{"id":567,"date":"2020-11-29T14:10:48","date_gmt":"2020-11-29T14:10:48","guid":{"rendered":"https:\/\/ftd.cognihealth.in\/?page_id=567"},"modified":"2024-11-01T03:43:40","modified_gmt":"2024-11-01T03:43:40","slug":"functional-drop-attacks","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/symptoms\/fnd-symptoms\/functional-drop-attacks\/","title":{"rendered":"Funktionella dropattacker"},"content":{"rendered":"\n

En \u201cDropattack\u201d \u00e4r den medicinska termen f\u00f6r att pl\u00f6tsligt falla till marken utan en tydlig \u201dblackout\u201d. En typisk dropattack kommer utan f\u00f6rvarning n\u00e4r man g\u00e5r eller st\u00e5r. Dropattacker kan vara ot\u00e4cka att uppleva och leder ofta p\u00e5 skador, s\u00e4rskilt p\u00e5 kn\u00e4n, underarmar och ansikte.  <\/p>\n\n\n\n

Det finns m\u00e5nga anledningar till dropattacker, som blodtrycksfall och epilepsi, men ganska ofta, s\u00e4rskilt hos personer under 65 \u00e5rs \u00e5lder, visar det sig att dropattacken \u00e4r ett funktionellt neurologiskt symtom. Det \u00e4r ibland b\u00e4st att betrakta det som ett v\u00e4ldigt kort funktionellt anfall.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Innan du l\u00e4ser den h\u00e4r sidan, kolla g\u00e4rna med din l\u00e4kare att den h\u00e4r informationen \u00e4r relevant f\u00f6r dig. Om du har f\u00e5tt diagnosen \u201cidiopatiska dropattacker\u201d eller liknande kan den h\u00e4r informationen vara relevant. Om dina dropattacker beror p\u00e5 en k\u00e4nd orsak som en hj\u00e4rtsjukdom \u00e4r den h\u00e4r informationen inte relevant.<\/p>\n\n\n\n

Vilka \u00e4r de typiska symtomen vid funktionella dropattacker? <\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Mer \u00e4n 90% av dropattacker intr\u00e4ffar av ok\u00e4nd anledning hos kvinnor, men m\u00e4n kan ocks\u00e5 drabbas. Medel\u00e5ldern n\u00e4r besv\u00e4ren startar \u00e4r mellan 45 och 55 \u00e5r, vilket \u00e4r lite \u00e4ldre \u00e4n vid m\u00e5nga andra tillst\u00e5nd p\u00e5 den h\u00e4r hemsidan. Men man kan drabbas i alla \u00e5ldrar. <\/p>\n\n\n\n

Vid dropattacker upplever man ofta f\u00f6ljande: <\/p>\n\n\n\n

  1. \u201cJag bara gick och gjorde inget speciellt\u201d. En dropattack \u00e4r ett pl\u00f6tsligt fall till marken medan man st\u00e5r eller g\u00e5r.<\/li>
  2. \u201cDet fanns ingen anledning till att det h\u00e4nde\u201d. Det finns oftast ingen specifik trigger, \u00e4ven om vissa patienter rapporterar att de kommer oftare i vissa situationer, t.ex. h\u00f6gst upp i en trappa och p\u00e5 st\u00f6kiga platser som aff\u00e4rer. Detta kan ha att g\u00f6ra med en \u201csensorisk \u00f6verbelastning\u201d som vissa drabbas av i s\u00e5dana situationer (mer om detta nedan). <\/li>
  3. \u201cEna stunden gick jag, och n\u00e4sta l\u00e5g jag p\u00e5 marken. Jag tror inte att jag svimmade.\u201d Patienter med funktionella dropattacker minns normalt inte sj\u00e4lva fallet, men \u00e4r medvetna n\u00e4r de sl\u00e5r i marken (eller inom sekunder efter fallet). Detta skiljer sig fr\u00e5n vid \u201cmekaniska fall\u201d, d\u00e5 man ofta kommer ih\u00e5g fallet (ofta i detalj). Det skiljer sig ocks\u00e5 fr\u00e5n funktionella anfall, d\u00e4r det finns en riktig \u201cblackout\u201d.<\/li>
  4. \u201cJag kunde resa mig igen direkt\u201d. Till skillnad fr\u00e5n vid ett epilepsianfall eller en svimning kan man ofta resa sig igen direkt efter en dropattack. <\/li>
  5. \u201cJag skadar mig sj\u00e4lv hela tiden\u201d. Det \u00e4r vanligt med skador vid dropattacker.  I Frankrike har tillst\u00e5ndet kallats \u2018maladies de genius bleus\u2019 (de bl\u00e5 kn\u00e4nas sjukdom) eftersom patienter med dropattacker s\u00e5 ofta ramlar p\u00e5 sina kn\u00e4n och f\u00e5r bl\u00e5m\u00e4rken. Andra vanliga skador \u00e4r hand- och handledsskador och skador i ansiktet. N\u00e4r n\u00e5gon ser en dropattack brukar det ofta beskrivas som att personen bara sjunker ihop, snarare \u00e4n faller omkull (som vid en svimning). <\/li><\/ol>\n\n\n\n
    \"\"
    Dropattacker orsakar ofta skada, s\u00e4rskilt p\u00e5 kn\u00e4n och i ansiktet. Stort tack till Nicola, som l\u00e5ter sin bild finnas med p\u00e5 den h\u00e4r hemsidan. <\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
    1. \u201cDe h\u00e4r fallen har gjort mig orolig f\u00f6r att g\u00e5 ut\u201d. Det \u00e4r helt naturligt att du blir r\u00e4dd f\u00f6r att vara ute om du har varit med om att ramla ihop helt ov\u00e4ntat. Det kan inte bara vara sm\u00e4rtsamt att falla ned ov\u00e4ntat, m\u00e5nga tycker ocks\u00e5 att det \u00e4r pinsamt, s\u00e4rskilt n\u00e4r andra kommer fram f\u00f6r att hj\u00e4lpa. Som vid m\u00e5nga andra orsaker till pl\u00f6tsliga attacker utvecklar m\u00e5nga med dropattacker en r\u00e4dsla f\u00f6r att g\u00e5 ut<\/a> p\u00e5 egen hand. Det h\u00e4r kan vara viktigt att ta fasta p\u00e5 som en del av behandlingen. <\/li><\/ol>\n\n\n\n

      Hur diagnostiseras Dropattacker?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

      Dropattacker \u00e4r egentligen v\u00e4ldigt karakteristiska. Om n\u00e5gon har alla delarna som beskrivs ovan \u00e4r det i sj\u00e4lva verket v\u00e4ldigt osannolikt att det skulle finnas en annan orsak s\u00e5som epilepsi eller en hj\u00e4rtsjukdom.<\/p>\n\n\n\n

      Hos \u00e4ldre kan dropattacker h\u00e4nda p\u00e5 grund av ett pl\u00f6tsligt blodtrycksfall. L\u00e4kare anv\u00e4nder ibland termerna synkope, vasovagal synkope eller sinus caroticus-syndrom f\u00f6r att beskriva olika typer av svimningar som orsakas av l\u00e5gt blodtryck. <\/p>\n\n\n\n

      Du kan bli unders\u00f6kt med ett vanligt EKG och troligen en l\u00e4ngre EKG-registrering (24 timmar eller l\u00e4ngre) f\u00f6r att man ska f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5nga en attack. Om du inte har n\u00e5gon annan typ av epilepsianfall \u00e4r det extremt ovanligt att isolerade dropattacker beror p\u00e5 epilepsi.<\/p>\n\n\n\n

      Ibland kommer dropattacker av instabilitet i kn\u00e4n eller h\u00f6fter, eller f\u00f6r att man snubblar ofta, men i de flesta s\u00e5dana fall MINNS man fallet, ofta med ett minne av att allt h\u00e4nde i slow motion. <\/p>\n\n\n\n

      Kommer jag att skada mig allvarligt?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

      Skador \u00e4r ett vanligt inslag vid dropattacker. Dessa kan vara s\u00e5 illa som brutna ben eller skadade t\u00e4nder, men mer allvarliga eller livshotande skador ses inte ens hos personer som har m\u00e5nga attacker per dag. Detta skiljer sig fr\u00e5n epilepsi och till och med svimningar, d\u00e4r allvarliga skador tyv\u00e4rr intr\u00e4ffar. Det har att g\u00f6ra med att dropattacker inte h\u00e4nger ihop med en total medvetsl\u00f6shet d\u00e4r kroppen \u00e4r helt oskyddad. Det hj\u00e4lper att t\u00e4nka p\u00e5 det mer som en f\u00f6rlust av MEDVETENHET, d\u00e4r kroppen fortfarande \u00e4r delvis skyddad. Detta f\u00f6rklarar varf\u00f6r personer med dropattacker tenderar att sjunka ihop snarare \u00e4n faller omkull, och ibland (men inte alltid) lyckas undvika m\u00f6bler och andra saker att sl\u00e5 sig mot n\u00e4r de faller. <\/p>\n\n\n\n

      Vad orsakar dropattacker?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

      F\u00f6r allm\u00e4n information om hur och varf\u00f6r funktionella symtom uppst\u00e5r, titta p\u00e5 de sidorna<\/a> p\u00e5 hemsidan. <\/p>\n\n\n\n

      Det finns fortfarande mycket vi inte f\u00f6rst\u00e5r om dropattacker. Hos vissa \u00e4r de verkligen \u201ckryptogena\u201d (d.v.s. l\u00e4karna har faktiskt ingen aning om varf\u00f6r de uppst\u00e5r, och det finns heller inga tydliga bel\u00e4gg f\u00f6r att de \u00e4r funktionella, heller). <\/p>\n\n\n\n

      Men hos andra \u00e4r det m\u00f6jligt att se ett m\u00f6nster som passar v\u00e4l in i de man ser vid andra funktionella tillst\u00e5nd. N\u00e5gra bel\u00e4gg f\u00f6r detta \u00e4r: <\/p>\n\n\n\n

      \u2022 Vissa patienter med funktionella anfall<\/a> kan utveckla dropattacker n\u00e4r de \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att bli b\u00e4ttre, och ibland utvecklas dropattacker till funktionella anfall. L\u00e4s Marys ber\u00e4ttelse<\/a> p\u00e5 den h\u00e4r hemsidan f\u00f6r att se ett exempel p\u00e5 detta.<\/p>\n\n\n\n

      \u2022 Vissa patienter med funktionell svaghet<\/a> har dropattacker som triggas av att deras svaga ben pl\u00f6tsligt \u201cviker sig\u201d.  \u00c4ven om detta ofta beskrivs som att man faller, s\u00e5 \u00e4r det ofta s\u00e5 att man k\u00e4nner en l\u00e4tt svaghet och pl\u00f6tsligt m\u00e4rker man att man \u00e4r p\u00e5 marken och har ramlat. Det \u00e4r mer av en dropattack. <\/p>\n\n\n\n

      \u2022 M\u00e5nga med dropattacker k\u00e4nner sig konstiga n\u00e4r de \u00e5terh\u00e4mtar sig. Ibland \u00e4r det en \u201cfr\u00e5nvarande\u201d, \u201cD\u00e4r men \u00e4nd\u00e5 inte\u201d-k\u00e4nsla som kallas dissociation<\/a> (se sidan f\u00f6r mer information). Hos vissa \u00e4r detta en ledtr\u00e5d till att dissociation \u00e4r det som orsakar dropattacken fr\u00e5n b\u00f6rjan. <\/p>\n\n\n\n

      \u2022 Vissa med dropattacker f\u00e5r dem bara n\u00e4r de \u00e4r utomhus. Om attackerna skulle bero p\u00e5 ett hj\u00e4rtfel eller epilepsi skulle de intr\u00e4ffa slumpm\u00e4ssigt.<\/p>\n\n\n\n

      \u2022 Att anv\u00e4nda en \u201cfunktionell\u201d modell f\u00f6r dropattacker kan ocks\u00e5 leda till framg\u00e5ngsrik behandling f\u00f6r vissa patienter, \u00e4ven om dropattacker vanligtvis \u00e4r sv\u00e5rt att behandla. <\/p>\n\n\n\n

      H\u00e4r \u00e4r ett exempel p\u00e5 en h\u00e4ndelsekedja som kan leda fram till funktionella dropattacker: <\/p>\n\n\n\n

      1. Personen r\u00e5kar ut f\u00f6r en enkel snubbling, ett fall eller en svimning – men blir r\u00e4dd eller chockad, vilket skapar en vaksamhet f\u00f6r att ramla i framtiden. <\/li>
      2. En slumpm\u00e4ssig dissociationsattack n\u00e4r man st\u00e5r eller g\u00e5r, eller en attack som triggas av en l\u00e4tt svimningsk\u00e4nsla leder till att man faller en g\u00e5ng till, denna g\u00e5ng en funktionell dropattack – och detta leder till \u00e4nnu mer r\u00e4dsla. <\/li>
      3. Personens kropp och nervsystem \u00e4r nu \u201cprimat\u201d i neurovetenskapliga termer till att falla utan trigger. Varje kommande fall personen r\u00e5kar ut f\u00f6r tenderar att f\u00f6rst\u00e4rka den \u201cvana\u201d deras nervsystem har hamnat i, typiskt nu utan trigger. Precis som vid alla andra funktionella symtom och st\u00f6rningar \u00e4r dropattacker genuina och orsakas inte av att personen faller med flit.<\/li>
      4. Personer med dropattacker utvecklar s\u00e5klart en r\u00e4dsla f\u00f6r att falla igen, vilket i sin tur verkar g\u00f6ra risken st\u00f6rre. Det \u00e4r inte s\u00e5 att personen \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r att falla hela tiden, men oro f\u00f6r att falla och vilka konsekvenser det skulle kunna ge verkar \u00f6ka risken f\u00f6r att det ska h\u00e4nda, \u00e5tminstone hos vissa.<\/li>
      5. Vissa som har dropattacker ber\u00e4ttar att de kan ha dagar d\u00e5 de k\u00e4nner p\u00e5 sig att det \u00e4r st\u00f6rre risk att de kan ramla, de vet bara inte n\u00e4r. Att ramla \u00e4r hemskt, men efter\u00e5t k\u00e4nner de att det \u00e4r mindre risk f\u00f6r att de ska ramla igen under den dagen eller veckan.  <\/li><\/ol>\n\n\n\n

        Vad \u00e4r behandlingen?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

        Att f\u00f6rst\u00e5 diagnosen<\/strong><\/p>\n\n\n\n

        Som f\u00f6r alla funktionella symtom, \u00e4r f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r grunden till diagnosen ett viktigt f\u00f6rsta steg. Det \u00e4r tufft nog att ha funktionella dropattacker utan att ocks\u00e5 beh\u00f6va oro sig \u00f6ver att kanske ha epilepsi eller ett hj\u00e4rtfel. Att oroa sig kring detta g\u00f6r troligen att de funktionella dropattackerna blir v\u00e4rre. <\/p>\n\n\n\n

        Att f\u00f6rst\u00e5 att dropattacker \u00e4r ett v\u00e4ldigt karakteristiskt kliniskt tillst\u00e5nd, som en erfaren l\u00e4kare omedelbart kan k\u00e4nna igen, och att faktiskt n\u00e4stan ingenting inom l\u00e4karvetenskapen p\u00e5minner om dem, kan vara en bra start.<\/p>\n\n\n\n

        F\u00f6rs\u00f6k att uppt\u00e4cka varningssymtom<\/strong><\/p>\n\n\n\n

        De flesta med dropattacker har inga varningssymtom, eller s\u00e5 hade de bara det vid de allra f\u00f6rsta tillf\u00e4llena. Ibland kan patienter l\u00e4ra sig att k\u00e4nna igen varningssymtom, antingen p\u00e5 dissociation eller symtom som tyder p\u00e5 att kroppen \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att g\u00e5 in i larmberedskap som palpitationer (h\u00e5rda hj\u00e4rtslag) eller att bli varm. Om du f\u00e5r ett varningssymtom, och \u00e4ven om det bara h\u00e5ller i sig i n\u00e5gra sekunder, s\u00e5 kan du l\u00e4ra dig att f\u00f6rl\u00e4nga det genom att anv\u00e4nda distraktionstekniker. Det \u00e4r samma slags behandlingsrekommendationer som ges till patienter med funktionella anfall<\/strong><\/a>.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

        Finns det s\u00e4rskilda situationer d\u00e4r dropattacker kommer? <\/strong><\/p>\n\n\n\n

        En minoritet av patienterna beskriver att de bara f\u00e5r dropattacker n\u00e4r de \u00e4r utomhus, precis som personer med panikattacker har en tendens att f\u00e5 attacker bara n\u00e4r de \u00e4r borta fr\u00e5n tryggheten i sitt eget hem. <\/p>\n\n\n\n

        Om du inte har n\u00e5gra varningssymtom<\/strong><\/p>\n\n\n\n

        Som vid funktionella anfall<\/a>, kan det vara s\u00e5 att man sj\u00e4lv inte m\u00e4rker n\u00e5gra varningssymtom, medan omgivningen, som v\u00e4nner och familj, ibland m\u00e4rker en f\u00f6r\u00e4ndring precis innan. Det kan vara att \u201cbli tyst\u201d eller att \u2018se fr\u00e5nvarande ut\u2019<\/a>, att man har en glasartad blick eller som att man inte \u201c\u00e4r d\u00e4r\u201d.  Om dina v\u00e4nner eller din familj kan uppt\u00e4cka de h\u00e4r dissociativa symtomen<\/a>, be dem ber\u00e4tta det f\u00f6r dig eftersom det kan hj\u00e4lpa dig att k\u00e4nna igen den k\u00e4nslan av dissociation som du beh\u00f6ver l\u00e4ra k\u00e4nna.<\/p>\n\n\n\n

        Det kan l\u00e5ta lite konstigt, men i vissa fall verkar det som att n\u00e4r man dissocierar s\u00e5 dissocierar man ocks\u00e5 bort fr\u00e5n k\u00e4nslan av att vara fr\u00e5nvarande. D\u00e5 beh\u00f6ver man hj\u00e4lp att l\u00e4ra sig att k\u00e4nna igen den k\u00e4nslan.<\/p>\n\n\n\n

        N\u00e4r inget av det h\u00e4r passar in<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

        Hos majoriteten av patienter med dropattacker kommer det inga varningssymtom, och man kan inte hitta dem \u00e4ven om man letar v\u00e4ldigt noga. Attackerna kommer varsomhelst inklusive i hemmet, och det kan k\u00e4nnas som att det \u00e4r sv\u00e5rt att hitta en \u201cing\u00e5ng\u201d f\u00f6r behandling. S\u00e5 h\u00e4r \u00e4r det ofta \u00e4ven om patienten fullt ut accepterar och f\u00f6rst\u00e5r sin diagnos. D\u00e5 b\u00f6r man \u00f6verv\u00e4ga behandling med f\u00f6ljande: <\/p>\n\n\n\n

        Medicinering<\/strong><\/p>\n\n\n\n

        Vissa av l\u00e4kemedlen som beskrivs p\u00e5 sidan om behandling \u2013 medicinering<\/a> kan vara v\u00e4rda att prova. Det g\u00e4ller t.ex. mediciner som Amitryptilin och Klomipramin. De anv\u00e4nds ibland f\u00f6r att behandla en annan slags fall som heter Kataplexi, och det finns enstaka rapporter om bra resultat. <\/p>\n\n\n\n

        Samtalsbehandling<\/strong><\/p>\n\n\n\n

        Om dina dropattacker har tagit \u00f6ver ditt liv kan du bli fast i en ond cirkel d\u00e4r den konstanta oron \u00f6ver n\u00e4r n\u00e4sta attack ska komma och vilken skada du kan f\u00e5 faktiskt f\u00f6rv\u00e4rrar problemet och f\u00e5r det att forts\u00e4tta. Att prata \u00f6ppet om detta med en l\u00e4kare eller psykolog kan ibland vara hj\u00e4lpsamt. En psykolog kan anv\u00e4nda sig av en approach som liknar den som anv\u00e4nds vid panikattacker, \u00e4ven om tillst\u00e5nden \u00e4r olika varandra. Det kan inneb\u00e4ra att b\u00f6rja g\u00f6ra saker som att gradvis experimentera med att g\u00e5 ut p\u00e5 egen hand eller att l\u00e4ra dig att bli av med skamk\u00e4nslor och acceptera att ta emot hj\u00e4lp om du faller ute bland folk. Det kan ocks\u00e5 handla om att g\u00e5 igenom dina r\u00e4dslor f\u00f6r att skada dig allvarligt f\u00f6r att unders\u00f6ka om tankarna \u00e4r realistiska.<\/p>\n\n\n\n

        \u00c4ven efter att ha provat de h\u00e4r sakerna har vissa patienter med dropattacker kvar sina problem. Det kan vara s\u00e5 att vi inte f\u00f6rst\u00e5tt allting kring dropattacker \u00e4nnu. Eller s\u00e5 kan det hos vissa ha blivit en s\u00e5 inrotad vana att det helt enkelt \u00e4r f\u00f6r sv\u00e5rt att f\u00f6r\u00e4ndra den. <\/p>\n\n\n\n

        I den situationen beh\u00f6ver du f\u00f6rst\u00e5else fr\u00e5n familj, v\u00e4nner och sjukv\u00e5rden f\u00f6r att kunna leva med problemet s\u00e5 bra som m\u00f6jligt. Prata med m\u00e4nniskor om hur du vill att de ska agera n\u00e4r du f\u00e5r en attack. M\u00e5nga kan klara av att arbeta och ha ett socialt liv trots att man ofta f\u00e5r attacker.<\/p>\n\n\n\n

        Hur \u00e4r det med bilk\u00f6rning?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
        \"\"<\/figure>\n\n\n\n

        I Sverige kan dropattacker i vissa fall vara ett hinder f\u00f6r att k\u00f6ra bil, och det \u00e4r en viktig sak att ta upp med din l\u00e4kare. Du kan hitta mer information om regler f\u00f6r bilk\u00f6rning vid sjukdom p\u00e5 Transportstyrelsens hemsida<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

        Pl\u00f6tsliga fall till marken utan \u201cblackout\u201c.<\/p>\n","protected":false},"author":65,"featured_media":1629,"parent":937,"menu_order":289,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-template\/symptom-details-page-template.php","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/567"}],"collection":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/users\/65"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=567"}],"version-history":[{"count":227,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/567\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15611,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/567\/revisions\/15611"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/937"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1629"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=567"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}