{"id":465,"date":"2020-10-16T06:54:06","date_gmt":"2020-10-16T06:54:06","guid":{"rendered":"https:\/\/ftd.cognihealth.in\/?page_id=465"},"modified":"2024-11-01T03:24:38","modified_gmt":"2024-11-01T03:24:38","slug":"fnd-is-not-imagined","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/causes\/fnd-is-not-imagined\/","title":{"rendered":"FNS \u00e4r inte inbillat"},"content":{"rendered":"\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"alignright size-large\"><img loading=\"lazy\" width=\"249\" height=\"234\" src=\"https:\/\/pre-prod.neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/Not-Imagined.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-614\"\/><figcaption><em>Hj\u00e4rnavbildningstekniker b\u00f6rjar ges oss kunskap om hur nervsystemet kan fungera fel vid FNS. Den h\u00e4r bilden visar en SPECT-unders\u00f6kning av patienter som hade funktionell svaghet och sensoriska symtom i ena kroppshalvan. Unders\u00f6kningen visar att n\u00e4r de hade symtom, s\u00e5 var det en del p\u00e5 motsatta sidan av hj\u00e4rnan som inte fungerade som den skulle (visas i gult). Den h\u00e4r typen av studie visar att det finns problem med nervsystemets och hj\u00e4rnans funktioner vid de h\u00e4r tillst\u00e5nden. Men det betyder inte att det inte g\u00e5r att g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t det. Bild fr\u00e5n Vuilleimier et al. Brain 2001. <\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p>FNS \u00e4r ett problem med \u201cmjukvaran\u201d i hj\u00e4rnan. R\u00f6ntgenunders\u00f6kningar \u00e4r oftast normala. N\u00e4r personer med FNS f\u00e5r h\u00f6ra detta undrar de ofta om l\u00e4karen menar att de \u201cinbillar sig\u201d. Det enkla svaret \u00e4r \u201cNej &#8211; det g\u00f6r du inte\u201d.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>FNS beror p\u00e5 ett problem med hj\u00e4rnan p\u00e5 en niv\u00e5 som man INTE KAN kontrollera &#8211; precis som Migr\u00e4n. DET H\u00c4NDER P\u00c5 RIKTIGT.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett av de stora problem som patienter med funktionella eller dissociativa symtom upplever \u00e4r en k\u00e4nsla av att inte bli trodd. Det beror delvis p\u00e5 att m\u00e5nga l\u00e4kare inte \u00e4r s\u00e4rskilt v\u00e4lutbildade kring funktionella tillst\u00e5nd inklusive FNS, och det \u00e4r bara under de senaste \u00e5ren som man b\u00f6rjat forska om tillst\u00e5nden ordentligt.<\/p>\n\n\n\n<p>Viss sjukv\u00e5rdspersonal tror inte p\u00e5 patienter med de h\u00e4r symtomen. Det \u00e4r verkligen uppr\u00f6rande och oacceptabelt n\u00e4r det f\u00f6rekommer. Andra tror verkligen p\u00e5 att det \u00e4r ett problem och \u00e4r angel\u00e4gna om att hj\u00e4lpa till precis p\u00e5 samma s\u00e4tt som om du hade Multipel skleros eller n\u00e5gon annan neurologisk sjukdom.<\/p>\n\n\n\n<p>S\u00e5 om det \u00e4r ett riktigt tillst\u00e5nd men det inte g\u00e5r att se, vad \u00e4r det?<\/p>\n\n\n\n<p>FNS handlar om att de delar av hj\u00e4rnan som hanterar r\u00f6relse eller k\u00e4nsel inte fungerar riktigt p\u00e5 det s\u00e4tt du vill, s\u00e4rskilt n\u00e4r du f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 det att fungera. De h\u00e4r delarna i hj\u00e4rnan fungerar i regel b\u00e4ttre n\u00e4r r\u00f6relsen eller k\u00e4nseln sker \u201cautomatiskt\u201d, men det \u00e4r l\u00e4ttare sagt \u00e4n gjort.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Att greppa det h\u00e4r kan ta tid. Du har inte en strukturell sjukdom i hj\u00e4rnan, utan du har en st\u00f6rning av funktionerna i hj\u00e4rnan.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6ljande punkter kan hj\u00e4lpa dig.<\/p>\n\n\n\n<ul><li><strong>Exemplet migr\u00e4n<\/strong><strong>.<\/strong> Ibland kan det vara hj\u00e4lpsamt att j\u00e4mf\u00f6ra dina symtom med symtomen vid migr\u00e4n. Det \u00e4r ett vanligt tillst\u00e5nd, d\u00e4r r\u00f6ntgenunders\u00f6kningar av hj\u00e4rnan och andra prover \u00e4r normala. Det \u00e4r f\u00f6rknippat med m\u00e5nga olika m\u00e4rkliga neurologiska symtom som blixtrande ljus, domningar i en kroppshalva och till och med f\u00f6rlamning. N\u00e4r det g\u00e4ller migr\u00e4n vet vi lite mer om vilka delar av hj\u00e4rnan som inte fungerar som de ska och att nerver i hj\u00e4rnan signalerar onormalt, men det \u00e4r fortfarande en diagnos som st\u00e4lls helt utifr\u00e5n din sjukhistoria.&nbsp;<\/li><li><strong>N\u00e4r n\u00e5gon \u00e4r hypnotiserad, \u00e4r det bara \u201cinbillning\u201d, eller \u00e4r man i ett f\u00f6r\u00e4ndrat tillst\u00e5nd i hj\u00e4rnan? <\/strong>M\u00e5nga m\u00e4nniskor \u00e4r mottagliga f\u00f6r hypnos. Vi har alla sett p\u00e5 TV hur hypnotiserade personer inte riktigt har kontroll \u00f6ver sina tankar eller beteenden. Man beh\u00f6ver inte m\u00e5 psykiskt d\u00e5ligt f\u00f6r att kunna bli hypnotiserad. \u00c4r hypnotisk trans ett f\u00f6r\u00e4ndrat tillst\u00e5nd i hj\u00e4rnan eller ett f\u00f6r\u00e4ndrat mentalt tillst\u00e5nd?&nbsp; Svaret kan vara b\u00e4gge, eller kanske mera korrekt &#8211; det \u00e4r fel fr\u00e5ga. Samma sak g\u00e4ller n\u00e4r personer f\u00e5r <a href=\"https:\/\/www.neurosymptoms.org\/symptoms\/fnd-symptoms\/dissociative-symptoms-feeling-spaced-out\/\">funktionella eller dissociativa<\/a> symtom &#8211; det \u00e4r ingen mening att fr\u00e5ga om \u201callt sitter i huvudet\u201d. Hj\u00e4rnan och de mentala funktionerna \u00e4r b\u00e4gge viktiga.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<h3><strong>Finns det n\u00e5gra som hittar p\u00e5 symtomen?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Svaret p\u00e5 den h\u00e4r fr\u00e5gan \u00e4r tvekl\u00f6st (och tyv\u00e4rr) ja, men det verkar vara ovanligt. P\u00e5 senare \u00e5r har flera fall av f\u00f6rm\u00e5nsbedr\u00e4gerier blivit uppm\u00e4rksammade.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Till exempel filmades en man n\u00e4r han spelade fotboll fast han sagt att han satt i rullstol. En annan filmades n\u00e4r han lyfte tunga saker fast han sagt att han inte kunde lyfta n\u00e5gonting. I ytterligare ett annat fall var det en man som s\u00f6kte ers\u00e4ttning f\u00f6r att han blivit blind, men \u00e5kte fast f\u00f6r fortk\u00f6rning p\u00e5 en motorv\u00e4g.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r patienter som simulerar p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet blir unders\u00f6kta kan de ha n\u00e5gra av de positiva tecken som patienter med funktionella symtom har, men det finns viktiga skillnader.<\/p>\n\n\n\n<p>De brukar ha v\u00e4ldigt mots\u00e4gelsefulla sjukdomshistorier (eftersom de hittar p\u00e5 dem ocks\u00e5). De har inte samma typ av sjukdomsber\u00e4ttelse som patienter som upplever symtom p\u00e5 riktigt, och det kan finnas juridiska \u00e4renden eller n\u00e5gon annan uppenbar ekonomisk anledning till symtomen. (Detta betyder inte att alla som har p\u00e5g\u00e5ende juridiska \u00e4renden hittar p\u00e5 sina symtom)<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns ocks\u00e5 personer som hittar p\u00e5 symtom f\u00f6r att bli intagna p\u00e5 sjukhus eller bli opererade. Det kallas patomimi eller \u201cfactitia\u201d, och den allm\u00e4nna uppfattningen \u00e4r att detta ocks\u00e5 \u00e4r ovanligt. Det kan b\u00e4st f\u00f6rst\u00e5s som ett beteende som liknar avsiktligt sj\u00e4lvskadebeteende.<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns allts\u00e5 personer som hittar p\u00e5 symtom, och det kan vara sv\u00e5rt att uppt\u00e4cka. Vissa l\u00e4kare (och ibland patienter) g\u00f6r det allvarliga misstaget att tro att de flesta patienter med funktionella symtom \u201chittar p\u00e5\u201d eller \u201cfejkar\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p>Vissa patienter med FNS m\u00e4rker att deras symtom kommer och g\u00e5r p\u00e5 ett m\u00e4rkligt s\u00e4tt. Det kan f\u00e5 vissa patienter <em>sj\u00e4lva <\/em>att fr\u00e5ga sig om \u201cde framkallar det\u201d. Det h\u00e4r \u00e4r en vanlig upplevelse, och det betyder inte att du g\u00f6r det medvetet.<\/p>\n\n\n\n<h3><strong>Varf\u00f6r verkar andra personer eller sjukv\u00e5rdspersonal inte ta mina symtom p\u00e5 allvar?&nbsp;<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Om du har s\u00f6kt dig till den h\u00e4r hemsidan f\u00f6r sj\u00e4lvhj\u00e4lp s\u00e5 \u00e4r det h\u00e4r en v\u00e4ldigt viktig sak att f\u00e5 ordning p\u00e5. Patienter vill begripligt nog inte ha en diagnos som kan f\u00f6rv\u00e4xlas med simulering. Vi har redan f\u00f6rklarat hur ovanligt simulering \u00e4r, men \u00e4nd\u00e5 kan en del sjukv\u00e5rdspersonal k\u00e4nna sig os\u00e4kra kring patienter med funktionella tillst\u00e5nd och ha en d\u00e5lig attityd till dina symtom.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r vanligare att sjukv\u00e5rdspersonal faktiskt har en positiv attityd till dina symtom, men har sv\u00e5rt att f\u00f6rmedla det. Patienter kan k\u00e4nna sig kr\u00e4nkta trots att sjukv\u00e5rdspersonalen tror p\u00e5 symtomen och f\u00f6rs\u00f6ker hj\u00e4lpa.<\/p>\n\n\n\n<h3><strong>Vilka andra namn har anv\u00e4nts f\u00f6r att beskriva symtomen?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Funktionella och dissociativa neurologiska symtom har haft m\u00e5nga olika namn under \u00e5ren.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>M\u00e5nga av dessa ben\u00e4mningar \u00e4r \u201cpsykiatriska\u201d och \u00e4r baserade p\u00e5 iden om att symtomen \u201cbara sitter i ditt huvud\u201d. Psykologiska faktorer \u00e4r ofta viktiga att ta h\u00e4nsyn till n\u00e4r det handlar om funktionella och dissociativa neurologiska symtom, men symtomen i sig \u00e4r inte \u201cbara inbillning\u201d. De flesta experter tror att dessa symtom finns i gr\u00e4nssnittet mellan hj\u00e4rnan och sinnena, mellan neurologi och psykiatri,och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det sv\u00e5rt n\u00e4r folk (och patienter) undrar om \u201cdet \u00e4r neurologiskt eller psykologiskt?&#8221;. Bevisen tyder p\u00e5 att det \u00e4r b\u00e5de och, och att denna fr\u00e5ga faktiskt inte riktigt \u00e4r relevant med tanke p\u00e5 vad vi vet om hur r\u00f6relse- och k\u00e4nslom\u00e4ssiga banor fungerar i hj\u00e4rnan.<\/p>\n\n\n\n<p>Denna lista \u00e4r ingen upplyftande l\u00e4sning, men det kan vara bra att k\u00e4nna till de olika begreppen.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<ul><li><em>Konversionssyndrom <\/em>\u2013 en term som blev k\u00e4nd genom Sigmund Freud och som anv\u00e4nds i det amerikanska diagnossystemet f\u00f6r psykiatriska sjukdomar (DSM). Det kommer fr\u00e5n teorin att patienter \u201dkonverterar\u201d (eller omvandlar) sitt psykiska illabefinnande till fysiska symptom. Konversionssyndrom innefattar symtom som svaghet, r\u00f6relserubbning, k\u00e4nselrubbning och krampanfall. Id\u00e9n med \u201ckonversion\u201d \u00e4r n\u00e5got som kan st\u00e4mma hos en liten minoritet av patienterna men det finns v\u00e4ldigt lite vetenskapligt st\u00f6d f\u00f6r att id\u00e9n skulle kunna till\u00e4mpas p\u00e5 majoriteten av patienterna (vanligtvis m\u00e5r patienten s\u00e4mre psykiskt om symtomen \u00e4r sv\u00e5rare). I revisionen av den psykiatriska klassifikationen <a href=\"https:\/\/www.psychiatry.org\/psychiatrists\/practice\/dsm\">DSM-5 (psychiatry.org)<\/a> blev termen Funktionell Neurologisk Symtomst\u00f6rning tillagd som synonym term, och kravet p\u00e5 att kunna koppla en psykologiskt stressande h\u00e4ndelse till symtomen sl\u00e4pptes.&nbsp;<\/li><li><em>Dissociativ Neurologisk Symtomst\u00f6rning<\/em> \u2013 \u00e4r hur symtomen beskrivs i WHO:s Internationella klassifikation av sjukdomar (ICD 11 &#8211; p\u00e5 svenska 2023). Se sidan om Dissociation f\u00f6r mer information.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<ul><li><em>Icke-organiskt<\/em> \u2013 \u00e4r en term som l\u00e4kare anv\u00e4nder f\u00f6r symtom som inte beror p\u00e5 en p\u00e5visbar sjukdom. Det antyder att problemen \u00e4r enbart psykologiska, vilket \u00e4rligt talat inte st\u00e4mmer alls. En artikel om detta skriven av Jon Stone och Alan Carson finns <a href=\"https:\/\/pn.bmj.com\/content\/17\/5\/417\">h\u00e4r<\/a> (engelska).<\/li><li><em>Psykogent <\/em>\u2013 en term som anv\u00e4nds ganska ofta f\u00f6r att beskriva symtomen, s\u00e4rskilt Funktionella anfall och r\u00f6relserubbningar. \u00c4ven detta antyder att problemet \u00e4r enbart psykologiskt.<\/li><li><em>Psykosomatiskt <\/em>\u2013 har kommit att betyda samma sak som \u201dpsykogent\u201d, \u00e4ven om ursprungsbetydelsen beskrev b\u00e5de hur kroppen p\u00e5verkar det mentala, och hur mentala processer p\u00e5verkar kroppen.&nbsp;<\/li><li><em>Somatisering <\/em>\u2013 antyder att patienten har fysiska symtom p\u00e5 grund av psykiskt illabefinnande. Argumenten h\u00e4r \u00e4r samma som f\u00f6r \u201dKonversionssyndrom\u201d. \u201cSomatiseringssyndrom\u201d beskriver ett livsl\u00e5ngt m\u00f6nster av fysiska symptom som inte beror p\u00e5 sjukdom. Diagnostermen har ersatts av \u201cKroppssyndrom\u201d, som beskriver ett starkt och hindrande fokus p\u00e5 kroppsliga symtom.&nbsp;<\/li><li><em>Hysteri <\/em>\u2013 en term som har funnits i 2000 \u00e5r. Det betyder \u201dden vandrande livmodern\u201d (hystera) och kommer fr\u00e5n en forngrekisk uppfattning om att kvinnors fysiska symptom berodde p\u00e5 att livmodern flyttar sig runt i kroppen. P\u00e5 1700- och 1800-talet anv\u00e4ndes det f\u00f6r att beskriva alla typer av funktionella symtom eller st\u00f6rningar. Under 1900-talet anv\u00e4ndes det mer specifikt f\u00f6r enbart neurologiska symtom. Nuf\u00f6rtiden anv\u00e4nds det tack och lov mycket s\u00e4llan.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Patienter med FNS har s\u00e4llan haft n\u00e5gon st\u00f6rre gl\u00e4dje av l\u00e4karbes\u00f6k under det senaste \u00e5rhundradet. Traditionellt ans\u00e5g neurologer att deras roll var att st\u00e4lla diagnos p\u00e5 patienten och sedan remittera till psykiater f\u00f6r behandling.<\/p>\n\n\n\n<p>M\u00e5nga neurologer har genom \u00e5ren haft ett negativt syns\u00e4tt p\u00e5 den h\u00e4r typen av problem. Det finns en tendens bland vissa neurologer att betrakta symtomen med misst\u00e4nksamhet. Andra neurologer k\u00e4nner medlidande med patienten, men anser sig inte ha f\u00e4rdigheter f\u00f6r att hantera problemet. Vissa neurologer drar ogrundade slutsatser kring psykiatriska problem eller barndomstrauman som inte hj\u00e4lper alls. Patienter snappar ofta upp detta vilket kan leda till att de har sv\u00e5rt att tro p\u00e5 den diagnos neurologen har st\u00e4llt. De senaste 20 \u00e5ren ser vi att det blivit en stor f\u00f6r\u00e4ndring i positiv riktning kring FNS. Dagens nya neurologer \u00e4r inte beredda att bete sig p\u00e5 samma s\u00e4tt mot FNS-patienter och m\u00e5nga \u00e4r nu intresserade av att g\u00f6ra mycket mer.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>De flesta psykiatrer, s\u00e5vida de inte har ett n\u00e4ra samarbete med neurologer, k\u00e4nner ocks\u00e5 en os\u00e4kerhet kring handl\u00e4ggning av FNS. De undrar ofta ifall man har missat en neurologisk sjukdom i utredningen. Vi beskriver p\u00e5 en annan del av hemsidan hur psykologer och psykiatrer kan vara till hj\u00e4lp vid dessa tillst\u00e5nd, \u00e4ven n\u00e4r det inte finns n\u00e5gon depression eller \u00e5ngest med i bilden. En konsultationspsykiater har en f\u00f6rdjupad utbildning inom omr\u00e5det och vanligen en st\u00f6rre f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r dessa tillst\u00e5nd.<\/p>\n\n\n\n<p>Patienter som remitteras till psykiater f\u00f6r funktionella symptom, k\u00e4nner ofta att l\u00e4karen som skrev remissen menar att symtomen \u00e4r \u201denbart psykiska\u201d. Det \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 att patienten d\u00e5 kan g\u00e5 i f\u00f6rsvarsst\u00e4llning i samtalet med psykiatern, och att bes\u00f6ket inte hj\u00e4lper patienten.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Som en konsekvens av alla de h\u00e4r sakerna m\u00e4rker patienter med FNS ofta att de hamnar \u201dmellan stolarna\u201d inom v\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n<h3><strong>Att \u00e5teruppfinna hjulet vid funktionella \u201cnervst\u00f6rningar\u201d<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>F\u00f6r hundra \u00e5r sedan betraktade neurologer och psykiatrar dessa symtom fr\u00e4mst som ett problem med nervsystemets funktion. \u00c4ven om psykologiska faktorer kunde vara viktiga, s\u00e5 kunde de \u00e4ven saknas och de var inte den enda viktiga faktorn.<\/p>\n\n\n\n<p>Neurologer var intresserade av diagnostik och behandling av problemen, och det gavs ut b\u00f6cker om \u201dfunktionella nervst\u00f6rningar\u201d med m\u00e5nga f\u00f6rnuftiga id\u00e9er. Trenden b\u00f6rjar nu \u00e5ter r\u00f6ra sig i denna riktning.<\/p>\n\n\n\n<p>Enligt oss skulle m\u00e5nga sv\u00e5righeter p\u00e5 det h\u00e4r omr\u00e5det kunna l\u00f6sas om v\u00e5rdpersonal var b\u00e4ttre utbildad kring diagnostik och handl\u00e4ggning av de h\u00e4r tillst\u00e5nden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>FNS \u00e4r neurologiska symtom som finns p\u00e5 RIKTIGT.<\/p>\n","protected":false},"author":65,"featured_media":0,"parent":1010,"menu_order":154,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-template\/symptom-details-page-template.php","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/465"}],"collection":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/users\/65"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=465"}],"version-history":[{"count":207,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/465\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15643,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/465\/revisions\/15643"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1010"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=465"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}