{"id":586,"date":"2020-11-30T03:06:05","date_gmt":"2020-11-30T03:06:05","guid":{"rendered":"https:\/\/ftd.cognihealth.in\/?page_id=586"},"modified":"2024-11-01T03:43:09","modified_gmt":"2024-11-01T03:43:09","slug":"functional-jerks-and-twitches","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/symptoms\/fnd-symptoms\/functional-jerks-and-twitches\/","title":{"rendered":"Funktionella ryckningar (Myoklonus)"},"content":{"rendered":"\n<h3><strong>Vad \u00e4r Funktionell myoklonus?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Funktionell myoklonus inneb\u00e4r pl\u00f6tsliga ryckningar eller chockliknande r\u00f6relser som uppst\u00e5r som en del av en funktionell r\u00f6relserubbning.&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Myoklonus \u00e4r ett symtom som finns vid m\u00e5nga olika neurologiska sjukdomar, men som ocks\u00e5 kan finnas normalt.<\/p>\n\n\n\n<p>De flesta har varit med om att det hoppar eller rycker till precis n\u00e4r man h\u00e5ller p\u00e5 att somna. De r\u00f6relserna kallas \u201chypniska ryck\u201d.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>De flesta \u00e4r ocks\u00e5 bekanta med pl\u00f6tsliga och ov\u00e4ntade rysningar som vissa f\u00e5r, och som r\u00f6r sig snabbt genom kroppen.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Att f\u00e5 hypniska ryck eller rysningar ibland \u00e4r normalt. Men vid funktionell myoklonus kommer ryckningarna ofta och blir ett hindrande problem.<\/p>\n\n\n\n<p>Det kan handla om ryckningar i armarna eller benen, och ganska ofta i hela kroppen. R\u00f6relserna kan inte kontrolleras (d.v.s. de \u00e4r ofrivilliga).&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<h3><strong>Hur b\u00f6rjar det?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Funktionell myoklonus b\u00f6rjar ofta ganska pl\u00f6tsligt (i ungef\u00e4r \u2154 av fallen), men kan ocks\u00e5 komma gradvist. Det drabbar patienter n\u00e5got senare i livet \u00e4n andra tillst\u00e5nd som beskrivs p\u00e5 den h\u00e4r hemsidan. Till exempel i en studie p\u00e5 35 patienter var medel\u00e5ldern f\u00f6r n\u00e4r det startade 45 \u00e5r. Det kan komma efter n\u00e5gon av f\u00f6ljande situationer:<\/p>\n\n\n\n<ol><li>En fysisk skada. Funktionell myoklonus kan uppst\u00e5 som en del av <a href=\"https:\/\/www.neurosymptoms.org\/symptoms\/common-associated-symptoms\/complex-regional-pain-syndrome\/\">complex regional pain syndrome<\/a>. Ryckningar i b\u00e5len kommer ofta vid ryggsm\u00e4rta.<\/li><li>Efter att man f\u00e5tt myoklonus p\u00e5 grund av ett medicinskt tillst\u00e5nd som:&nbsp;<\/li><\/ol>\n\n\n\n<ul><li>biverkning fr\u00e5n en medicin<\/li><li>att ha svimmat och haft ryckiga r\u00f6relser<\/li><li>en infektion<\/li><li>att ha v\u00e5rdats p\u00e5 en intensivv\u00e5rdsavdelning<\/li><\/ul>\n\n\n\n<ol start=\"3\"><li>Efter att man blivit skr\u00e4md eller haft en panikattack<\/li><li>Med ett symtom som kallas \u201c<a href=\"https:\/\/www.neurosymptoms.org\/symptoms\/common-associated-symptoms\/dissociative-symptoms-feeling-spaced-out\/\">dissociation<\/a>\u201d (fr\u00e5nvarande eller fr\u00e5nkopplad) vilket kan uppst\u00e5 utan n\u00e5gon k\u00e4nsla av r\u00e4dsla.<\/li><li>Ett bakomliggande tillst\u00e5nd som orsakar en mild myoklonus, som har f\u00f6rst\u00e4rkts p\u00e5 grund av en funktionell myoklonus.<\/li><\/ol>\n\n\n\n<h3><strong>Hur st\u00e4lls diagnosen?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Diagnosen funktionell myoklonus st\u00e4lls oftast av en neurolog. Det kan vara en sv\u00e5r diagnos att st\u00e4lla eftersom det kr\u00e4ver expertkunskap om alla ryckningar som kan orsakas av en neurologisk sjukdom, av vilka m\u00e5nga \u00e4r ovanliga.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6ljande saker \u00e4r s\u00e5dant som en neurolog skulle titta efter f\u00f6r att st\u00e4lla diagnosen funktionell myoklonus.<\/p>\n\n\n\n<ol><li>Ryckningar i b\u00e5len (allts\u00e5 i kroppen) snarare \u00e4n i benen.<\/li><li>En pl\u00f6tslig debut av tillst\u00e5ndet \u201csom en blixt fr\u00e5n klar himmel\u201d utan n\u00e5gon annan uppenbar sjukdomsorsak.<\/li><li>Inblandning av ansiktet och\/eller r\u00f6sten hos en patient som annars har ryckningar i kroppen.&nbsp;<\/li><li>Flexion (b\u00f6jning) av b\u00e5len n\u00e4r man g\u00e5r.<\/li><li>Ryckningar som kan tryckas ned eller skjutas upp av att patienten anv\u00e4nder distraktionstekniker.&nbsp;<\/li><li>I vissa forskningssammanhang kan patienten g\u00f6ra en unders\u00f6kning som kallas \u2018EEG jerk-locked back averaging\u2019. Detta g\u00f6rs f\u00f6r att leta efter typiska f\u00f6r\u00e4ndringar i hj\u00e4rnv\u00e5gor (EEG) som kommer precis innan ryckningen hos patienter med funktionell myoklonus. Den h\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringen kallas Bereitschaftspotential (BP). Man kan bara hitta detta om man registrerar massor med ryckningar hos en individ. Det h\u00e4r \u00e4r en sv\u00e5r unders\u00f6kning att g\u00f6ra och \u00e4r mer ett forskningsverktyg \u00e4n en rutinunders\u00f6kning. Bilden nedan visar en BP hos en patient med funktionell myoklonus.<\/li><\/ol>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" width=\"584\" height=\"132\" src=\"https:\/\/pre-prod.neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/Functional-twitches-image-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-587\" srcset=\"https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/Functional-twitches-image-1.jpg 584w, https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/Functional-twitches-image-1-300x68.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 584px) 100vw, 584px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\u00d6ver h\u00e4lften av patienterna med funktionell myoklonus beskriver varningssymtom f\u00f6re vissa av sina ryckningar. De kan vara bara i n\u00e5gra sekunder eller ibland minuter. Vissa patienter beskriver en \u00f6kande k\u00e4nsla av sp\u00e4ndhet, vilket ryckningen ibland tar bort tillf\u00e4lligt. De vill inte ha ryckningen, men vissa g\u00e5nger g\u00f6r den n\u00e5got man kan ha nytta av. Att f\u00f6rst\u00e5 detta kan vara anv\u00e4ndbart i behandling.<\/p>\n\n\n\n<p>Om du inte f\u00e5r n\u00e5gon varning, s\u00e5 bli inte avskr\u00e4ckt av stycket ovanf\u00f6r. Det st\u00e4mmer inte f\u00f6r alla med funktionell myoklonus.<\/p>\n\n\n\n<h3><strong>Vad \u00e4r behandlingen?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Titta g\u00e4rna igenom sidorna om <a href=\"https:\/\/www.neurosymptoms.org\/treatment-2\/\">behandling<\/a>, men h\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra specifika punkter:&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<h3><strong>Har du tillit till diagnosen?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r grundl\u00e4ggande att du k\u00e4nner att du har f\u00e5tt r\u00e4tt diagnos. Om du inte g\u00f6r det, kommer det att bli sv\u00e5rt att ta del av och ut\u00f6va de rehabiliteringsf\u00f6rslag som ges h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n<p>Om du upplever att du inte har funktionell myoklonus kan du beh\u00f6va fundera \u00f6ver vad diagnosen baserades p\u00e5. Du borde ha n\u00e5gra av de kliniska tecken som beskrivs ovan. Om du har det, varf\u00f6r k\u00e4nner du inte tillit till diagnosen som du har f\u00e5tt?<\/p>\n\n\n\n<p>Du beh\u00f6ver inte k\u00e4nna stress f\u00f6r att ha funktionell myoklonus. Faktum \u00e4r att funktionell myoklonus ofta \u00e4r mer m\u00e4rkbar n\u00e4r personer \u00e4r avslappnade eller inte t\u00e4nker p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4rskilt. Kanske avf\u00e4rdar du diagnosen f\u00f6r att l\u00e4karen f\u00f6reslog att den var \u201cstressrelaterad\u201d? &#8211; det kan ha blivit ett missf\u00f6rst\u00e5nd om det var s\u00e5. Vi vet att m\u00e5nga patienter med funktionell myoklonus har stress som en orsak till sina symtom, men m\u00e5nga har det inte. S\u00e5 huruvida du har varit stressad eller inte \u00e4r inte relevant f\u00f6r diagnosen.<\/p>\n\n\n\n<h3><strong>Specifika tekniker<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Behandlingen av funktionell myoklonus \u00e4r ganska utmanande. Ofta har sv\u00e5righeterna funnits l\u00e4nge och blivit en \u201cvana\u201d f\u00f6r hj\u00e4rnan. Det kan vara v\u00e4rt att \u00f6verv\u00e4ga f\u00f6ljande:<\/p>\n\n\n\n<ol><li><em>Om du har allra minsta varningssignal<\/em>: prova att anv\u00e4nda distraktionstekniker f\u00f6r att se om du kan avleda en ryckning. Du kan anv\u00e4nda samma <a href=\"https:\/\/www.neurosymptoms.org\/sv_SE\/treatment-2\/treatment-of-dissociative-attacks\/\">tekniker<\/a> som beskrivs f\u00f6r funktionella anfall. Vissa patienter beskriver att det h\u00e4r fungerar, men att de direkt efter\u00e5t f\u00e5r en serie med ryckningar som \u00e4r \u00e4nnu v\u00e4rre. Men forts\u00e4tt att f\u00f6rs\u00f6ka &#8211; du kan m\u00e4rka att det h\u00e4r \u00e4r ett s\u00e4tt att \u201cbryta vanan\u201d.<\/li><li><em>Om du har ryckningar vid vissa tillf\u00e4llen &#8211; till exempel n\u00e4r du l\u00e4gger dig p\u00e5 kv\u00e4llen eller p\u00e5 offentliga platser<\/em>: Hj\u00e4rnan fungerar s\u00e5 att om du verkligen f\u00f6rv\u00e4ntar dig att n\u00e5got ska h\u00e4nda s\u00e5 h\u00e4nder det, \u00e4ven om du inte vill det. Det h\u00e4r kallas \u201cbetingad respons\u201d och \u00e4r n\u00e5got som psykologer k\u00e4nner v\u00e4l till n\u00e4r det g\u00e4ller \u201cvanor\u201d i hj\u00e4rnan. Om du provar att utmana de h\u00e4r tankarna kanske det kan f\u00f6r\u00e4ndra dina ryckningar.&nbsp;<\/li><li><em>Medicinering <\/em>&#8211; \u00e4r ofta en besvikelse vid funktionella myoklonier. M\u00e5nga patienter har provat l\u00e4kemedel som klonazepam (Iktorivil) utan framg\u00e5ng.<\/li><li><em>Hypnos<\/em> \u2013 Ibland kan ryckningar och hoppningar f\u00f6rb\u00e4ttras under hypnos, och det kan vara m\u00f6jligt att l\u00e4ra sig sj\u00e4lvhypnos som du kan anv\u00e4nda hemma.<\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Tyv\u00e4rr m\u00e4rker m\u00e5nga patienter med funktionell myoklonus att det \u00e4r sv\u00e5rt att bli av med problemet. Men det \u00e4r verkligen v\u00e4rt att f\u00f6rs\u00f6ka att bli b\u00e4ttre. Bara att veta vad det \u00e4r kan ge vissa en v\u00e4rdefull sinnesfrid.<\/p>\n\n\n\n<p>En kommentar om <strong><em>Godartade muskelryckningar<\/em><\/strong> &#8211; som ibland kallas \u201c<strong><em>benigna fascikulationer<\/em><\/strong>\u201d: Benigna fascikulationer betraktas vanligtvis inte som en funktionell st\u00f6rning, men vi n\u00e4mner dem eftersom de \u00e4r godartade, orsakar oro och kan finnas samtidigt som vissa andra symtom p\u00e5 den h\u00e4r hemsidan.<\/p>\n\n\n\n<p>De flesta m\u00e4nniskor har sm\u00e5 ryckningar d\u00e5 och d\u00e5, s\u00e4rskilt runt \u00f6gat och i fingrarna. S\u00e5dana ryckningar \u00e4r s\u00e5 vanliga att det \u00e4r normalt att det f\u00f6rekommer.<\/p>\n\n\n\n<p>D\u00e4remot f\u00e5r vissa mer och mer ryckningar tills det k\u00e4nns i flera delar av kroppen och n\u00e4stan hela tiden. Detta kan begripligt nog leda till oro \u00f6ver vad som orsakar symtomen, vilket i sin tur kan g\u00f6ra ryckningarna \u00e4nnu v\u00e4rre.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r k\u00e4nt att spridda godartade ryckningar f\u00f6rekommer oftare hos l\u00e4karstudenter och l\u00e4kare, som oroar sig \u00f6ver att ha en motorneuronsjukdom (ALS) n\u00e4r de k\u00e4nner symtomen.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Egentligen skiljer sig ryckningarna som man ser vid detta godartade tillst\u00e5nd, som p\u00e5verkar hela muskelfibrer, fr\u00e5n de mindre slingrande r\u00f6relser (som kallas fascikulationer) som man ser vid motorneuronsjukdomar. Tillst\u00e5ndet ben\u00e4mns lite felaktigt \u201cbenigna fascikulationer\u201d. Det finns flera orsaker till spridda muskelryckningar, men godartade ryckningar \u00e4r det vanligaste.<\/p>\n\n\n\n<p>Att veta vad det \u00e4r kan, precis som vid funktionella symtom, bidra till att det g\u00e5r \u00f6ver av sig sj\u00e4lvt.<\/p>\n\n\n\n<p>Det h\u00e4r \u00e4r en <a href=\"https:\/\/www.theguardian.com\/news\/2016\/aug\/04\/perils-being-your-own-doctor-als\">artikel skriven av en l\u00e4kare <\/a>(p\u00e5 engelska) som hade benigna fascikulationer och sjukdoms\u00e5ngest, som till slut gick \u00f6ver av behandling.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Pl\u00f6tsliga ryckningar eller chockliknande r\u00f6relser. <\/p>\n","protected":false},"author":65,"featured_media":1634,"parent":937,"menu_order":288,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-template\/symptom-details-page-template.php","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/586"}],"collection":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/users\/65"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=586"}],"version-history":[{"count":110,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/586\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15607,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/586\/revisions\/15607"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/937"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1634"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=586"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}