{"id":534,"date":"2020-11-29T10:06:12","date_gmt":"2020-11-29T10:06:12","guid":{"rendered":"https:\/\/ftd.cognihealth.in\/?page_id=534"},"modified":"2024-09-08T16:07:47","modified_gmt":"2024-09-08T16:07:47","slug":"functional-movement-disorders","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/symptoms\/fnd-symptoms\/functional-movement-disorders\/","title":{"rendered":"Funktionella r\u00f6relserubbningar"},"content":{"rendered":"\n

Funktionell tremor\/ Dystoni\/ G\u00e5ngsv\u00e5righeter och andra Funktionella r\u00f6relserubbningar<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\n

Vad \u00e4r funktionella r\u00f6relserubbningar?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
\"\"
Patienter med fixerad dystoni har ofta en knuten hand eller en vrist som \u00e4r vriden in\u00e5t (inverterad vrist)<\/em>

<\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

En funktionell r\u00f6relserubbning \u00e4r n\u00e4r man har onormala r\u00f6relser eller onormal positionering av kroppen, beroende p\u00e5 att nervsystemet inte fungerar som det ska (men inte beroende p\u00e5 en bakomliggande neurologisk sjukdom).<\/p>\n\n\n\n

Du kan l\u00e4sa mer detaljerade beskrivningar om de h\u00e4r tillst\u00e5nden p\u00e5 de egna sidorna (Funktionell Tremor<\/a>, Funktionell Dystoni\/Spasm<\/a>, Funktionella Ryckningar\/Myoclonus<\/a>, Funktionell Balansst\u00f6rning<\/a>). Vissa hara bara en r\u00f6relserubbning. Andra har flera.<\/p>\n\n\n\n

Patienter med en funktionell r\u00f6relserubbning kan uppleva en rad av besv\u00e4rande och handikappande symtom:<\/p>\n\n\n\n

Skakning \/ Tremor \u2013<\/strong> Okontrollerbara vibrationer eller rytmiska skakningar i en arm eller ett ben. Vid funktionell tremor \u00e4r rytmen och styrkan i skakningarna ofta varierande. Symtomet kan till och med f\u00f6rsvinna n\u00e4r man \u00e4r distraherad, men andra g\u00e5nger vara v\u00e4ldigt besv\u00e4rande.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Funktionell tremor \u00e4r den vanligaste typen av funktionell st\u00f6rning<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Ryckningar \u2013<\/strong> En del kan uppleva ryckiga r\u00f6relser i en arm eller ett ben. De kan uppst\u00e5 speciellt i samband med \u00f6verraskande, h\u00f6ga ljud, i vissa typer av belysning eller vid sm\u00e4rttoppar.<\/p>\n\n\n\n

Spasm \/ Kontrakturer \/ Dystoni \u2013<\/strong> Ibland kan h\u00e4nder och f\u00f6tter \u201dfastna\u201d i onormala l\u00e4gen som \u00e4r sv\u00e5ra att bryta. Detta kan vara ett \u00f6verg\u00e5ende problem (en spasm) eller bli mer l\u00e5ngvarigt (det kallas fixerad\/funktionell dystoni eller kontraktur). Patienter med funktionell dystoni har ofta en knuten eller kloformad hand eller en in\u00e5tvriden fot (se bilderna ovan).<\/p>\n\n\n\n

G\u00e5ngrubbning \u2013<\/strong> Olika problem med g\u00e5ngm\u00f6nstret kan uppst\u00e5 som en del av ett funktionellt tillst\u00e5nd. Vanligast \u00e4r den “sl\u00e4pande” g\u00e5ng man ser hos patienter med funktionell svaghet i ett ben. En annan typ kan vara en generellt ostadig g\u00e5ng, ofta i kombination med att man brukar ramla, eller \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r att ramla. <\/p>\n\n\n\n

Till skillnad fr\u00e5n andra r\u00f6relserubbningar (t.ex. Parkinsons sjukdom), beror en funktionell r\u00f6relserubbning inte p\u00e5 en skada eller en sjukdom i nervsystemet. Den beror ist\u00e4llet p\u00e5 ett reversibelt problem med hur nervsystemet fungerar.<\/p>\n\n\n\n

Detta betyder att funktionella r\u00f6relserubbningar kan bli b\u00e4ttre och till och med l\u00e4ka helt.<\/p>\n\n\n\n

Hur st\u00e4lls diagnosen?<\/h3>\n\n\n\n

Diagnosen \u201dfunktionell r\u00f6relserubbning\u201d st\u00e4lls vanligen av en neurolog. Det kan vara en s\u00e4rskilt sv\u00e5r diagnos att st\u00e4lla, eftersom den kr\u00e4ver expertkunskap om hela vidden av r\u00f6relserubbningar som uppst\u00e5r till f\u00f6ljd av neurologiska sjukdomar, d\u00e4r en del \u00e4r ovanliga och kan ha underliga uttryck.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r sv\u00e5rt att sammanfatta alla tecken p\u00e5 en funktionell r\u00f6relserubbning. De uppst\u00e5r ofta i samband med n\u00e5gon skada, men kan b\u00f6rja l\u00e5ngt efter denna, ibland mycket pl\u00f6tsligt. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra exempel:<\/p>\n\n\n\n

Tremor (skakningar) \u2013<\/strong> vanliga fenomen vid funktionell tremor:<\/p>\n\n\n\n

\n
  1. Tremor som ebbar ut eller \u00e4ndrar rytm n\u00e4r man kopierar r\u00f6relser med den friska armen eller benet. Det kallas “entrainment test”.<\/li>
  2. Sv\u00e5righeter att g\u00f6ra rytmiska r\u00f6relser med din friska hand (eller ben).<\/li>
  3. Tillf\u00e4llen d\u00e5 tremorn \u00e4r borta. <\/li>
  4. Variabel frekvens (hur snabb skakningen \u00e4r)<\/li>
  5. Tremorn blir mycket v\u00e4rre n\u00e4r n\u00e5gon annan f\u00f6rs\u00f6ker h\u00e5lla fast armen eller benet<\/li><\/ol>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

    Pl\u00f6tsliga, enstaka ryckningar \u2013<\/strong> \u00e4ven kallade \u201dmyoklonus\u201d eller \u201dmyoklonier\u201d. Vanliga egenskaper hos funktionella myoklonier:<\/p>\n\n\n\n

    1. Ryckningar n\u00e4r man f\u00f6rv\u00e4ntar sig, eller h\u00f6r, starka ljud (men det finns ocks\u00e5 andra orsaker till detta)<\/li>
    2. F\u00f6rekomst av ett s\u00e4rskilt m\u00f6nster p\u00e5 EEG (unders\u00f6kning av hj\u00e4rnans elektriska aktivitet) som kallas \u201dBereitschaftspotential\u201d, vilket vanligtvis inte ses hos patienter d\u00e4r myoklonierna orsakats av neurologisk sjukdom.<\/li><\/ol>\n\n\n\n

      Godartade ryckningar <\/strong>\u2013 Detta kallas ibland godartade eller benigna fascikulationer. De flesta m\u00e4nniskor kan ha sm\u00e5 ryckningar ibland, s\u00e4rskilt runt \u00f6gat, i fingrarna och i vaderna. S\u00e5dana ryckningar \u00e4r s\u00e5 vanliga att det \u00e4r normalt att ha dem ibland. Vissa upplever dock att det blir mer och mer \u00e4nda tills det k\u00e4nns i flera delar av kroppen, n\u00e4stan hela tiden. Det kan leda till en begriplig oro kring vad som orsakar symtomen, vilket i sin tur g\u00f6r ryckningarna \u00e4nnu v\u00e4rre. Det \u00e4r k\u00e4nt att spridda godartade ryckningar oftare f\u00f6rekommer hos l\u00e4karstudenter och l\u00e4kare, som oroar sig \u00f6ver att ha en motorneuronsjukdom (ALS) n\u00e4r de k\u00e4nner symtomen.  Egentligen skiljer sig ryckningarna som man ser vid detta godartade tillst\u00e5nd, som p\u00e5verkar hela muskelfibrer, fr\u00e5n de mindre, slingrande r\u00f6relser (som kallas fascikulationer) som man ser vid motorneuronsjukdomar.  Tillst\u00e5ndet ben\u00e4mns lite felaktigt \u201cbenigna fascikulationer\u201d. Det finns flera orsaker till spridda muskelryckningar, men godartade ryckningar \u00e4r det vanligaste.<\/p>\n\n\n\n

      Spasmer <\/strong> \u2013 Funktionella spasmer kallas \u201cdystoni\u201d. De upptr\u00e4der ofta i handen och handlederna. Handen kan komma in i n\u00e5got som kallas \u201ckarpopedal spasm\u201d (se bild ovan). Detta kan h\u00e4nda vid andra medicinska tillst\u00e5nd s\u00e5som l\u00e5gt kalcium i blodet och din l\u00e4kare b\u00f6r kontrollera detta innan man kan vara s\u00e4ker p\u00e5 att det \u00e4r \u201cfunktionellt\u201d. Karpopedal spasm \u00e4r s\u00e4rskilt vanligt vid hyperventilering (klicka h\u00e4r f\u00f6r att f\u00e5 reda p\u00e5 mer).<\/p>\n\n\n\n

      Fixerad st\u00e4llning (funktionell dystoni) \u2013<\/strong> Det h\u00e4r beskriver en position eller st\u00e4llning, vanligtvis av en hand eller fot, som blivit fastl\u00e5st. Fixerade st\u00e4llningar som detta \u00e4r oftast f\u00f6rknippade med n\u00e5gon funktionell svaghet och ofta \u00e4ven med sm\u00e4rta. Det finns en \u00f6verlappning till tillst\u00e5ndet Complex Regional Pain<\/a> typ 1. De tv\u00e5 vanligaste typerna \u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

      1. I handen (d\u00e4r utseendet kan likna carpopedal spasm eller ibland med en hand som \u00e4r knuten).<\/li>
      2. I foten, d\u00e4r det \u00e4r typiskt att foten vrider sig in\u00e5t.<\/li><\/ol>\n\n\n\n

        Funktionell g\u00e5ngrubbning<\/strong> \u2013 \u00c4r g\u00e5ngsv\u00e5righeter (en onormal g\u00e5ng), som inte beror p\u00e5 en bakomliggande neurologisk sjukdom. Det finns flera olika typer av funktionell g\u00e5ngrubbning beskrivna: <\/p>\n\n\n\n

        1. \u00d6verdriven l\u00e5ngsamhet \u2013 en v\u00e4ldigt l\u00e5ngsam g\u00e5ngstil d\u00e4r f\u00f6tterna verkar sitta fast i marken.<\/li>
        2. G\u00e5 p\u00e5 hal is-m\u00f6nster \u2013 en f\u00f6rsiktig g\u00e5ngstil med f\u00f6tterna l\u00e5ngt is\u00e4r och stela ben. <\/li>
        3. Hukande – en g\u00e5ngstil d\u00e4r personen ser ut att huka sig. Ofta f\u00f6rknippat med r\u00e4dsla f\u00f6r att falla.<\/li>
        4. Kn\u00e4t viker sig pl\u00f6tsligt  – vanligen hittar man ocks\u00e5 funktionell svaghet i ett ben. Ibland kallas detta problem \u00e4ven \u2018droppattacker<\/a>\u2019, men det \u00e4r viktigt att komma ih\u00e5g att det kan finnas andra orsaker till detta, t.ex. kn\u00e4problem.<\/li>
        5. Ostadighet – en generellt ostadig g\u00e5ngstil med pl\u00f6tsliga sidosteg.<\/li><\/ol>\n\n\n\n

          Hur uppst\u00e5r funktionella r\u00f6relserubbningar? <\/strong><\/h3>\n\n\n\n

          Funktionella r\u00f6relserubbningar uppst\u00e5r av olika anledningar hos olika personer. Vissa tydliga  utl\u00f6sande faktorer liknar dem vid funktionell svaghet<\/a>, s\u00e4rskilt:<\/p>\n\n\n\n

          Efter en skada \/ vid sm\u00e4rta <\/strong>\u2014 En stor andel av patienter med funktionell dystoni (och i lite mindre utstr\u00e4ckning funktionell tremor) har en fysisk skada eller sm\u00e4rta i en kroppsdel vid tidpunkten f\u00f6r symtomdebut. Det finns en \u00f6verlappning med Complex Regional Pain<\/a>. R\u00f6relserubbningarna man ser vid detta tillst\u00e5nd (s\u00e4rskilt dystonier) g\u00e5r inte att skilja fr\u00e5n dem som beskrivs som funktionella r\u00f6relserubbningar.  Funktionella ryckningar och tremor kan ocks\u00e5 uppst\u00e5 hos patienter med l\u00e5ngvariga sm\u00e4rttillst\u00e5nd, t.ex. ryggsm\u00e4rta och nacksm\u00e4rta. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

          Ofrivilliga r\u00f6relser som ryckningar, spasmer eller g\u00e5ngsv\u00e5righeter.<\/p>\n","protected":false},"author":65,"featured_media":0,"parent":937,"menu_order":281,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-template\/symptom-details-page-template.php","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/534"}],"collection":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/users\/65"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=534"}],"version-history":[{"count":214,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/534\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15285,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/534\/revisions\/15285"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/937"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=534"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}