{"id":598,"date":"2020-11-30T15:12:48","date_gmt":"2020-11-30T15:12:48","guid":{"rendered":"https:\/\/ftd.cognihealth.in\/?page_id=598"},"modified":"2025-06-03T09:48:00","modified_gmt":"2025-06-03T09:48:00","slug":"worry-panic","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/symptoms\/common-associated-symptoms\/worry-panic\/","title":{"rendered":"Oro\/Paniksyndrom"},"content":{"rendered":"\n

\u00c5ngest och panikattacker \u00e4r vanligt hos patienter med FNS. Men m\u00e5nga patienter med FNS har inte \u00e5ngest (eller depression). \u00c5ngest och panikattacker \u00e4r vanligt vid andra neurologiska sjukdomar ocks\u00e5. <\/p>\n\n\n\n

Den h\u00e4r hemsidan g\u00e5r inte igenom de h\u00e4r symtomen i detalj. Det finns n\u00e5gra l\u00e4nkar nedan f\u00f6r den som beh\u00f6ver l\u00e4sa mer. <\/p>\n\n\n\n

.. Att k\u00e4nna sig uppvarvad, sp\u00e4nd, rastl\u00f6s, att l\u00e4tt bli utmattad eller uttr\u00f6ttad, koncentrationssv\u00e5righeter, irritabilitet, mycket muskelsp\u00e4nningar och s\u00f6mnsv\u00e5righeter – allt \u00e4r typiska uttryck f\u00f6r \u00f6verdriven oro eller \u00e5ngest\u2026 <\/em><\/p>\n\n\n\n

En del saker \u00e4r \u00e4nd\u00e5 viktiga att f\u00f6rtydliga n\u00e4r det g\u00e4ller FNS: <\/p>\n\n\n\n

\u2022 Om du har \u00e5ngest eller panikattacker, betyder inte det att det har orsakat dina symtom. Det kan vara k\u00e4nsligt om l\u00e4kare och andra fr\u00e5gar dig om hur du m\u00e5r psykiskt, men en bra l\u00e4kare ska alltid fr\u00e5ga det, oavsett diagnos. Till exempel personer med Multipel skleros kan lida av \u00e5ngest och depression. Om de g\u00f6r det blir deras livskvalitet f\u00f6rs\u00e4mrad, s\u00e5 det \u00e4r viktigt att man g\u00f6r vad man kan f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra det. Det ska inte vara annorlunda vid FNS.<\/p>\n\n\n\n

\u2022 Att ta h\u00e4nsyn till \u00e5ngest eller panikattacker betyder inte att du \u00e4r ett \u201cpsykfall\u201d \/ \u201ctappat f\u00f6rst\u00e5ndet\u201d \/ \u201cviljesvag\u201d eller n\u00e5got av allt annat som andra (kanske \u00e4ven du!) t\u00e4nker. Det finns mycket stigma runt s\u00e5dana h\u00e4r problem, och det \u00e4r inte alltid l\u00e4tt att hantera.<\/p>\n\n\n\n

\u2022 Den vanligaste orsaken till \u00e5ngest eller oro hos patienter med funktionella symtom \u00e4r symtomen i sig sj\u00e4lva. Vad beror det p\u00e5? Varf\u00f6r \u00e4r det ingen som verkar tro mig? H\u00e5ller jag p\u00e5 att bli  galen? Kommer jag att bli handikappad? Bara f\u00f6r att oron handlar om symtomen betyder det inte att det inte \u00e4r oro. Ibland \u00e4r oro \u00f6ver sin h\u00e4lsa <\/a>ett \u00f6verv\u00e4ldigande problem bara det.<\/p>\n\n\n\n

\u2022 F\u00f6r vissa med FNS \u00e4r panik\u00e5ngest och PTSD en viktig fr\u00e5ga och n\u00e5got som beh\u00f6ver hanteras parallellt med FNS f\u00f6r att symtomen ska kunna f\u00f6rst\u00e5s och behandlas. Det finns mer att l\u00e4sa om detta i avsnittet om psykologisk behandling<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga patienter vet inte hur en diagnos p\u00e5 \u00e5ngest eller panikattacker st\u00e4lls.  Nedan finns de allm\u00e4nt anv\u00e4nda kriterier som anv\u00e4nds f\u00f6r att st\u00e4lla diagnoserna fr\u00e5n The American Psychiatric Association (DSM-5). Kriterierna anv\u00e4nds \u00e4ven i Sverige vid diagnostik och forskning. <\/p>\n\n\n\n

Psykiatri och psykologi ska inte handla om att \u201cfylla i checklistor\u201d. M\u00e4nniskor \u00e4r mer komplicerade \u00e4n s\u00e5. De flesta som arbetar inom psykiatrin betraktar de h\u00e4r kriterierna som en ram. <\/p>\n\n\n\n

Men vi har tagit med dem h\u00e4r s\u00e5 att du kan titta p\u00e5 symtomen och best\u00e4mma sj\u00e4lv om det \u00e4r en synvinkel som du k\u00e4nner att du vill utforska mer ifr\u00e5n. <\/p>\n\n\n\n

Svensk version: F\u00f6rkortade diagnoskriterier enligt DSM-5, Svensk \u00f6vers\u00e4ttning J\u00f6rgen Herlofson (MINI-D 5 Diagnostiska kriterier enligt DSM-5, Pilgrim Press AB 2014, ISBN 978-91-980079-1-6)<\/em><\/p>\n\n\n\n

Kursiv stil: <\/em>F\u00f6rfattarens kommentarer. <\/p>\n\n\n\n

Generaliserat \u00c5ngestsyndrom (GAD)<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

A. \u00d6verdriven r\u00e4dsla och oro (f\u00f6rv\u00e4ntans\u00e5ngest) inf\u00f6r ett antal olika h\u00e4ndelser eller aktiviteter ( t ex skol- eller arbetsprestationer) flertalet dagar under minst 6 m\u00e5nader. <\/em><\/strong>I allm\u00e4nhet kan \u201c\u00f6verdriven\u201d tolkas som mer \u00e4n man skulle f\u00f6rv\u00e4nta f\u00f6r en specifik situation eller h\u00e4ndelse. De flesta blir oroliga \u00f6ver vissa saker, men graden av \u00e5ngest brukar vara rimlig f\u00f6r situationen.<\/em><\/p>\n\n\n\n

B. Sv\u00e5righeter att kontrollera oron. Om man har sv\u00e5rt att \u00e5terf\u00e5 kontrollen, att slappna av eller att hantera \u00e5ngesten och oron \u00e4r det h\u00e4r kriteriet uppfyllt.<\/em><\/p>\n\n\n\n

C. R\u00e4dslan och oron f\u00f6rknippas med tre eller fler av f\u00f6ljande sex symtom (av vilka n\u00e5gra funnits med i bilden flertalet dagar under de senaste 6 m\u00e5naderna: Obs! Endast ett av symtomen kr\u00e4vs hos barn.<\/p>\n\n\n\n

  1. Rastl\u00f6s, uppskruvad eller p\u00e5 helsp\u00e4nn<\/li>
  2. L\u00e4tt att bli uttr\u00f6ttad<\/li>
  3. Sv\u00e5rt att koncentrera sig eller \u201ctom i huvudet\u201d<\/li>
  4. Irritabel<\/li>
  5. Muskelsp\u00e4nning<\/li>
  6. S\u00f6mnst\u00f6rning (sv\u00e5rt att somna, t\u00e4ta uppvaknanden eller orolig och otillfredsst\u00e4llande s\u00f6mn).<\/li><\/ol>\n\n\n\n

    D. R\u00e4dslan, oron eller de kroppsliga symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller f\u00f6rs\u00e4mrad funktion socialt, i arbete eller inom andra viktiga funktionsomr\u00e5den. <\/strong>\u201cKliniskt signifikant\u201d \u00e4r en del av bed\u00f6mningen som avg\u00f6rs av bed\u00f6marens perspektiv. Vissa kan ha m\u00e5nga av de ovan n\u00e4mnda symtomen och hantera dem tillr\u00e4ckligt v\u00e4l f\u00f6r att en h\u00f6g funktionsniv\u00e5 ska kunna uppr\u00e4tth\u00e5llas.<\/em><\/p>\n\n\n\n

    E. Symtomen kan inte tillskrivas fysiologiska effekter av n\u00e5gon substans eller n\u00e5got annat medicinskt tillst\u00e5nd.<\/p>\n\n\n\n

    F. Symtomen f\u00f6rklaras inte b\u00e4ttre med n\u00e5gon annan form av psykisk oh\u00e4lsa. <\/p>\n\n\n\n

    \n\n\n\n

    Panikattack<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

    En pl\u00f6tsligt framv\u00e4llande v\u00e5g av intensiv r\u00e4dsla eller intensivt obehag som n\u00e5r en topp inom minuter. Minst fyra av f\u00f6ljande symtom f\u00f6religger under attacken: <\/p>\n\n\n\n

    Obs! Den pl\u00f6tsligt p\u00e5kommande attacken kan intr\u00e4ffa oavsett om personen dessf\u00f6rinnan k\u00e4nner sig lugn eller \u00e5ngestfylld. <\/p>\n\n\n\n

    1) Palpitationer, bultande hj\u00e4rta eller hastig puls.<\/p>\n\n\n\n

    2) <\/strong>Svettning.<\/p>\n\n\n\n

    3) Darrning eller skakning.<\/p>\n\n\n\n

    4) <\/strong>K\u00e4nsla av att tappa andan.<\/p>\n\n\n\n

    5) Kv\u00e4vningsk\u00e4nsla.<\/p>\n\n\n\n

    6) Sm\u00e4rta eller obehag i br\u00f6stet.<\/p>\n\n\n\n

    7) Illam\u00e5ende eller obehag i magen.<\/p>\n\n\n\n

    8) Svindel, ostadighetsk\u00e4nslor eller matthet.<\/p>\n\n\n\n

    9) Frossa eller v\u00e4rmevallningar.<\/p>\n\n\n\n

    10) Parestesier (domningar eller stickningar).<\/p>\n\n\n\n

    11) Derealisationsk\u00e4nslor (overklighetsk\u00e4nslor) eller depersonalisationsk\u00e4nslor (upplever sig som en fr\u00e4mling inf\u00f6r sig sj\u00e4lv). <\/p>\n\n\n\n

    12) R\u00e4dsla att mista kontrollen eller \u201cbli tokig\u201d.<\/p>\n\n\n\n

    13) D\u00f6dsskr\u00e4ck. <\/p>\n\n\n\n

    \n\n\n\n

    Agorafobi<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

    A) Uttalad r\u00e4dsla eller \u00e5ngest inf\u00f6r minst tv\u00e5 av f\u00f6ljande situationer: <\/p>\n\n\n\n

    1. F\u00e4rdas med allm\u00e4nna kommunikationsmedel (t ex bil, buss, t\u00e5g, fartyg, flygplan)<\/li>
    2. Vistas p\u00e5 \u00f6ppna platser (t ex parkeringsplatser, marknader, broar). <\/li>
    3. Vistas inom slutna platser (t ex aff\u00e4rer, teatrar, biografer).<\/li>
    4. St\u00e5 i k\u00f6 eller befinna sig i en folksamling.<\/li>
    5. Vara utanf\u00f6r hemmet p\u00e5 egen hand. <\/strong><\/li><\/ol>\n\n\n\n

      B) Personen fruktar eller undviker dessa situationer p\u00e5 grund av tankar om att det skulle vara sv\u00e5rt att ta sig d\u00e4rifr\u00e5n, eller att det inte skulle g\u00e5 att f\u00e5 hj\u00e4lp, ifall panikartade eller andra funktionsbegr\u00e4nsande eller genanta symtom (t ex r\u00e4dsla f\u00f6r att falla omkull hos \u00e4ldre; r\u00e4dsla f\u00f6r inkontinens) skulle uppkomma.<\/p>\n\n\n\n

      C) De agorafoba situationerna utl\u00f6ser s\u00e5 gott som alltid r\u00e4dsla eller \u00e5ngest. <\/p>\n\n\n\n

      D) De agorafoba situationerna undviks aktivt, eller f\u00f6ruts\u00e4tter n\u00e4rvaro av f\u00f6ljeslagare, eller uth\u00e4rdas under intensiv r\u00e4dsla eller \u00e5ngest. <\/p>\n\n\n\n

      E) R\u00e4dslan eller \u00e5ngesten st\u00e5r inte i proportion till den sociokulturella kontexten och till den faktiska fara som den agorafoba situationen medf\u00f6r. <\/p>\n\n\n\n

      F) R\u00e4dslan, \u00e5ngesten eller undvikandet \u00e4r ih\u00e5llande, vanligen 6 m\u00e5nader eller l\u00e4ngre.<\/p>\n\n\n\n

      G) R\u00e4dslan, \u00e5ngesten eller undvikandet orsakar kliniskt signifikant lidande eller f\u00f6rs\u00e4mrad funktion socialt, i arbete eller inom andra viktiga funktionsomr\u00e5den. <\/p>\n\n\n\n

      H) Om det samtidigt f\u00f6religger n\u00e5got annat medicinskt tillst\u00e5nd (t ex inflammatorisk tarmsjukdom, Parkinsons sjukdom) \u00e4r r\u00e4dslan, \u00e5ngesten eller undvikandet uppenbarligen starkt \u00f6verdriven. <\/p>\n\n\n\n

      I) R\u00e4dslan, \u00e5ngesten eller undvikandet f\u00f6rklaras inte b\u00e4ttre av n\u00e5gon annan form av psykisk oh\u00e4lsa. <\/p>\n\n\n\n

      \n\n\n\n

      Post-Traumatiskt Stressyndrom (PTSD)<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

      Kriterie A: stressor<\/h4>\n\n\n\n

      Exponering f\u00f6r faktisk d\u00f6d eller livsfara, allvarlig skada eller sexuellt v\u00e5ld p\u00e5 ett (eller fler) av f\u00f6ljande s\u00e4tt:<\/p>\n\n\n\n

      1. Sj\u00e4lv utsatt f\u00f6r en eller flera traumatiska h\u00e4ndelser.<\/li>
      2. Sj\u00e4lv bevittnat en eller flera s\u00e5dana h\u00e4ndelser d\u00e4r n\u00e5gon annan drabbats.<\/li>
      3. Underr\u00e4ttats om att en traumatisk h\u00e4ndelse drabbat en n\u00e4ra familjemedlem eller en n\u00e4ra v\u00e4n.<\/li>
      4. Vid upprepade tillf\u00e4llen, eller under extrema omst\u00e4ndigheter, exponerats f\u00f6r motbjudande f\u00f6reteelser vid en eller flera traumatiska h\u00e4ndelser.<\/li><\/ol>\n\n\n\n

        Kriterie B: p\u00e5tr\u00e4ngande symtom<\/h4>\n\n\n\n

        Ett eller fler av f\u00f6ljande p\u00e5tr\u00e4ngande symtom associerade med den traumatiska h\u00e4ndelsen f\u00f6religger med debut efter h\u00e4ndelsen intr\u00e4ffat:<\/p>\n\n\n\n

        1. \u00c5terkommande, ofrivilliga, p\u00e5tr\u00e4ngande och pl\u00e5gsamma minnen av den traumatiska h\u00e4ndelsen. <\/li>
        2. \u00c5terkommande mardr\u00f6mmar d\u00e4r inneh\u00e5llet och\/eller affektl\u00e4get i dr\u00f6mmen \u00e4r kopplat till den traumatiska h\u00e4ndelsen.<\/li>
        3. Dissociativa reaktioner (t ex flashback) d\u00e4r personen upplever det som om, eller handlar som om, den traumatiska h\u00e4ndelsen upprepas p\u00e5 nytt. <\/li>
        4. Intensiv eller utdragen psykisk pl\u00e5ga vid exponering f\u00f6r inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar n\u00e5gon aspekt av den traumatiska h\u00e4ndelsen. <\/li>
        5. Uttalade fysiologiska reaktioner p\u00e5 inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar n\u00e5gon aspekt av den traumatiska h\u00e4ndelsen. <\/li><\/ol>\n\n\n\n

          Kriterie  C: undvikande<\/h4>\n\n\n\n

          St\u00e4ndigt undvikande av stimuli associerade med den traumatiska h\u00e4ndelsen, med debut efter att h\u00e4ndelsen intr\u00e4ffat, vilket visar sig i ett eller b\u00e4gge av f\u00f6ljande: <\/p>\n\n\n\n

          1. Undviker, eller bem\u00f6dar sig om att undvika, pl\u00e5gsamma minnen, tankar eller k\u00e4nslor om den traumatiska h\u00e4ndelsen.<\/li>
          2. Undviker, eller bem\u00f6dar sig om att undvika, yttre omst\u00e4ndigheter som framkallar pl\u00e5gsamma minnen, tankar eller k\u00e4nslor om den traumatiska h\u00e4ndelsen<\/li><\/ol>\n\n\n\n

            Kriterie D: negativ f\u00f6r\u00e4ndring i kognitioner och sinnesst\u00e4mning<\/h4>\n\n\n\n

            Negativa kognitiva f\u00f6r\u00e4ndringar och negativt f\u00f6r\u00e4ndrad sinnesst\u00e4mning med koppling till den traumatiska h\u00e4ndelsen, med debut eller f\u00f6rs\u00e4mring efter att den traumatiska h\u00e4ndelsen intr\u00e4ffat, vilket visar sig i tv\u00e5 (eller fler) av f\u00f6ljande: <\/p>\n\n\n\n

            1. Of\u00f6rm\u00f6gen att minnas n\u00e5gon viktig aspekt av den traumatiska h\u00e4ndelsen<\/li>
            2. Ih\u00e5llande och \u00f6verdrivna negativa uppfattningar eller f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 sig sj\u00e4lv, andra eller v\u00e4rlden. <\/li>
            3. Ih\u00e5llande, f\u00f6rvanskade tankar om orsaken till eller konsekvenserna av den traumatiska h\u00e4ndelsen, vilket leder till att personen anklagar sig sj\u00e4lv eller andra.<\/li>
            4. Ih\u00e5llande negativt k\u00e4nslotillst\u00e5nd (t ex r\u00e4dsla, skr\u00e4ck, vrede, skuld eller skam).<\/li>
            5. Klart minskat intresse f\u00f6r eller delaktighet i viktiga aktiviteter.<\/li>
            6. K\u00e4nsla av likgiltighet eller fr\u00e4mlingskap inf\u00f6r andra m\u00e4nniskor.<\/li>
            7. Ih\u00e5llande of\u00f6rm\u00e5ga att uppleva positiva k\u00e4nslor (t ex kan inte k\u00e4nna lycka, tillfredsst\u00e4llelse eller k\u00e4rlek)<\/li><\/ol>\n\n\n\n

              Kriterie E: F\u00f6r\u00e4ndringar i stimulusreaktioner<\/h4>\n\n\n\n

              Markanta f\u00f6r\u00e4ndringar av personens stimulusreaktioner som en f\u00f6ljd av den traumatiska h\u00e4ndelsen, med debut eller f\u00f6rs\u00e4mring efter att den traumatiska h\u00e4ndelsen intr\u00e4ffat, vilket visar sig i tv\u00e5 (eller fler) av f\u00f6ljande:<\/p>\n\n\n\n

              1. Irritabel eller argsint, vilket i typfallet visar sig i form av verbal eller fysisk aggressivitet mot m\u00e4nniskor eller f\u00f6rem\u00e5l.<\/li>
              2. H\u00e4nsynsl\u00f6st eller sj\u00e4lvdestruktivt beteende.<\/li>
              3. \u00d6verdrivet vaksam. <\/li>
              4. L\u00e4ttskr\u00e4md.<\/li>
              5. Koncentrationssv\u00e5righeter.<\/li>
              6. S\u00f6mnst\u00f6rning (t ex sv\u00e5rt att somna, t\u00e4ta uppvaknanden eller orolig s\u00f6mn).<\/li><\/ol>\n\n\n\n

                I till\u00e4gg kr\u00e4vs att symtomen har f\u00f6rekommit under minst en m\u00e5nad, att de leder till ett kliniskt signifikant lidande eller funktionsneds\u00e4ttning och att de inte kan tillskrivas n\u00e5got annat medicinskt tillst\u00e5nd.<\/em><\/p>\n\n\n\n

                \"\"<\/figure>\n\n\n\n

                L\u00e4nkar om du beh\u00f6ver veta mer: <\/p>\n\n\n\n

                Generaliserat \u00e5ngestsyndrom – GAD – 1177 V\u00e5rdguiden<\/a><\/p>\n\n\n\n

                Paniksyndrom – 1177 V\u00e5rdguiden<\/a><\/p>\n\n\n\n

                Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD – 1177 V\u00e5rdguiden<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

                Olika \u00e5ngestsyndrom, Paniksyndrom och PTSD \u00e4r vanligt hos patienter med FNS.<\/p>\n","protected":false},"author":65,"featured_media":1637,"parent":939,"menu_order":273,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-template\/symptom-details-page-template.php","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/598"}],"collection":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/users\/65"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=598"}],"version-history":[{"count":130,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/598\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15749,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/598\/revisions\/15749"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/939"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1637"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=598"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}