{"id":530,"date":"2020-11-05T15:11:37","date_gmt":"2020-11-05T15:11:37","guid":{"rendered":"https:\/\/ftd.cognihealth.in\/?page_id=530"},"modified":"2024-11-01T03:41:36","modified_gmt":"2024-11-01T03:41:36","slug":"functional-dissociative-seizures","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/symptoms\/fnd-symptoms\/functional-dissociative-seizures\/","title":{"rendered":"Funktionella (dissociativa) anfall"},"content":{"rendered":"\n<p>Det h\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra av de vanligaste funktionella\/dissociativa symtomen som man ser inom neurologin.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Funktionella anfall kallas ocks\u00e5 \u201cdissociativa anfall\/attacker\u201d, \u201cpsykogena anfall\u201d och \u201cicke-epileptiska anfall\u201d. P\u00e5 den h\u00e4r hemsidan kallar vi dem \u201cFunktionella anfall\u201d.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Funktionella anfall \u00e4r handikappande och skr\u00e4mmande attacker som \u00e4r v\u00e4ldigt lika epilepsianfall eller svimningar. Personer kan ocks\u00e5 uppleva attacker med skakningar eller attacker d\u00e4r man f\u00e5r en \u201cblackout\u201d under en ganska l\u00e5ng stund.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Till skillnad fr\u00e5n vid epilepsi beror inte funktionella anfall p\u00e5 en onormal elektrisk aktivitet i hj\u00e4rnan eller p\u00e5 n\u00e5gon annan neurologisk sjukdom. De beror ist\u00e4llet p\u00e5 ett tillf\u00e4lligt fel i hur nervsystemet fungerar, lite som ett <a href=\"https:\/\/www.neurosymptoms.org\/symptoms\/common-associated-symptoms\/dissociative-symptoms-feeling-spaced-out\/\">transliknande tillst\u00e5nd<\/a>. De \u00e4r potentiellt behandlingsbara, men inte med l\u00e4kemedel och behandlingen \u00e4r inte s\u00e5 enkel.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Medan epileptiska anfall orsakas av en pl\u00f6tslig, onormal elektrisk urladdning i hj\u00e4rnan, uppst\u00e5r funktionella anfall genom en process i hj\u00e4rnan som kallas <a href=\"https:\/\/www.neurosymptoms.org\/dissociative-symptoms-feeling-spaced-out\/\">dissociation<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" width=\"608\" height=\"446\" src=\"https:\/\/pre-prod.neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/SW-EEG-Epilepsi-vs-Funktionella-anfall.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-6222\" srcset=\"https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/SW-EEG-Epilepsi-vs-Funktionella-anfall.jpg 608w, https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/SW-EEG-Epilepsi-vs-Funktionella-anfall-300x220.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 608px) 100vw, 608px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Funktionella anfall \u00e4r vanliga. N\u00e4rap\u00e5 h\u00e4lften av alla som kommer in till sjukhus med misst\u00e4nkt epilepsi har dem. M\u00e5nga patienter med funktionella anfall har f\u00e5tt en felaktig epilepsidiagnos vid n\u00e5got tillf\u00e4lle, och till och med f\u00e5tt l\u00e4kemedel mot epilepsi.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<h3><strong>Vilka \u00e4r de typiska uttrycken?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" width=\"845\" height=\"377\" src=\"https:\/\/pre-prod.neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/DS2.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-2554\" srcset=\"https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/DS2.jpg 845w, https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/DS2-300x134.jpg 300w, https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/DS2-768x343.jpg 768w\" sizes=\"(max-width: 845px) 100vw, 845px\" \/><figcaption>Bild ur en bok fr\u00e5n 1800-talet som beskriver funktionella anfall<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Det finns tre huvudtyper av funktionella anfall:<\/p>\n\n\n\n<ol><li><strong><em>Med r\u00f6relser <\/em><\/strong>\u2013 i typfallet har patienten v\u00e5ldsamma r\u00f6relser som ser ut som ett generaliserat epilepsianfall (som tidigare kallades \u201dgrand mal\u201d).<\/li><li>&nbsp;<strong><em>Utan r\u00f6relser <\/em><\/strong>\u2013 under dessa anfall faller patienten till marken, ligger stilla och \u00e4r okontaktbar, ofta i m\u00e5nga minuter. Det kan misstas som svimning.<\/li><li><strong><em>Stirrande episoder<\/em><\/strong> &#8211; vissa f\u00e5r ocks\u00e5 episoder d\u00e5 man stirrar rakt fram, n\u00e5got som kan g\u00f6ra att l\u00e4karen misst\u00e4nker &#8220;abscens&#8221; eller &#8220;fokalt anfall&#8221; som vissa f\u00e5r av epilepsi. Detta r\u00f6r sig om v\u00e4ldigt intensiva episoder av dissociation.<\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Din l\u00e4kare b\u00f6r ta reda p\u00e5 om det finns symtom som \u00e4r specifika och typiska f\u00f6r funktionella anfall (&#8220;positiva tecken&#8221;), och som skiljer sig fr\u00e5n epilepsi. Exempel p\u00e5 detta \u00e4r:&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<ul><li>Anfall under l\u00e5ng tid<\/li><li>Utseendet p\u00e5 eventuella onormala r\u00f6relser i huvudet och \u00f6vriga kroppen, om det finns<\/li><li>Om man \u00e4r okontaktbar v\u00e4ldigt l\u00e4nge<\/li><li>Hur \u00f6gonen och munnen ser ut under anfallet<\/li><li>Huruvida du hade n\u00e5gon f\u00f6rvarning innan ditt anfall. \u201cF\u00f6rvarningar\u201d innan funktionella anfall kan vara av varierande l\u00e4ngd, fr\u00e5n ingen alls till flera timmar innan. Det finns ibland ett m\u00f6nster av \u00f6kande och obehagliga fysiska symtom innan ett anfall, ofta med dissociativa symtom (se nedan och p\u00e5 sidan om \u2018<a href=\"https:\/\/www.neurosymptoms.org\/symptoms\/common-associated-symptoms\/dissociative-symptoms-feeling-spaced-out\/\">dissociation<\/a>\u2019).<\/li><li>Patienter med funktionella anfall tycker ofta att det \u00e4r sv\u00e5rare att beskriva sina anfall \u00e4n patienter med epilepsi.&nbsp;<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Det kr\u00e4vs en l\u00e4kare med expertkunskaper inom epilepsi f\u00f6r att st\u00e4lla diagnosen funktionella anfall, eftersom epilepsi kan yttra sig p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt. De tv\u00e5 tillst\u00e5nden kan likna varandra mycket, \u00e4ven f\u00f6r v\u00e4ltr\u00e4nade bed\u00f6mare som ambulanspersonal eller sk\u00f6terskor och l\u00e4kare p\u00e5 sjukhus.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Specialister kan diagnostisera anfallen med st\u00f6rre s\u00e4kerhet (i 9 fall av 10) om det finns en videoinspelning av anfallen (t.ex. en mobilvideo). De kan ocks\u00e5 ofta bli ganska s\u00e4kra p\u00e5 diagnosen om de har sett och unders\u00f6kt dig under ett av dina anfall.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Om l\u00e4karna \u00e4r os\u00e4kra p\u00e5 diagnosen kan de ibland anv\u00e4nda sig av EEG (Electroencephalogram) f\u00f6r att unders\u00f6ka den elektriska aktiviteten i hj\u00e4rnan. EEG visar en onormal elektrisk aktivitet under epileptiska anfall, men det ses inte vid funktionella anfall. EEG \u00e4r allra mest anv\u00e4ndbart om det kombineras med en videoinspelning av ditt anfall. Ocks\u00e5 h\u00e4r b\u00f6r l\u00e4karen leta efter typiska uttryck f\u00f6r funktionella anfall, och inte bara \u201cett normalt EEG\u201d.&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>R\u00f6ntgenunders\u00f6kningar som magnetkamera (MRT) och datortomografi (DT\/CT)-unders\u00f6kningar, \u00e4r INTE anv\u00e4ndbara vid diagnostik av funktionella anfall, men kan g\u00f6ras f\u00f6r att f\u00f6rs\u00e4kra sig om att en person med funktionella anfall inte har n\u00e5got annat OCKS\u00c5.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<h3><strong>Varf\u00f6r uppst\u00e5r de?&nbsp;<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Funktionella anfall \u00e4r ett komplext problem. Det orsakas av olika saker f\u00f6r olika personer. Ofta f\u00f6ljs symtomen av frustration, oro och nedst\u00e4mdhet men det \u00e4r inte orsaken till problemet.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Vi k\u00e4nner till ett antal olika situationer d\u00e4r funktionella anfall kan uppst\u00e5. Dina symtom kan passa in i n\u00e5gon av de h\u00e4r kategorierna, men det kan ocks\u00e5 vara s\u00e5 att ingen av dem \u00e4r relevant f\u00f6r dig:<\/p>\n\n\n\n<ol><li><em>Slumpm\u00e4ssigt<\/em>\u2014 En av de mest f\u00f6rvirrande sakerna med de h\u00e4r attackerna \u00e4r att de ofta kommer ov\u00e4ntat och utan f\u00f6rvarning.&nbsp;<\/li><\/ol>\n\n\n\n<ol start=\"2\"><li><em>I vila utan distraktion<\/em> \u2013 Det \u00e4r st\u00f6rst sannolikhet att funktionella anfall och det transliknande tillst\u00e5nd som h\u00e4nger ihop med anfallen uppkommer n\u00e4r du vilar och inte g\u00f6r n\u00e5got speciellt, t.ex. i s\u00e4ngen eller soffan. Om du \u00e4r distraherad eller fokuserar p\u00e5 n\u00e5got annat \u00e4r det sv\u00e5rt f\u00f6r transk\u00e4nslan att ta \u00f6ver.&nbsp;<\/li><\/ol>\n\n\n\n<ol start=\"3\"><li><em>Vid hyperventilering <\/em>&nbsp;\u2013 Hos vissa personer kan anfallen uppst\u00e5 i samband med ytlig och snabb andning, det som kallas hyperventilering. Du kanske sj\u00e4lv inte ens m\u00e4rker att du andas f\u00f6r fort, men andra kan m\u00e4rka det. Om du hyperventilerar kan detta g\u00f6ra anfallen v\u00e4rre. Det kan vara viktigt att veta eftersom det kan hj\u00e4lpa dig att stoppa anfallen precis n\u00e4r de startar. Andra fysiska symtom som du kan m\u00e4rka \u00e4r svettningar, tr\u00e5nghetsk\u00e4nsla i br\u00f6stet och pirrningar i h\u00e4nderna. Ibland \u00e4r det typiska symtom vid en <a href=\"https:\/\/www.neurosymptoms.org\/symptoms\/common-associated-symptoms\/worry-panic\/\">panikattack<\/a>.<\/li><\/ol>\n\n\n\n<ol start=\"4\"><li><em>Vid depersonalisation\/derealisation<\/em> \u2014 De h\u00e4r begreppen beskriver <a href=\"https:\/\/www.neurosymptoms.org\/symptoms\/common-associated-symptoms\/dissociative-symptoms-feeling-spaced-out\/\">dissociativa<\/a> symtom som m\u00e5nga har tillsammans med sina funktionella anfall. Det h\u00e4r \u00e4r vanligtvis en skr\u00e4mmande k\u00e4nsla av att saker runt omkring dig inte \u00e4r riktigt verkliga, att du k\u00e4nner att du inte har riktigt kontakt med din kropp eller en k\u00e4nsla av att allt \u00e4r l\u00e5ngt borta och konstigt. Om du har de h\u00e4r symtomen kan det vara hj\u00e4lpsamt att veta vad det \u00e4r och att det \u00e4r en del av anfallet. M\u00e5nga som f\u00e5r de h\u00e4r symtomen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen upplever att de \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att d\u00f6. Du kan f\u00e5 en \u201dutanf\u00f6r-kroppen-upplevelse\u201d vid de h\u00e4r attackerna men du kan inte d\u00f6 av dem. Ofta beskrivs att man \u00e4r medveten om m\u00e4nniskor runt omkring sig, men att man inte \u00e4r f\u00f6rm\u00f6gen att prata med dem.<\/li><\/ol>\n\n\n\n<ol start=\"5\"><li><em>Vid stress<\/em> \u2013 Vissa beskriver anfall som tydligt satts ig\u00e5ng av stress, exempelvis efter ett br\u00e5k eller n\u00e4r du \u00e4r i en h\u00f6gljudd, st\u00f6kig milj\u00f6 som ett k\u00f6pcentrum. Andra patienter rapporterar att de f\u00e5r anfall n\u00e4r de t\u00e4nker p\u00e5 saker som g\u00f6r dem v\u00e4ldigt k\u00e4nslom\u00e4ssigt ber\u00f6rda.&nbsp;<\/li><\/ol>\n\n\n\n<ol start=\"6\"><li><em>Vid sm\u00e4rta <\/em>\u2013 Sm\u00e4rta \u00e4r v\u00e4ldigt vanligt vid FNS. Vissa utvecklar funktionella anfall i samband med sm\u00e4rttoppar. Det som verkar h\u00e4nda \u00e4r att deras hj\u00e4rna l\u00e4r sig att \u201cst\u00e4nga av\u201d vid de tillf\u00e4llena f\u00f6r att slippa sm\u00e4rtan. Men det \u00e4r inte personen som g\u00f6r det \u201cmed flit\u201d, utan det sker automatiskt.&nbsp;<\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Patienter med funktionella anfall har ofta en kort f\u00f6rvarning innan \u00e5tminstone 50% av sina anfall. Andra har ingen f\u00f6rvarning alls. Ganska ofta har patienten en f\u00f6rvarning i b\u00f6rjan av sin sjukdom, men f\u00f6rvarningen kan f\u00f6rkortas med tiden och f\u00f6rsvinna.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Att l\u00e4ra sig mer om den h\u00e4r varningsfasen, att l\u00e4ra sig att f\u00f6rl\u00e4nga den och f\u00f6rst\u00e5 hur anfallet kan vara din kropps reaktion p\u00e5 de hemska varningssymtomen kan vara en viktig del av att bli av med funktionella anfall.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Klicka p\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.neurosymptoms.org\/treatment-2\/treatment-of-dissociative-attacks\/\">Behandling <\/a>f\u00f6r att l\u00e4ra dig mer om behandling vid FNS i allm\u00e4nhet, eller g\u00e5 vidare till den specifika sidan om <a href=\"https:\/\/www.neurosymptoms.org\/treatment-2\/treatment-of-dissociative-attacks\/\">behandling av Funktionella anfall<\/a><\/p>\n\n\n\n<h3><strong>Vad kan f\u00f6rv\u00e4rra anfallen?&nbsp;<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Det kan ibland vara om\u00f6jligt att s\u00e4ga varf\u00f6r n\u00e5gon f\u00e5r funktionella anfall, men n\u00e4r man v\u00e4l har f\u00e5tt dem finns det m\u00e5nga saker som brukar f\u00f6rv\u00e4rra situationen. F\u00f6r de flesta kan oro kring anfallen faktiskt g\u00f6ra dem mycket v\u00e4rre.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>En \u201cond cirkel\u201d kan uppst\u00e5 d\u00e4r oro kring anfallen g\u00f6r att de kommer oftare, vilket leder till mer oro och \u00e4nnu fler anfall.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Exempel p\u00e5 saker som kan skapa oro kring anfallen (och som i sin tur kan f\u00f6rv\u00e4rra dem) \u00e4r:&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<ul><li>r\u00e4dsla f\u00f6r att bli skadad under ett anfall<\/li><li>r\u00e4dsla f\u00f6r att g\u00f6ra bort sig om man f\u00e5r ett anfall bland folk<\/li><li>r\u00e4dsla f\u00f6r att f\u00f6rlora kontrollen<\/li><li>att man har f\u00e5tt h\u00f6ra olika saker fr\u00e5n olika l\u00e4kare<\/li><li>k\u00e4nslan av att ingen l\u00e4kare har f\u00f6rst\u00e5tt vad du har drabbats av&nbsp;<\/li><li>r\u00e4dsla f\u00f6r att du har en underliggande allvarlig sjukdom som man har missat&nbsp;<\/li><li>att man tar mediciner som inte hj\u00e4lper&nbsp;<\/li><li>att ha obehagliga biverkningar fr\u00e5n mediciner&nbsp;<\/li><li>r\u00e4dsla f\u00f6r att inte bli trodd.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" width=\"1024\" height=\"768\" src=\"https:\/\/pre-prod.neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/SW-Ond-cirkel-funktionella-anfall-1-1024x768.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-6225\" srcset=\"https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/SW-Ond-cirkel-funktionella-anfall-1-1024x768.jpg 1024w, https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/SW-Ond-cirkel-funktionella-anfall-1-300x225.jpg 300w, https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/SW-Ond-cirkel-funktionella-anfall-1-768x576.jpg 768w, https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/SW-Ond-cirkel-funktionella-anfall-1-1536x1152.jpg 1536w, https:\/\/neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/SW-Ond-cirkel-funktionella-anfall-1-2048x1536.jpg 2048w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<h3><strong>&nbsp;<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<h3><strong>L\u00e4nkar f\u00f6r Funktionella (dissociativa) anfall&nbsp;<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Det finns n\u00e5gra anv\u00e4ndbara l\u00e4nkar p\u00e5 n\u00e4tet (p\u00e5 engelska):&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"http:\/\/neurosymptoms.org\/blackoutsattacks\/www.nonepilepticattacks.info\">www.nonepilepticattacks.info<\/a> \u00e4r en detaljerad hemsida med information om dissociativa (icke-epileptiska) anfall. Den \u00e4r v\u00e4l v\u00e4rd att l\u00e4sa p\u00e5 (Engelska).&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"http:\/\/neurosymptoms.org\/blackoutsattacks\/www.codestrial.org\">www.codestrial.org<\/a> var en multi-center studie om funktionella anfall som utf\u00f6rdes i Storbritannien. P\u00e5 hemsidan finns information fr\u00e5n studien (Engelska).<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"http:\/\/neurosymptoms.org\/blackoutsattacks\/www.nonepilepticattackdisorder.org.uk\">www.nonepilepticattackdisorder.org.uk<\/a> \u00e4r en hemsida som startats av patienter med funktionella anfall, med information f\u00f6r patienter och deras n\u00e4rst\u00e5ende (Engelska).<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"http:\/\/www.nonepilepticseizures.com\/\">www.nonepilepticseizures.com<\/a> \u00e4r en amerikansk hemsida som skapats av sjukv\u00e5rdspersonal och forskare med information till patienter med funktionella anfall (Engelska).&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Dessa tillst\u00e5nd \u00e4r n\u00e5gra av de vanligaste funktionella\/dissociativa symptomen.<\/p>\n","protected":false},"author":65,"featured_media":1628,"parent":937,"menu_order":280,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-template\/symptom-details-page-template.php","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/530"}],"collection":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/users\/65"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=530"}],"version-history":[{"count":198,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/530\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15604,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/530\/revisions\/15604"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/937"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1628"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=530"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}