{"id":570,"date":"2020-11-29T14:21:39","date_gmt":"2020-11-29T14:21:39","guid":{"rendered":"https:\/\/ftd.cognihealth.in\/?page_id=570"},"modified":"2024-11-01T14:12:11","modified_gmt":"2024-11-01T14:12:11","slug":"functional-dystonia","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/symptoms\/fnd-symptoms\/functional-dystonia\/","title":{"rendered":"Funktionell dystoni"},"content":{"rendered":"\n

Vad \u00e4r funktionell dystoni?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Patienter med funktionell dystoni har antingen \u201cknuten hand\u201d eller \u201cb\u00f6jda fingrar\u201d. Ett annat vanligt problem med funktionell dystoni \u00e4r att foten v\u00e4nder sig in\u00e5t och kan peka ned\u00e5t. Dessa onormala kroppsst\u00e4llningar kan vara sv\u00e5ra och till och med om\u00f6jliga f\u00f6r patienten att \u00e4ndra vilket \u00e4r anledningen till att de ibland kallas \u201cfixerad dystoni\u201d. <\/p>\n\n\n\n

Videon nedanf\u00f6r visar hur \u201cfixerad\u201d kroppsst\u00e4llningen kan bli. <\/p>\n\n\n\n

Det h\u00e4r kan vara tillf\u00e4lligt \u00e5terkommande problem (en kramp) eller vara mer kroniskt (det kallas vanligtvis fixerad\/funktionell dystoni). <\/p>\n\n\n\n

Vad har blivit fel vid funktionell dystoni?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Alla har en \u201ckarta\u201d av sin kropp och kroppsdelar i hj\u00e4rnan. <\/p>\n\n\n\n

Enkelt uttryckt verkar det som \u00e4r fel vid funktionell dystoni vara \u201ckartan\u201d i hj\u00e4rnan, som av olika anledningar visar fel. Hj\u00e4rnan tror att det d\u00e4r \u201cb\u00f6jda fingret\u201d eller \u201cvridna foten\u201d \u00e4r i sin normala position, fast du vet att det inte st\u00e4mmer. <\/p>\n\n\n\n

Det verkar som att fysiska skador, svaghet i ben\/arm och immobilitet kan vara saker som kan f\u00f6rvr\u00e4nga hj\u00e4rnans karta. <\/p>\n\n\n\n

Utmaningen i behandling \u00e4r att f\u00f6rs\u00f6ka \u201c\u00e5tertr\u00e4na hj\u00e4rnan\u201d s\u00e5 att den kan l\u00e4ra sig p\u00e5 nytt hur den \u201cnormala kartan\u201d \u00f6ver kroppsdelarna ska vara.<\/p>\n\n\n\n

\u00d6verlappning med Complex Regional Pain Syndrome (CRPS)<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Det finns en \u00f6verlappning med ett tillst\u00e5nd som kallas Complex Regional Pain Syndrome (CRPS). Du kan l\u00e4sa om detta p\u00e5 en separat sida<\/a>. <\/p>\n\n\n\n

Vid CRPS utvecklar patienter en avgr\u00e4nsad sm\u00e4rta, som inte f\u00f6rsvinner eller blir f\u00f6rv\u00e4rrad l\u00e5ngt efter att skadan har l\u00e4kt. Funktionell dystoni \u00e4r en av komplikationerna vid CRPS. <\/p>\n\n\n\n

Sm\u00e4rta \u00e4r vanligt hos patienter med funktionell dystoni. Men du kan ha funktionell dystoni utan sm\u00e4rta ocks\u00e5. <\/p>\n\n\n\n

Hur st\u00e4lls diagnosen?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Diagnosen funktionell dystoni b\u00f6r st\u00e4llas av en l\u00e4kare som \u00e4r bekant med olika typer av orsaker till dystoni. <\/p>\n\n\n\n

Funktionell dystoni b\u00f6rjar oftast pl\u00f6tsligt, men kan \u00e4ven utvecklas gradvis. Det kan uppkomma efter f\u00f6ljande h\u00e4ndelser:<\/p>\n\n\n\n

  1. En fysisk skada av ben\/arm eller sm\u00e4rta i ben\/arm. S\u00e5som beskrivet ovan kan funktionell dystoni f\u00f6rekomma som en del av Complex Regional Pain Syndrome. <\/li>
  2. Efter en period av l\u00e5ngvarig immobilitet, s\u00e4rskilt i samband med funktionell svaghet. <\/li>
  3. En underliggande ytterligare orsak till dystoni som har blivit \u201cf\u00f6rst\u00e4rkt\u201d av funktionell dystoni. <\/li><\/ol>\n\n\n\n

    Om det uppst\u00e5r en nytillkommen dystoni hos en vuxen som ser ut som bilderna ovan, s\u00e4rskilt om det \u00e4r f\u00f6rknippat med andra funktionella neurologiska symtom och s\u00e4rskilt om det utvecklades pl\u00f6tsligt, skulle det tillsammans starkt tala f\u00f6r funktionell dystoni.<\/p>\n\n\n\n

    Hur skiljer sig detta fr\u00e5n andra typer av dystoni?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

    Dystoni \u00e4r en neurologisk term f\u00f6r en onormal och ih\u00e5llande muskelkontraktion som orsakar en f\u00f6r\u00e4ndring i kroppsh\u00e5llning. <\/p>\n\n\n\n

    Det finns m\u00e5nga olika typer av dystoni, bland annat skrivkramp, cervikal dystoni (ibland kallad torticollis) och generaliserad dystoni. Dystoni kan f\u00f6rekomma vid ett antal olika neurologiska sjukdomar. <\/p>\n\n\n\n

    Vissa av dessa typer av dystoni, s\u00e5som skrivkramp, \u00e4r inte f\u00f6rknippad med en sjukdom i hj\u00e4rnan – s\u00e5 varf\u00f6r \u00e4r inte de klassificerade som funktionella tillst\u00e5nd?<\/p>\n\n\n\n

    Kanske beh\u00f6ver det po\u00e4ngteras att funktionella tillst\u00e5nd \u00e4r genuina och verkligen beror p\u00e5 att hj\u00e4rnan inte fungerar som den egentligen ska. <\/p>\n\n\n\n

    Men typiskt f\u00f6r funktionella tillst\u00e5nd \u00e4r att de har potential att kunna \u00e5terst\u00e4llas. S\u00e5 funktionell dystoni, \u00e4ven n\u00e4r den uppfattas som fixerad, kan ibland f\u00f6rb\u00e4ttras under hypnos, eller med fysioterapi, medan andra typer av dystoni s\u00e4llan svarar p\u00e5 den typen av behandlingar.  <\/p>\n\n\n\n

    Dessutom tenderar patienter med skrivkramp inte att ha n\u00e5gra andra av de funktionella symtom som beskrivs p\u00e5 denna hemsida, vilket patienter med funktionell dystoni vanligtvis har. <\/p>\n\n\n\n

    Funktionell dystoni \u00e4r verkligen \u00e4r ett bra exempel p\u00e5 hur sv\u00e5rt, och kanske till och med fel, det \u00e4r att dela upp symtom i s\u00e5dana d\u00e4r det finns en “sjukdom” och s\u00e5dana d\u00e4r det inte finns. Vi beh\u00f6ver verkligen hitta nya s\u00e4tt att se p\u00e5 den uppdelningen. <\/p>\n\n\n\n

    Vad \u00e4r behandlingen?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

    L\u00e4s mer om detta p\u00e5 sidan om behandling p\u00e5 denna hemsida. H\u00e4r f\u00f6ljer n\u00e5gra specifika tips:  <\/p>\n\n\n\n

    Litar du p\u00e5 diagnosen?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    Det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att du k\u00e4nner att du kan lita p\u00e5 att du har f\u00e5tt korrekt diagnos. Om du inte g\u00f6r det kommer det att vara sv\u00e5rt att anv\u00e4nda de rehabiliteringstekniker som f\u00f6resl\u00e5s h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

    Om du inte k\u00e4nner att du har funktionell dystoni beh\u00f6ver du se \u00f6ver p\u00e5 vilken grund diagnosen \u00e4r satt. Du borde ha n\u00e5gra av de kliniska tecken som beskrivits ovan. Om du har det, varf\u00f6r litar du inte p\u00e5 diagnosen du har f\u00e5tt?<\/p>\n\n\n\n

    Du beh\u00f6ver inte vara stressad f\u00f6r att ha funktionell dystoni. Faktum \u00e4r att funktionell dystoni ofta \u00e4r mer m\u00e4rkbar n\u00e4r personer \u00e4r avslappnade eller inte t\u00e4nker p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4rskilt. Kanske avvisar du diagnosen f\u00f6r att l\u00e4karen f\u00f6reslog att den var \u201cstressrelaterad\u201d? – det kan ha blivit ett missf\u00f6rst\u00e5nd om det var s\u00e5. Vi vet att m\u00e5nga patienter med funktionell dystoni har stress som en orsak till sina symtom, men m\u00e5nga har det inte. S\u00e5 huruvida du har varit stressad eller inte \u00e4r inte relevant f\u00f6r diagnosen. <\/p>\n\n\n\n

    Specifika fysioterapeutiska tekniker<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    Vi h\u00e5ller fortfarande p\u00e5 att l\u00e4ra oss vilka specifika tekniker som \u00e4r mest hj\u00e4lpsamma vid funktionell dystoni. <\/p>\n\n\n\n

    Som en generell regel g\u00e4ller att det \u00e4r v\u00e4ldigt viktigt att f\u00f6rs\u00f6ka <\/em>r\u00f6ra den drabbade delen, \u00e4ven om det inte \u00e4r m\u00f6jligt om den \u00e4r helt fixerad. <\/p>\n\n\n\n

    En del av f\u00f6ljande kan hj\u00e4lpa: <\/em><\/p>\n\n\n\n

    1. \u00c4ndra st\u00e4llning n\u00e4r du sitter och st\u00e5r.<\/li>
    2. Desensitisera (g\u00f6ra mindre k\u00e4nslig) den drabbade kroppsdelen med samma tekniker som anv\u00e4nds vid Complex regional pain syndrome (CRPS)<\/li>
    3. Anv\u00e4nd en spegel f\u00f6r att ge din hj\u00e4rna feedback om att din kroppsdel inte \u00e4r i r\u00e4tt position. En del patienter upplever till exempel att deras fot \u00e4r rak, n\u00e4r den i sj\u00e4lva verket \u00e4r b\u00f6jd.<\/li>
    4. Anv\u00e4nd en spegel f\u00f6r att \u201clura\u201d din hj\u00e4rna att den drabbade foten eller handen \u00e4r normal. Det h\u00e4r \u00e4r samma teknik som anv\u00e4nds vid Fantomsm\u00e4rta och vid CRPS. <\/li>
    5. Tr\u00e4na p\u00e5 att \u201cf\u00f6rest\u00e4lla dig\u201d att din fot eller hand \u00e4r i en normal position igen. <\/li><\/ol>\n\n\n\n

      Andra behandlingar<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

      Titta p\u00e5 sidorna om behandling<\/strong><\/a> f\u00f6r att hitta mer om specifika behandlingar som kan vara relevanta f\u00f6r dig.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      Spasm i en kroppsdel. Ofta en knuten hand eller vriden vrist. <\/p>\n","protected":false},"author":65,"featured_media":0,"parent":937,"menu_order":285,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-template\/symptom-details-page-template.php","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/570"}],"collection":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/users\/65"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=570"}],"version-history":[{"count":174,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/570\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15624,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/570\/revisions\/15624"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/937"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=570"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}