns ocks\u00e5 m\u00e5nga som utvecklar FNS under en stressig period. Det beh\u00f6ver dock inte betyda att stress var den enda faktorn eller ens den viktigaste.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5klart kan stress i livet, b\u00e5de nyligen och f\u00f6r l\u00e4nge sedan, g\u00f6ra allting v\u00e4rre. Det kan vara huvudorsak till FNS hos vissa, men hos m\u00e5nga \u00e4r det inte lika viktigt. <\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga har f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r att andra kan beh\u00f6va tr\u00e4ffa en psykolog eller psykiater, men har sv\u00e5rt att se sig sj\u00e4lv som n\u00e5gon som skulle beh\u00f6va det. Om du vill ge behandlingen alla chanser, kan du beh\u00f6va l\u00e4gga undan egna f\u00f6rdomar.<\/p>\n\n\n\n

En del t\u00e4nker ocks\u00e5 att om de skulle tr\u00e4ffa en psykolog eller psykiater s\u00e5 skulle samtalet och \u201cbehandlingen\u201d bli som gammaldags psykoanalys. Den klassiska (och felaktiga) uppfattningen \u00e4r att psykiatern ber dig \u201cber\u00e4tta om din barndom\u201d, att du blir lurad att avsl\u00f6ja alla dina hemligheter och att psykiatern slutligen ber\u00e4ttar f\u00f6r dig hur du har blivit som du blivit.<\/p>\n\n\n\n

Att tr\u00e4ffa en psykolog eller psykiater g\u00e5r s\u00e4llan till p\u00e5 det viset. Att utforska saker som h\u00e4nt i ditt liv kan vara v\u00e4ldigt hj\u00e4lpsamt f\u00f6r vissa. Men utforskandet g\u00f6rs oftast n\u00e4r man har l\u00e4rt k\u00e4nna varann.<\/p>\n\n\n\n

Som vi har f\u00f6rklarat p\u00e5 sidan om \u201corsaker\u201d, s\u00e5 kan det vara v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att peka p\u00e5 exakt vad som orsakat att n\u00e5gon f\u00e5tt FNS. Ibland \u00e4r det tillr\u00e4ckligt att komma fram till att \u201cdu har en s\u00e5rbarhet f\u00f6r att f\u00e5 FNS, l\u00e5t oss f\u00f6rs\u00f6ka komma fram till hur du kan bli b\u00e4ttre\u201d.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 varf\u00f6r ska jag tr\u00e4ffa en psykolog eller psykiater?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

En vanlig, och motiverad, fr\u00e5ga \u00e4r \u201cHur skulle att prata med n\u00e5gon kunna g\u00f6ra mina symtom b\u00e4ttre?\u201d <\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r de vanligaste s\u00e4tten som \u201catt prata om det\u201d kan hj\u00e4lpa:<\/p>\n\n\n\n

  1. Att b\u00e4ttre kunna f\u00f6rst\u00e5 bakgrunden till ditt tillst\u00e5nd<\/strong> \u2013 till exempel att det \u00e4r vanligt, att du inte orsakat det sj\u00e4lv, att det inte \u00e4r inbillat, inte beror p\u00e5 en sjukdom utan p\u00e5 ett potentiellt behandlingsbart problem med nervsystemets funktion. Det kan ta l\u00e5ng tid f\u00f6r detta att sjunka in, och en psykolog eller psykiater kan hj\u00e4lpa dig med det.<\/li>
  2. Att prata om beteenden som kan ligga i v\u00e4gen f\u00f6r din \u00e5terh\u00e4mtning<\/strong> \u2013 till exempel om du har en l\u00e5ngvarig ryggsm\u00e4rta och ett svagt ben som f\u00f6rs\u00e4mras vid tr\u00e4ning. Du kanske har undvikit att r\u00f6ra dig eftersom du blivit orolig \u00f6ver att det skulle kunna skada din rygg. Genom att f\u00f6rst\u00e5 att r\u00f6relse tillf\u00e4lligt kan ge \u00f6kad sm\u00e4rta, men att du inte skadar ryggen, kan du f\u00e5 hj\u00e4lp att v\u00e5ga experimentera med r\u00f6relser mer. <\/li>
  3. Att prata om tankar som kan ligga i v\u00e4gen f\u00f6r din \u00e5terh\u00e4mtning <\/strong>\u2013 till exempel n\u00e5gon med funktionella anfall som besv\u00e4ras mycket av oro f\u00f6r att f\u00e5 ett nytt anfall. Ju mer man f\u00f6rv\u00e4ntar sig att f\u00e5 ett nytt anfall, desto mer sannolikt \u00e4r det att det intr\u00e4ffar.<\/li>
  4. Identifiera k\u00e4nslor kring nedst\u00e4mdhet och oro<\/strong> \u2013 till exempel n\u00e4r du har haft symtomen en l\u00e4ngre tid. Du kanske har utvecklat depression<\/a>, \u00e5ngest eller panikattacker<\/a>. Ibland kan det ocks\u00e5 finnas symtom p\u00e5 posttraumatiska besv\u00e4r, tv\u00e5ngstankar eller \u00e4tst\u00f6rning.<\/li>
  5. Probleml\u00f6sning<\/strong> \u2013 m\u00e5nga av livets problem har inga enkla l\u00f6sningar. Men f\u00f6r m\u00e5nga av vardagens utmaningar, som att l\u00f6sa skuldproblem eller att f\u00e5 hj\u00e4lp f\u00f6r ett barn som blir mobbat kan det finnas l\u00f6sningar som du inte har t\u00e4nkt p\u00e5. Ett problem mindre kan f\u00e5 det att k\u00e4nnas l\u00e4ttare.<\/li>
  6. Identifiera traumatiska erfarenheter<\/strong> \u2013 vissa med FNS har varit med om v\u00e4ldigt traumatiska upplevelser som har gjort dem mer s\u00e5rbara f\u00f6r att f\u00e5 funktionella symtom. Det kan handla om negativa erfarenheter som barn eller vuxen. Till exempel fysiska eller sexuella \u00f6vergrepp \u00f6kar sannolikt s\u00e5rbarheten f\u00f6r dissociativa symtom senare i livet. Traumafokuserad terapi kan hj\u00e4lpa i s\u00e5dana fall, och m\u00e5nga med FNS s\u00f6ker s\u00e5dan hj\u00e4lp f\u00f6r att prata om och bearbeta sv\u00e5ra erfarenheter. <\/li><\/ol>\n\n\n\n

    Om man l\u00e4gger ihop alla dessa saker kan man bli f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver hur hj\u00e4lpsamt \u201catt prata om det\u201d kan vara.<\/p>\n\n\n\n

    Psykologer och psykiatrer arbetar p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt. Du kan beh\u00f6va prata med din husl\u00e4kare\/familjel\u00e4kare eller neurolog om vem som skulle passa f\u00f6r dig att tr\u00e4ffa.<\/p>\n\n\n\n

    Om du vill l\u00e4sa om vilka evidens som finns f\u00f6r psykologisk behandling vid FNS finns en l\u00e4sv\u00e4rd \u00f6versiktsartikel h\u00e4r (engelska): https:\/\/jnnp.bmj.com\/content\/jnnp\/92\/1\/36.full.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n

    Du kan ocks\u00e5 titta p\u00e5 en video som sammanfattar resultaten fr\u00e5n den hittills st\u00f6rsta studien av psykologisk behandling vid FNS (engelska): CODES-studien<\/a><\/p>\n\n\n\n

    \n