{"id":616,"date":"2020-11-06T17:36:02","date_gmt":"2020-11-06T17:36:02","guid":{"rendered":"https:\/\/ftd.cognihealth.in\/?page_id=616"},"modified":"2025-09-06T10:10:38","modified_gmt":"2025-09-06T10:10:38","slug":"how-was-it-happened","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/causes\/how-was-it-happened\/","title":{"rendered":"Hur har det uppst\u00e5tt?"},"content":{"rendered":"\n

N\u00e4r man har ett problem \u00e4r det naturligt att st\u00e4lla fr\u00e5gan \u201cVarf\u00f6r har det uppst\u00e5tt?\u201d. Men vid funktionella symtom \u00e4r det viktigt att inte blanda ihop fr\u00e5gan \u201cVarf\u00f6r har det uppst\u00e5tt?\u201d med fr\u00e5gan \u201cVad \u00e4r felet i min kropp som orsakar dessa symtom?\u201d<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r tv\u00e5 separata fr\u00e5gor som har tv\u00e5 olika svar.<\/p>\n\n\n\n

Hur har det uppst\u00e5tt?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Vi tar den andra fr\u00e5gan f\u00f6rst – \u201cVad \u00e4r felet i min kropp som orsakar dessa symtom?\u201d eller \u201cHur har det uppst\u00e5tt?\u201d<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r alla olika funktionella symtom som beskrivs p\u00e5 denna hemsida, \u00e4r det enkla svaret att det \u00e4r ett problem i nervsystemets funktion<\/em>. <\/p>\n\n\n\n

Vid symtom som svaghet och funktionell r\u00f6relserubbning finns det problem med s\u00e4ttet som hj\u00e4rnan skickar signaler om r\u00f6relser till kroppen . <\/p>\n\n\n\n

Vid symtom som k\u00e4nselst\u00f6rning och sm\u00e4rta  finns det problem med hur hj\u00e4rnan tar emot kroppens signaler. <\/p>\n\n\n\n

Under funktionella kramper eller dissociativa symtom \u00e4r hj\u00e4rnan i ett transliknande tillst\u00e5nd, lite som hypnos. <\/p>\n\n\n\n

Vi b\u00f6rjar f\u00f6rst\u00e5 komplexiteten i det som blivit fel i nervsystemet hos patienter med funktionella symtom och vid liknande tillst\u00e5nd, som l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta.<\/p>\n\n\n\n

Funktionsunders\u00f6kningar av hj\u00e4rnan kan visa hur vissa delar av hj\u00e4rnan \u00e4r aktiva eller inaktiva n\u00e4r patienter har funktionella neurologiska symtom.  <\/p>\n\n\n\n

L\u00e5t oss f\u00f6rklara vad n\u00e5gra av de h\u00e4r studierna kommit fram till. <\/p>\n\n\n\n

Omr\u00e5den med underaktivitet i hj\u00e4rnan vid funktionella sensoriska symtom<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

I den h\u00e4r studien unders\u00f6ktes fyra personer som hade k\u00e4nselneds\u00e4ttning och svaghet i ena kroppshalvan med en apparat som kallas SPECT, och som m\u00e4ter blodfl\u00f6den i hj\u00e4rnan. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Halvsidigt k\u00e4nselbortfall<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Patienterna unders\u00f6ktes n\u00e4r de hade symtom, och sedan unders\u00f6ktes de igen n\u00e4r de inte hade symtom. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r viktigt att ha klart f\u00f6r sig att det h\u00e4r \u00e4r en unders\u00f6kning som tittar p\u00e5 FUNKTIONEN i hj\u00e4rnan, inte STRUKTUREN – som en vanlig MRT-unders\u00f6kning g\u00f6r. <\/p>\n\n\n\n

Unders\u00f6kningarna visade att n\u00e4r de hade symtomen var det en del av hj\u00e4rnan som kallas Thalamus som inte fungerade som den skulle. Du kan se den i gult p\u00e5 bilden nedan. Om du skulle ha f\u00e5tt en stroke i det omr\u00e5det skulle du ha en k\u00e4nselneds\u00e4ttning p\u00e5 den motsatta sidan av kroppen. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
I den h\u00e4r studien \u00e4r omr\u00e5det i gult underaktivt hos personer som har FNS med p\u00e5verkan p\u00e5 den motsatta kroppshalvan. Vuillumier P, et al. Brain 2001; 124:1077-1090<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

N\u00e4r patienternas symtom f\u00f6rb\u00e4ttrades, blev unders\u00f6kningsresultatet f\u00f6rb\u00e4ttrat ocks\u00e5. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4tverket f\u00f6r sj\u00e4lvkontroll i hj\u00e4rnan<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

En annan viktig studie av FNS unders\u00f6kte 8 personer med funktionell tremor och tittade p\u00e5 deras hj\u00e4rnaktivitet med en metod som kallas fMRI (funktionell magnetkameraunders\u00f6kning). Unders\u00f6kningen beskriver hj\u00e4rnans funktion, inte struktur. I den h\u00e4r studien som leddes av professor Valerie Voon och professor Mark Hallett j\u00e4mf\u00f6rdes hj\u00e4rnans aktivitet n\u00e4r patienterna hade sin funktionella tremor med n\u00e4r de blev ombedda att g\u00f6ra sin tremor med flit. fMRI-unders\u00f6kningarna j\u00e4mf\u00f6rdes f\u00f6r att se vad skillnaderna var. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Underaktivitet i den h\u00f6gra temporoparietala \u00f6verg\u00e5ngen hos personer med Funktionell tremor. Voon et al. Neurology 2010;74:223-228<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Resultaten var verkligen intressanta. De uppt\u00e4ckte att ett omr\u00e5de i hj\u00e4rnan som kallas temporoparietala hj\u00e4rnbarken var underaktivt p\u00e5 h\u00f6ger sida hos patienterna med funktionell tremor. Det h\u00e4r \u00e4r en viktig knutpunkt i ett n\u00e4tverk i hj\u00e4rnan som hj\u00e4lper oss att uppfatta att vi har kontroll \u00f6ver v\u00e5ra aktiviteter. Vi kallar funktionen i det h\u00e4r n\u00e4tverket f\u00f6r sj\u00e4lvkontroll <\/em>(\u2018self-agency\u2019). Det h\u00e4r n\u00e4tverket fungerar inte s\u00e5 bra vid FNS. Det h\u00e4r kan f\u00f6rklara varf\u00f6r det kan se ut<\/em> som att personer vid FNS anv\u00e4nder sina medvetna r\u00f6relser, medan det i sj\u00e4lva verket \u00e4r s\u00e5 att det patienten upplever \u00e4r sant – det sker utan att personen har kontroll \u00f6ver sina r\u00f6relser. <\/p>\n\n\n\n

FNS \u00e4r motsatsen till Fantomsm\u00e4rta<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Du kanske har h\u00f6rt talas om Fantomsm\u00e4rta. Det \u00e4r n\u00e4r n\u00e5gon som genomg\u00e5tt en amputation \u00e4nd\u00e5 k\u00e4nner att kroppsdelen finns kvar.  Studier av Fantomsm\u00e4rta har visat att det som blivit fel n\u00e4stan s\u00e4kert \u00e4r att \u201ckartan\u201d \u00f6ver kroppsdelar i hj\u00e4rnan har blivit felaktig. <\/p>\n\n\n\n

Din hj\u00e4rnas karta \u00f6ver din kropp borde uppdateras n\u00e4r det finns ny information. S\u00e5 om du f\u00f6rlorar ditt v\u00e4nstra ben borde din hj\u00e4rna registrera detta som – \u201cUppdatera! – inget v\u00e4nsterben l\u00e4ngre\u201d. Vid Fantomsm\u00e4rta har inte uppdateringen fungerat. Neuroforskare tror att hj\u00e4rnan g\u00f6r ett v\u00e4ldigt starkt \u201cantagande\u201d att benet \u00e4r kvar. Hj\u00e4rnan antar detta s\u00e5 starkt, och har gjort det s\u00e5 l\u00e4nge, att inte ens fr\u00e5nvaron av benet f\u00e5r hj\u00e4rnan att sluta anta att benet finns d\u00e4r. Och om hj\u00e4rnan antar att benet finns d\u00e4r, s\u00e5 kommer personen att k\u00e4nna att det \u00e4r d\u00e4r!<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Fantomsm\u00e4rta<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Vi tror att n\u00e5got liknande kan h\u00e4nda vid FNS. Men ist\u00e4llet f\u00f6r ett starkt antagande om att benet \u00c4R D\u00c4R, s\u00e5 utvecklar hj\u00e4rnan av olika anledningar ett antagande om att benet INTE \u00e4r d\u00e4r. \u00c5terigen \u00e4r problemet att trots att hj\u00e4rnan f\u00e5r sinnessignaler om att benet finns d\u00e4r, s\u00e5 \u00e4r antagandet att det INTE \u00e4r d\u00e4r f\u00f6r starkt. Hj\u00e4rnan uppdaterar inte, precis som vid Fantomsm\u00e4rta, och personen upplever antagandet men inte sinnessignalerna.<\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r skulle en hj\u00e4rna best\u00e4mma sig f\u00f6r att anta att en kroppsdel INTE finns d\u00e4r? Av m\u00e5nga anledningar.<\/p>\n\n\n\n