{"id":637,"date":"2020-12-01T03:28:41","date_gmt":"2020-12-01T03:28:41","guid":{"rendered":"https:\/\/ftd.cognihealth.in\/?page_id=637"},"modified":"2024-11-01T03:47:49","modified_gmt":"2024-11-01T03:47:49","slug":"occupational-therapy","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/treatment\/occupational-therapy\/","title":{"rendered":"Arbetsterapi"},"content":{"rendered":"\n
Du kan ladda ned en svensk \u00f6vers\u00e4ttning av faktabladet till h\u00f6ger h\u00e4r. <\/a><\/div>\n\n\n\n

Tack till Clare Nicholson, arbetsterapeut och klinisk specialist, fr\u00e5n The National Hospital for Neurology and Neurosurgery, London f\u00f6r ditt bidrag till denna hemsida. Clare f\u00f6rklarar hur hon anv\u00e4nder arbetsterapi i multidisciplin\u00e4r behandling f\u00f6r patienter med funktionella neurologiska symtom (uppdaterad januari 2020). I juli 2020 ledde Clare publikationen av en konsensusrekommendation f\u00f6r arbetsterapeuter i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry. Du kan ladda ner artikeln h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Vad \u00e4r arbetsterapi?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Det fr\u00e4msta m\u00e5let med arbetsterapi \u00e4r att m\u00f6jligg\u00f6ra delaktighet i dagliga livet s\u00e5 att personer kan utf\u00f6ra vad de beh\u00f6ver och vill g\u00f6ra. \u201cArbete\u201d i arbetsterapi handlar inte bara om det betalda arbetet man utf\u00f6r p\u00e5 sitt jobb, utan \u00e4ven alla \u00f6vriga aktiviteter som innefattas i en dag. Exempelvis att duscha, kl\u00e4 p\u00e5 sig, f\u00f6rbereda en m\u00e5ltid, hush\u00e5llsarbete, ta hand om barn, fritidsaktiviteter, shopping, \u00e5ka kollektivt eller bil etc. Arbetsterapeuter kan hj\u00e4lpa personer med nedsatt funktionsf\u00f6rm\u00e5ga (p\u00e5 ett liknande s\u00e4tt som fysioterapeuter), men de kan \u00e4ven finnas behj\u00e4lpliga vid symtom s\u00e5som tr\u00f6tthet, sm\u00e4rta, funktionella anfall, och nedsatt kognitiv f\u00f6rm\u00e5ga exempelvis. Arbetsterapeuter jobbar med personer som har FNS f\u00f6r att kartl\u00e4gga symtomens p\u00e5verkan p\u00e5 utf\u00f6randet av dagliga aktiviteter. Behandlingen baseras p\u00e5 de m\u00e5l som personen med FNS formulerar tillsammans med terapeuten. Personen med FNS arbetar sedan tillsammans med arbetsterapeuten f\u00f6r att utveckla strategier f\u00f6r att kunna delta i aktivitet, f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rm\u00e5ga till utf\u00f6rande, sj\u00e4lvst\u00e4ndighet och sj\u00e4lvf\u00f6rtroende. <\/p>\n\n\n\n

Att s\u00e4tta m\u00e5l<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Att s\u00e4tta m\u00e5l \u00e4r en viktig del av rehabilitering vid FNS och arbetsterapeuter kan vara behj\u00e4lpliga med att s\u00e4tta realistiska och uppn\u00e5bara m\u00e5l. Noggrant graderade m\u00e5l kan hj\u00e4lpa personer att bygga sj\u00e4lvf\u00f6rtroende till sin egen f\u00f6rm\u00e5ga och utveckla sin f\u00f6rm\u00e5ga i snabbare takt. <\/p>\n\n\n\n

Exempel: <\/p>\n\n\n\n

Steg ett:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Identifiera dina m\u00e5l och skriv ned dem. Det kan vara bra att skriva ner b\u00e5de tidsm\u00e4ssigt korta och l\u00e5nga m\u00e5l, exempelvis veckovis, 1, 3, 9, 12 m\u00e5naders m\u00e5l. Andra f\u00f6redrar att s\u00e4tta m\u00e5l i flexibla tidsramar – prova och se vad som passar dig b\u00e4st!<\/p>\n\n\n\n

Steg tv\u00e5:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Bryt ner varje steg till att uppn\u00e5 dina m\u00e5l. Dessa steg b\u00f6r vara realistiska och n\u00e4rmas gradvis. Orealistiskt sv\u00e5ra m\u00e5l kan leda till frustration, orsaka \u00e5ngest och kan t\u00e4ra p\u00e5 ditt sj\u00e4lvf\u00f6rtroende.<\/p>\n\n\n\n

Steg tre:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

S\u00e4tt upp m\u00e5len p\u00e5 n\u00e5gon plats som du uppm\u00e4rksammar ofta, exempelvis kylsk\u00e5pet, ett bokm\u00e4rke i en bok du brukar l\u00e4sa.<\/p>\n\n\n\n

Steg fyra:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Prata om dina m\u00e5l med viktiga personer i ditt liv s\u00e5 att de kan ge dig st\u00f6d och uppmuntran.<\/p>\n\n\n\n

Steg fem:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Kryssa av dina m\u00e5l varje g\u00e5ng du k\u00e4nner att du uppn\u00e5tt dem och g\u00e5 sedan vidare fram\u00e5t. Beh\u00e5ll uppn\u00e5dda m\u00e5l som referenspunkt f\u00f6r din framg\u00e5ng. <\/p>\n\n\n\n

Sj\u00e4lvf\u00f6rtroende \u00e4r A och O! Ta inga steg fram\u00e5t f\u00f6rr\u00e4n du har byggt upp ditt sj\u00e4lvf\u00f6rtroende i varje steg. Detta graderade tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt kan anv\u00e4ndas till samtliga m\u00e5l som du s\u00e4tter. <\/p>\n\n\n\n

OBS: <\/strong>Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att komma ih\u00e5g att det \u00e4r mycket vanligt att funktionella symtom fluktuerar och att du kommer att vara mer ben\u00e4gen till att f\u00e5 v\u00e4rre symtom n\u00e4r du \u00e4r under fysisk eller k\u00e4nslom\u00e4ssig stress. Om du uppt\u00e4cker att din funktionsniv\u00e5 skiftar eller minskar vid olika tillf\u00e4llen, bli inte f\u00f6rskr\u00e4ckt. Graderad m\u00e5ls\u00e4ttning kan hj\u00e4lpa dig att komma tillbaka p\u00e5 banan. G\u00e5 tillbaka n\u00e5gra steg (genom att anv\u00e4nda de steg som du redan jobbat igenom) och jobba upp din aktivitetsniv\u00e5 gradvis igen.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
En session med arbetsterapeut i k\u00f6ket<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Arbetsterapeuter kan hj\u00e4lpa personer att s\u00e4tta realistiska och uppn\u00e5bara m\u00e5l<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

Hantering av tr\u00f6tthet och sm\u00e4rta \u00e4r centrala delar av arbetsterapeutiska insatser f\u00f6r personer med FNS<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

Arbetsterapeuter \u00e4r v\u00e4l l\u00e4mpade att hj\u00e4lpa till med fr\u00e5gor som r\u00f6r yrkesarbete, studier och volont\u00e4rt arbete<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Hantering av tr\u00f6tthet och sm\u00e4rta \/ Graderad tr\u00e4ning<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Hantering av tr\u00f6tthet och sm\u00e4rta \u00e4r centrala delar av arbetsterapeutiska insatser f\u00f6r personer med FNS. Detta kallas ofta “pacing education”.  Arbetsterapeuters m\u00e5ls\u00e4ttning \u00e4r att st\u00f6dja m\u00e4nniskor att identifiera och hantera utl\u00f6sare till sm\u00e4rta och tr\u00f6tthet, t.ex. “allt eller inget”-beteenden, d\u00e5liga s\u00f6mnrutiner, d\u00e5liga kroppsst\u00e4llningar, minskat engagemang i egenv\u00e5rdsaktiviteter (t ex personlig v\u00e5rd, h\u00e4lsosam kost och dryck, motion).<\/p>\n\n\n\n

Graderad tr\u00e4ning (i dagliga aktiviteter) med hj\u00e4lp av arbets-\/vilo principen, tillsammans med andra tekniker att hantera symtom man till\u00e4gnat sig (t ex normal r\u00f6relse, avslappningstekniker) \u00e4r ocks\u00e5 viktiga delar i arbetsterapi f\u00f6r FNS (och integreras i hanteringen av sm\u00e4rta och tr\u00f6tthet).  <\/p>\n\n\n\n

 Att arbeta med psykologiska behandlingar<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Arbetsterapeuter arbetar tillsammans med psykologiska terapeuter f\u00f6r att hj\u00e4lpa personer med FNS att hantera stress, nedst\u00e4mdhet, l\u00e5g motivation och \u00e5ngest. Vi kan g\u00f6ra detta genom att:<\/p>\n\n\n\n

  • F\u00f6rb\u00e4ttra sj\u00e4lvmedvetenheten om tecken och symtom p\u00e5 stress \/ \u00e5ngest (t.ex. svettning, hj\u00e4rtklappning, gel\u00e9ben).  <\/li>
  • Identifiering av vilka situationer\/aktiviteter personen kan tycka \u00e4r stressande eller sv\u00e5ra, och varf\u00f6r det upplevs s\u00e5.<\/li>
  • Utforska avslappnings- och stresshanteringstekniker. Integrering av dessa strategier i dagliga aktiviteter och dagliga rutiner.<\/li>
  • St\u00f6d i graderad exponering f\u00f6r sv\u00e5ra eller stressiga uppgifter\/situationer, t ex att anv\u00e4nda kollektivtrafik samtidigt som man anv\u00e4nder tekniker f\u00f6r att hantera symtom man l\u00e4rt sig.<\/li>
  • \u00c5teruppr\u00e4tta aktivitetsbalans i det dagliga livet f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra stresst\u00e5lighet.  <\/li>
  • Hj\u00e4lpa personer med FNS att \u00e5terta sin identitet i vardagsaktivitet. \u00c5terf\u00e5 k\u00e4nslan av att \u201cjag kan\u201d, och bryta ner anledningar till undvikande av vissa aktiviteter och uppmuntra positivt risktagande.<\/li><\/ul>\n\n\n\n

    Hantera yrkesm\u00e4ssiga roller (studier, betalt eller volont\u00e4rt arbete)<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

    FNS kan g\u00f6ra det v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att vara kvar i arbete\/studier eller att \u00e5terg\u00e5 till arbetet\/studera efter en sjukdomsperiod. Det \u00e4r troligt att personer p\u00e5 arbetet eller skolan har en begr\u00e4nsad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r de sv\u00e5righeter som personer med FNS har, och vissa symtom s\u00e5som tr\u00f6tthet kan vara \u201cosynliga\u201d och d\u00e4rmed vara sv\u00e5ra att f\u00f6rklara. Arbetsterapeuter har god kunskap f\u00f6r att kunna st\u00f6tta personer med de h\u00e4r sv\u00e5righeterna. De kan g\u00f6ra detta genom att:<\/p>\n\n\n\n

    • Hj\u00e4lpa till att identifiera hur symtomen p\u00e5verkar f\u00f6rm\u00e5gan att utf\u00f6ra arbete eller studier.<\/li>
    • Assistera vid \u00f6verf\u00f6ringen av strategier man l\u00e4rt sig till arbetsuppgifter eller arbetsmilj\u00f6. <\/li>
    • Samarbete med arbetsgivare eller l\u00e4ros\u00e4te f\u00f6r att bist\u00e5 med information kring symtomens p\u00e5verkan p\u00e5 personen och hur personens behov av st\u00f6ttning ser ut. <\/li>
    • Erbjuda r\u00e5d om rimliga anpassningar exempelvis alternativa arbetsscheman, f\u00f6r\u00e4ndringar av arbetsuppgifter eller roll, justering av deadlines f\u00f6r studieuppgifter och examensarbeten.<\/li><\/ul>\n\n\n\n

      Hj\u00e4lpmedel och anpassningar<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

      Arbetsterapeuter f\u00f6rser i vissa fall patienter med f\u00f6rflyttningshj\u00e4lpmedel (s\u00e5som rullstolar), och kan vara st\u00f6d vid intyg f\u00f6r anpassningar av milj\u00f6n som exempelvis ramp, d\u00f6rr\u00f6ppnare, ledst\u00e5ng eller liknande. Att f\u00f6rse med hj\u00e4lpmedel \u00e4r en komplex fr\u00e5ga. M\u00e5nga personer med FNS har erfarenheten att de blivit tillsagda att inte anv\u00e4nda hj\u00e4lpmedel. Anledningen till detta \u00e4r att kliniker ser att hj\u00e4lpmedel kan ha motsatt effekt \u00e4n vad man \u00f6nskar. Att det ist\u00e4llet \u00e4ndrar r\u00f6relsem\u00f6nstret till det negativa. Detta i sin tur kan d\u00e5 leda till att f\u00f6rb\u00e4ttring f\u00f6rsenas eller uteblir helt. Hj\u00e4lpmedel kan ocks\u00e5 ha sekund\u00e4ra negativa konsekvenser s\u00e5som ledsm\u00e4rta och muskelsvaghet. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det, i de flesta fallen, oftast b\u00e4ttre av avst\u00e5 fr\u00e5n att anv\u00e4nda hj\u00e4lpmedel som inte \u00e4r absolut n\u00f6dv\u00e4ndiga. S\u00e4rskilt om symtomen \u00e4r nytillkomna. Rehabilitering kan vara gynnsamt och kan minska behovet av anv\u00e4ndning av hj\u00e4lpmedel och anpassningar, men kan vara sv\u00e5rt att f\u00e5 komma till. <\/p>\n\n\n\n

      Det \u00e4r ett annat utg\u00e5ngsl\u00e4ge om personen riskerar att skada sig utan hj\u00e4lpmedel eller om en person forts\u00e4tter att uppleva begr\u00e4nsande symtom efter att ha avslutat sin rehabilitering\/behandling. I de fallen kan r\u00e4tt hj\u00e4lpmedel m\u00f6jligg\u00f6ra sj\u00e4lvst\u00e4ndighet och f\u00f6rb\u00e4ttra livskvalitet. Vi rekommenderar att man t\u00e4nker med lite sunt f\u00f6rnuft och att man ber om r\u00e5d av en arbetsterapeut som har f\u00f6rst\u00e5else och kunskap om FNS.  <\/p>\n\n\n\n

      R\u00e5d om omsorgsbehov<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

      Arbetsterapeuter kan \u00e4ven vara behj\u00e4lpliga i r\u00e5dgivning kring hur man hanterar omsorgsbehov (informella – dvs. familjemedlemmar, eller formella – dvs. sociala tj\u00e4nster, t ex hemtj\u00e4nst). Rehabilitering med arbetsterapeut kan ocks\u00e5 bidra till att \u00f6ka sj\u00e4lvst\u00e4ndighet och d\u00e4rmed minska omsorgsbehovet \u00f6ver tid. \u00c4ven om omsorgsinsatser kan vara n\u00f6dv\u00e4ndiga och l\u00e4mpliga i vissa fall, kan l\u00e5ngvarig hj\u00e4lp fr\u00e5n omsorgspersonal orsaka:<\/p>\n\n\n\n

      • Nedsatt sj\u00e4lvf\u00f6rtroende<\/li>
      • Minskad fysisk kapacitet och kondition<\/li>
      • Minskad sj\u00e4lvst\u00e4ndighet<\/li>
      • Om anh\u00f6riga \u00e4r behj\u00e4lpliga med omsorg kan detta ocks\u00e5 p\u00e5verka relationer.<\/li><\/ul>\n\n\n\n

        Arbetsterapeuter uppmuntrar och st\u00f6ttar d\u00e4rf\u00f6r personer med FNS att arbeta med att klara av dagliga aktiviteter p\u00e5 ett normalt s\u00e4tt, med minskat beroende av utrustning och input fr\u00e5n andra.  Detta bidrar till att fr\u00e4mja b\u00e5de sj\u00e4lvst\u00e4ndighet och m\u00f6jligheter till rehabilitering och \u00e5terh\u00e4mtning. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt uppmuntrar arbetsterapeuter m\u00e4nniskor att se delaktighet i alla dagliga aktiviteter som en form av rehabilitering, eftersom delaktighet fungerar f\u00f6r att bygga upp styrka, uth\u00e5llighet och sj\u00e4lvf\u00f6rtroende.<\/p>\n\n\n\n

        \"\"
        Arbetsterapin kan l\u00e4mna sjukhusmilj\u00f6n f\u00f6r att tr\u00e4na i situationer som i kollektivtrafiken<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

        <\/strong><\/h2>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

        Det fr\u00e4msta m\u00e5let med arbetsterapi \u00e4r att m\u00f6jligg\u00f6ra delaktighet i vardagen.<\/p>\n","protected":false},"author":65,"featured_media":1809,"parent":1012,"menu_order":299,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-template\/symptom-details-page-template.php","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/637"}],"collection":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/users\/65"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=637"}],"version-history":[{"count":148,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/637\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15617,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/637\/revisions\/15617"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1012"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1809"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=637"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}