{"id":589,"date":"2020-11-30T14:41:14","date_gmt":"2020-11-30T14:41:14","guid":{"rendered":"https:\/\/ftd.cognihealth.in\/?page_id=589"},"modified":"2024-11-01T03:36:58","modified_gmt":"2024-11-01T03:36:58","slug":"headache","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/symptoms\/common-associated-symptoms\/headache\/","title":{"rendered":"Huvudv\u00e4rk"},"content":{"rendered":"\n<p>Det finns m\u00e5nga sorters huvudv\u00e4rk. Du kan l\u00e4sa om dem p\u00e5 <a href=\"https:\/\/ihs-headache.org\/en\/resources\/guidelines\/\">International Headache Societys hemsida<\/a> (Engelska) eller p\u00e5 <a href=\"https:\/\/huvudvarkssallskapet.se\/\">Det Svenska Huvudv\u00e4rkss\u00e4llskapets hemsida (huvudvarkssallskapet.se)<\/a> . De tv\u00e5 vanligaste sorterna av huvudv\u00e4rk \u00e4r migr\u00e4n och \u201csp\u00e4nningshuvudv\u00e4rk\u201d. M\u00e5nga har b\u00e4gge sorterna &#8211; eftersom om du har den ena, \u00f6kar det risken f\u00f6r att du f\u00e5r den andra.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><em>De flesta med kronisk huvudv\u00e4rk har \u00e5tminstone lite migr\u00e4n. Videon nedan ger en bra introduktion till migr\u00e4n.<\/em><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed-youtube wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<iframe loading=\"lazy\" title=\"&quot;Calm the Storm&quot; Migraine Education Video\" width=\"745\" height=\"419\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/I0iIRtDZDcM?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share\" referrerpolicy=\"strict-origin-when-cross-origin\" allowfullscreen><\/iframe>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p>\u201cSp\u00e4nningshuvudv\u00e4rk\u201d \u00e4r egentligen fel ben\u00e4mnt, eftersom m\u00e5nga patienter som har det inte \u00e4r stressade eller sp\u00e4nda. Vi vet ocks\u00e5 att problemet inte bara har att g\u00f6ra med sp\u00e4nningar i musklerna i h\u00e5rbotten.<\/p>\n\n\n\n<p>Avsnittet h\u00e4r beskriver framf\u00f6r allt &#8216;kronisk daglig huvudv\u00e4rk&#8217;. Det h\u00e4r kan uppkomma fr\u00e5n migr\u00e4n eller sp\u00e4nningshuvudv\u00e4rk och \u00e4r relativt vanligt hos personer med andra funktionella neurologiska symtom. Du kan ladda ner ett informationsblad till h\u00f6ger.<\/p>\n\n\n\n<h3><strong>Vad \u00e4r kronisk daglig huvudv\u00e4rk?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Kronisk daglig huvudv\u00e4rk \u00e4r den vanligaste typen av huvudv\u00e4rk som blir bed\u00f6md p\u00e5 en neurologisk klinik. Det \u00e4r en huvudv\u00e4rk som \u00e4r n\u00e4rvarande de flesta dagar, ofta under st\u00f6rre delen av dagen. Vanligtvis har det f\u00f6ljande drag:&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<ul><li>Konstant &#8216;tryckande&#8217;, &#8216;pressande&#8217; eller &#8216;spr\u00e4ngande&#8217; k\u00e4nsla, ibland bultande<\/li><li>Kan vara i hela huvudet, p\u00e5 ena sidan eller ibland i ett litet omr\u00e5de&nbsp;<\/li><li>Det \u00e4r ofta varierande men brukar bli v\u00e4rre ju l\u00e4ngre dagen g\u00e5r<\/li><li>Vanliga sm\u00e4rtstillande mediciner \u201dtar bara udden\u201d av sm\u00e4rtan<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r andra att f\u00f6rst\u00e5 hur en huvudv\u00e4rk kan vara s\u00e5 illa utan att ha n\u00e5gon uppenbar anledning.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Andra symtom som associeras med kronisk daglig huvudv\u00e4rk<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Huvudv\u00e4rk \u00e4r ofta inte det enda symtomet som personer med Kronisk daglig huvudv\u00e4rk har. Nedan \u00e4r n\u00e5gra vanliga symtom som kan finnas tillsammans med Kronisk daglig huvudv\u00e4rk.<\/p>\n\n\n\n<ul><li>Fatigue \/ Tr\u00f6tthet<\/li><li>Rygg- eller nacksm\u00e4rta<\/li><li>D\u00e5lig koncentrationsf\u00f6rm\u00e5ga<\/li><li>St\u00f6rd s\u00f6mn (f\u00f6r lite eller mycket)<\/li><li>Sv\u00e5rt att hitta ord<\/li><li>Suddig syn<\/li><li>Illam\u00e5ende<\/li><li>Undvikande av starkt ljus<\/li><li>Frustration, Ilska<\/li><li>Nedst\u00e4mdhet<\/li><li>Brist p\u00e5 gl\u00e4dje<\/li><li>Oro<\/li><\/ul>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"alignright size-large\"><img loading=\"lazy\" width=\"200\" height=\"200\" src=\"https:\/\/pre-prod.neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/Headache-image-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-591\" srcset=\"https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/Headache-image-1.jpg 200w, https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/Headache-image-1-150x150.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 200px) 100vw, 200px\" \/><figcaption><em>Kronisk daglig huvudv\u00e4rk beror p\u00e5 att en volymratt skruvats upp i hj\u00e4rnans sm\u00e4rtbanor. Att sluta ta vanliga sm\u00e4rtmediciner \u00e4r inte l\u00e4tt, men det kan vara ett n\u00f6dv\u00e4ndigt steg p\u00e5 v\u00e4gen till \u00e5terh\u00e4mtning.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n<h3><strong>Det l\u00e5ter inte som en riktig diagnos\u2026&nbsp;<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Det st\u00e4mmer att Kronisk daglig huvudv\u00e4rk \u00e4r en diagnos som inte l\u00e5ter s\u00e5 glamor\u00f6s. Men den \u00e4r v\u00e4l erk\u00e4nd inom neurologin och av den internationella expertgruppen The International Headache Society. Den kan uppst\u00e5 ur b\u00e5de migr\u00e4n och sp\u00e4nningshuvudv\u00e4rk. Namnet g\u00f6r inte riktigt r\u00e4ttvisa till hur sv\u00e5r sm\u00e4rtan kan vara.<\/p>\n\n\n\n<h3><strong>Hur kan l\u00e4karna vara s\u00e4kra p\u00e5 att det inte \u00e4r n\u00e5got annat?&nbsp;<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Kronisk daglig huvudv\u00e4rk \u00e4r ett v\u00e4ldigt tydligt kliniskt tillst\u00e5nd.&nbsp; Precis som vid migr\u00e4n brukar neurologer oftast inte beh\u00f6va g\u00f6ra en datortomografiunders\u00f6kning f\u00f6r att st\u00e4lla diagnosen.&nbsp; Det g\u00e4ller s\u00e4rskilt om huvudv\u00e4rken har h\u00e5llit p\u00e5 ett par m\u00e5nader.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Din l\u00e4kare kommer att ta en noggrann sjukhistoria och g\u00f6ra de unders\u00f6kningar som \u00e4r motiverade. Om l\u00e4karen inte best\u00e4ller en r\u00f6ntgenunders\u00f6kning \u00e4r det f\u00f6r att hen \u00e4r s\u00e4ker p\u00e5 diagnosen. L\u00e4karen ska ocks\u00e5 kunna f\u00f6rs\u00e4kra dig om att det inte finns en allvarlig orsak som en hj\u00e4rntum\u00f6r bakom.&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<h3><strong>Varf\u00f6r har det uppst\u00e5tt?&nbsp;<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Kronisk daglig huvudv\u00e4rk \u00e4r ett komplext fenomen som troligen har m\u00e5nga olika orsaker. Prova att t\u00e4nka p\u00e5 problemet som en volymratt i ditt huvud som skruvats upp f\u00f6r h\u00f6gt, och som du beh\u00f6ver skruva ned.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r vi nu kunnat f\u00f6rst\u00e5 mer om hur sm\u00e4rta fungerar s\u00e5 vet vi att det verkligen finns st\u00e4llen i nervsystemet &#8211; b\u00e5de i nerv\u00e4ndar i huvudet och i sj\u00e4lva hj\u00e4rnan d\u00e4r den h\u00e4r mekanismen med sensitisering (\u00f6kad k\u00e4nslighet)&nbsp; och uppskruvade volymrattar kan uppst\u00e5.&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns n\u00e5gra t\u00e4nkbara viktiga orsaksfaktorer:&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>1. Migr\u00e4n eller Sp\u00e4nningshuvudv\u00e4rk<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Majoriteten av de som har Kronisk daglig huvudv\u00e4rk har tidigare haft andra typer av huvudv\u00e4rk, vanligast \u00e4r Migr\u00e4n. N\u00e4r upprepade migr\u00e4nattacker g\u00e5r \u00f6ver i en Kronisk daglig huvudv\u00e4rk kallas det ibland \u201dtransformerad migr\u00e4n\u201d. Ibland f\u00e5r man migr\u00e4n f\u00f6rsta g\u00e5ngen som vuxen och det startar direkt en huvudv\u00e4rk som bara inte vill f\u00f6rsvinna.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>2. Andra sm\u00e4rtproblem<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Om du har haft en ben\u00e4genhet att f\u00e5 andra l\u00e5ngvariga sm\u00e4rtsyndrom som Fibromyalgi (spridd sm\u00e4rta), nack- och ryggsm\u00e4rta, magsm\u00e4rta och b\u00e4ckensm\u00e4rta. Det \u00e4r komplexa samband bakom en s\u00e5dan s\u00e5rbarhet, men det kan hj\u00e4lpa att se en s\u00e5dan koppling.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>3.<em> <\/em>Stress<em> <\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Det verkar finnas en koppling mellan stress och de h\u00e4r sorterna av huvudv\u00e4rk. Stress g\u00f6r huvudv\u00e4rken v\u00e4rre och huvudv\u00e4rken orsakar stress, b\u00e5de f\u00f6r att det \u00e4r sm\u00e4rtsamt men ocks\u00e5 f\u00f6r att det kan skapa oro. Det \u00e4r viktigt att framh\u00e5lla att det h\u00e4r inte \u00e4r en huvudv\u00e4rk som \u201c\u00e4r inbillad\u201d eller \u201cpsykologisk\u201d. Men att ta reda p\u00e5 mer om stress och hur du k\u00e4nner dig kan g\u00f6ra stor skillnad p\u00e5 din huvudv\u00e4rk.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>4. Att anv\u00e4nda f\u00f6r mycket sm\u00e4rtstillande<em>.<\/em><\/strong> <\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e5 senare \u00e5r har vi l\u00e4rt oss att sm\u00e4rtlindrande mediciner som kodein och paracetamol faktiskt kan g\u00f6ra Kronisk daglig huvudv\u00e4rk v\u00e4rre. Du har s\u00e4kert redan m\u00e4rkt att vanliga sm\u00e4rtstillande bara \u201ctar udden av\u201d sm\u00e4rtan och inte fungerar s\u00e4rskilt bra. Det \u00e4r faktiskt v\u00e4rre \u00e4n s\u00e5, de h\u00e4r sm\u00e4rtmedicinerna osakar ofta en \u201crebound\u201d-huvudv\u00e4rk n\u00e4r de g\u00e5r ur kroppen. Efter ett tag kan det g\u00f6ra huvudv\u00e4rken v\u00e4rre och v\u00e4rre.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image is-resized\"><img loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/lh3.googleusercontent.com\/LaYQzbRXBXESB6T-eyAENQJps01PUzzNhFWgFTlN96bX0zB4nnYBALqiIxyHt17VdCv8NzEQ-Vk-rtM2iYsJgKjiLtgyuDbqEaUW6N-b23u7hLS4JVaIi_Ht2FlENgEqecqqnqfa\" alt=\"\" width=\"463\" height=\"334\"\/><\/figure>\n\n\n\n<h3><strong>Vad kan jag g\u00f6ra f\u00f6r att bli b\u00e4ttre?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Efter ett tag hamnar m\u00e5nga patienter med Kronisk daglig huvudv\u00e4rk i en ond cirkel av symtom (se bild).<\/p>\n\n\n\n<p>Om du har haft huvudv\u00e4rk l\u00e4nge kommer det att ta l\u00e5ng tid att bli b\u00e4ttre. De h\u00e4r sakerna kan hj\u00e4lpa:<\/p>\n\n\n\n<ul><li><strong>Att k\u00e4nna sig trygg med diagnosen. <\/strong>Om du tvivlar p\u00e5 att diagnosen \u00e4r r\u00e4tt blir det sv\u00e5rt att blir b\u00e4ttre.<\/li><li>Om du har <strong>migr\u00e4n, s\u00e5 kan behandling av den bakomliggande migr\u00e4nen hj\u00e4lpa mycket.<\/strong><\/li><li><strong>Avsluta vanliga sm\u00e4rtstillande.<\/strong> F\u00f6rs\u00f6k s\u00e5 mycket du kan att sluta med alla vanliga sm\u00e4rtstillande mediciner. Detta inkluderar ibuprofen, paracetamol och kodein. N\u00e4r du slutar med dem blir huvudv\u00e4rken vanligen v\u00e4rre (under n\u00e5gra veckor) innan den f\u00f6rb\u00e4ttras. Det finns tv\u00e5 s\u00e4tt att sluta med medicinerna. Antingen best\u00e4mmer du ett datum n\u00e4r du ska sluta tv\u00e4rt (som att sluta r\u00f6ka), eller s\u00e5 trappar du gradvis ut dem.<\/li><li><strong>F\u00f6rb\u00e4ttra dina<\/strong> <a href=\"https:\/\/www.neurosymptoms.org\/sleep-problems\/4594358002\">s\u00f6mnvanor<\/a><strong>.<\/strong> G\u00e5 och l\u00e4gg dig vid samma tid varje kv\u00e4ll. Undvik kaffe, te eller Coca cola efter klockan 18. \u00c4r din s\u00e4ng bekv\u00e4m \/ f\u00f6r varm \/ kall?<\/li><li><strong>L\u00e4kemedel\u2014 <\/strong>s\u00e5&nbsp; kallade antidepressiva som amitryptilin kan hj\u00e4lpa vid de h\u00e4r tillst\u00e5nden, \u00e4ven om man inte \u00e4r deprimerad. De anv\u00e4nds vid migr\u00e4n och ryggsm\u00e4rta ocks\u00e5. De \u00e4r inte beroendeframkallande, som bensodiazepiner eller kodein. De hj\u00e4lper genom att f\u00f6rb\u00e4ttra s\u00f6mnen och kemiskt \u201cskruva ned\u201d \u201cvolymratten\u201d. Du kan bli b\u00e4ttre utan dem, men de kan troligen \u00f6ka dina chanser att bli b\u00e4ttre. N\u00e4r du b\u00f6rjar med medicinen kan du uppleva biverkningar, men de ska l\u00e4gga sig efter ett par veckor.<\/li><li>Se \u00f6ver <strong>stress\/oro\/hum\u00f6r. <\/strong>Om du k\u00e4nner dig stressad eller nere av andra anledningar kan din huvudv\u00e4rk ocks\u00e5 f\u00f6rb\u00e4ttras om du kan hitta l\u00f6sningar p\u00e5 det.&nbsp;<\/li><li><strong>Andra behandlingar. <\/strong>Fysioterapi f\u00f6r nacken kan ibland hj\u00e4lpa. Alternativa behandlingar som akupunktur och massage \u00e4r inte bepr\u00f6vade, men kan hj\u00e4lpa vissa patienter.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p><strong>Vill du veta mer om migr\u00e4n?&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>L\u00e4s mer om migr\u00e4n och huvudv\u00e4rk p\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.migrainetrust.org\/\">Migraine Trust<\/a> (Storbritannien) eller &nbsp;<a href=\"https:\/\/americanmigrainefoundation.org\/\">American Migraine Foundation<\/a> (USA).&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><em>Livsstilsfaktorer vid migr\u00e4n<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Vi rekommenderar s\u00e4rskilt hemsidan <a href=\"http:\/\/www.headachereliefguide.com\/\">Headache Relief Guide<\/a>. Sidan, som gjorts av Dr Jennifer Bickel och Dr Mark Connelly, barnneurologer i Kansas, USA gjordes f\u00f6r barn och ton\u00e5ringar f\u00f6r att ge r\u00e5d om saker som man kan g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t med tr\u00e4ning, s\u00f6mn, v\u00e4tskeintag och kost. Den kan vara riktigt hj\u00e4lpsam f\u00f6r personer med migr\u00e4n och huvudv\u00e4rk i alla \u00e5ldrar.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large is-resized\"><img loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/pre-prod.neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/Svensk-flagga.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-5918\" width=\"30\" height=\"20\" srcset=\"https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/Svensk-flagga.jpg 510w, https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/Svensk-flagga-300x200.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 30px) 100vw, 30px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>P\u00e5 svenska finns information p\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.1177.se\/sjukdomar--besvar\/hjarna-och-nerver\/smarta-och-huvudvark\/huvudvark\/\" data-type=\"URL\" data-id=\"https:\/\/www.1177.se\/sjukdomar--besvar\/hjarna-och-nerver\/smarta-och-huvudvark\/huvudvark\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.1177.se\/sjukdomar&#8211;besvar\/hjarna-och-nerver\/smarta-och-huvudvark\/migran\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<h2><strong>&nbsp;<\/strong><strong><\/strong><\/h2>\n\n\n\n<p><strong>Vill du veta hur en migr\u00e4naura ser ut?&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Vissa har migr\u00e4n MED aura, vissa UTAN aura.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Migr\u00e4naura uppst\u00e5r n\u00e4r delar av hj\u00e4rnan st\u00e4nger ner vid migr\u00e4n. En v\u00e5g av \u00f6veraktivitet blandat med underaktivitet sk\u00f6ljer genom hj\u00e4rnan, ofta bakifr\u00e5n och fram.<\/p>\n\n\n\n<p>Den vanligaste migr\u00e4nauran \u00e4r VISUELL aura som kommer fr\u00e5n bakre delen av hj\u00e4rnan d\u00e4r synbarken finns. Videon nedan \u00e4r en riktigt fin demonstration av hur visuell migr\u00e4naura ser ut. Den utvecklas oftast l\u00e5ngsammare \u00e4n vad som visas h\u00e4r.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed-youtube wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-embed-aspect-4-3 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<iframe loading=\"lazy\" title=\"Migraine Visual Aura\" width=\"745\" height=\"559\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/qVFIcF9lyk8?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share\" allowfullscreen><\/iframe>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Migr\u00e4n, kronisk daglig huvudv\u00e4rk och l\u00e4kemedelsutl\u00f6st huvudv\u00e4rk finns ofta vid FNS.<\/p>\n","protected":false},"author":65,"featured_media":1648,"parent":939,"menu_order":271,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-template\/symptom-details-page-template.php","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/589"}],"collection":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/users\/65"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=589"}],"version-history":[{"count":141,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/589\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15686,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/589\/revisions\/15686"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/939"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1648"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=589"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}