Som du kan se i det h\u00e4r diagrammet \u00e4r det inte l\u00e4tt att st\u00e4lla en diagnos p\u00e5 funktionella tics. Det kr\u00e4vs vanligtvis att l\u00e4karen ocks\u00e5 \u00e4r mycket bekant med Tourettes syndrom och andra orsaker till tics. B\u00e5de FNS och Tourettes syndrom \u00e4r st\u00f6rningar i frivilliga r\u00f6relser, och b\u00e5da kan \u00e4ndras av distraktion eller aktiviteter. Liksom de flesta typer av FNS \u00e4r funktionella tics en klinisk diagnos som grundas p\u00e5 en kombination av typiska drag.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r vanligtvis viktigt att f\u00f6rs\u00f6ka komma fram till om huvudproblemet hos en individ \u00e4r Funktionella tics, Tourettes syndrom eller en blandning av b\u00e5da, eftersom behandlingen och f\u00f6rklaringarna kan skilja sig \u00e5t.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n\n
Sarahs historia<\/strong><\/h3>\n\n\n\nSarah \u00e4r en 13-\u00e5ring som \u00e4r intresserad av dans, konst och drama. Under de senaste 4 veckorna har hon pl\u00f6tsligt f\u00e5tt invalidiserande, ih\u00e5llande motoriska tics i armar och ben. De har h\u00e4ngt ihop med b\u00e5de gn\u00e4llande ljud och djurl\u00e4ten och en tendens att sv\u00e4ra \u00e5t sin lillasyster och att fara ut p\u00e5 ett till synes okontrollerat s\u00e4tt. Det h\u00e4r har varit v\u00e4ldigt jobbigt f\u00f6r henne och hon har s\u00f6kt p\u00e5 akutmottagningen vid flera tillf\u00e4llen, men ingen verkar veta hur de kan hj\u00e4lpa henne. Hon har tyckt att det k\u00e4nts pinsamt att prata med sina v\u00e4nner.<\/p>\n\n\n\n
Sarahs 5-\u00e5riga lillebror har en autismspektrumdiagnos. Hon beskriver sig sj\u00e4lv som blyg och socialt os\u00e4ker, och hennes f\u00f6r\u00e4ldrar s\u00e4ger att hon \u00e4r \u201cen perfektionist\u201d.<\/p>\n\n\n\n
Ticsen har gjort att hon har slutat att g\u00e5 i skolan och hon har tillbringat mycket tid ensam p\u00e5 sitt rum. Hon har tillbringat mycket tid p\u00e5 sociala medier, och p.g.a. sina symtom har hon kollat p\u00e5 sajter om Tourettes syndrom. Hon har nyligen haft modet att g\u00f6ra en TikTok-video om sin situation. Hon har en farbror med vissa tics och OCD (Tv\u00e5ngssyndrom). <\/p>\n\n\n\n
Om man tittar tillbaka s\u00e5 hade Sarah en del mindre tics n\u00e4r hon var ungef\u00e4r 5 \u00e5r gammal, men alla trodde att det hade lugnat ner sig och de har inte m\u00e4rkts p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r. <\/p>\n\n\n\n
Sarahs tics var mestadels typiska f\u00f6r funktionella tics. De kom s\u00e4rskilt i armarna och i kroppen. Hon kunde inte \u201ch\u00e5lla tillbaka\u201d ticsen ens n\u00e5gon sekund, och hon hade inte det \u201cf\u00f6rvarningssug\u201d som personer med Tourettes ofta har. Att ticsen b\u00f6rjade helt pl\u00f6tsligt och att det kom mycket direkt n\u00e4r hon var 13 \u00e5r var ocks\u00e5 typiskt f\u00f6r funktionella tics och inte f\u00f6r Tourettes syndrom. <\/p>\n\n\n\n
Sarahs l\u00e4kare trodde att hon troligen hade haft milda tics som barn, och att detta gjorde att hon var mer ben\u00e4gen att utveckla funktionella tics.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r behandlingen b\u00f6rjade m\u00e4rkte man att det fanns t.ex. grupptryck i skolan som stressat henne, och Sarah k\u00e4nde panik \u00f6ver l\u00e4xor trots att hon var v\u00e4ldigt duktig i skolan.<\/p>\n\n\n\n
Sarah fick psykologisk behandling som hj\u00e4lpte henne att prata om sina k\u00e4nslor och att hantera oros- och panikk\u00e4nslor. Hon l\u00e4rde sig ocks\u00e5 tekniker som hj\u00e4lpte henne att rikta fokus bort fr\u00e5n kroppen n\u00e4r ticsen blev s\u00e4mre. Det hj\u00e4lpte henne efter ett tag att bli b\u00e4ttre och hon kunde komma tillbaka till skolan. Hon fick fortfarande enstaka tics ibland, men det gick att hantera.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
Vilken forskning har gjorts om funktionella tics? <\/strong><\/h3>\n\n\n\nIntresset f\u00f6r funktionella tics har \u00f6kat bland experter under de senaste \u00e5ren. Nu finns det flera forskargrupper v\u00e4rlden \u00f6ver som har publicerat erfarenheter fr\u00e5n att diagnostisera och behandla funktionella tics, men vi l\u00e4r oss fortfarande mer om dem och hur vi b\u00e4st kan l\u00e4gga upp behandling.<\/p>\n\n\n\n
I forskningsartiklarna nedan kan du se att termen \u201cpsychogenic\u201d tics (\u201cpsykogena\u201d tics) ibland anv\u00e4nds. Den h\u00e4r termen har tappat st\u00f6d i takt med att forskare inom FNS-omr\u00e5det har kartlagt att det \u00e4r ett tillst\u00e5nd som involverar b\u00e5de <\/em>hj\u00e4rnfunktioner (neurologi) och tankar (psykologi). <\/p>\n\n\n\nUnder 2020 och 2021 har flera specialister p\u00e5 tics m\u00e4rkt att fler m\u00e4nniskor, s\u00e4rskilt ton\u00e5ringar, har s\u00f6kt f\u00f6r funktionella tics. Det \u00e4r inte k\u00e4nt vad detta beror p\u00e5. Det kan vara f\u00f6r att det varit en p\u00e5frestande tid f\u00f6r m\u00e5nga. Det finns inget som tyder p\u00e5 att det \u00e4r direkt kopplat till covidinfektion eller vacciner.<\/p>\n\n\n\n
Hur och varf\u00f6r uppst\u00e5r funktionella tics?<\/strong><\/h3>\n\n\n\nVid FNS verkar det som att hj\u00e4rnans uppm\u00e4rksamhetsfokus ofrivilligt riktas mot den egna kroppen. Detta skifte av fokus verkar kunna trigga onormala r\u00f6relser (som funktionella tics), och kan \u00e4ven f\u00f6rsv\u00e5ra de r\u00f6relser som man faktiskt vill utf\u00f6ra (s\u00e5 att personer med funktionella tics kan uppleva en tillf\u00e4llig blockering av viljestyrda r\u00f6relser). Ibland kan skiftet av fokus till kroppen f\u00f6rst\u00e4rka sensationer fr\u00e5n kroppen, eller s\u00e5 kan oro och tankar kring tics eller ticsliknande attacker trigga och vidmakth\u00e5lla symtomen. Klinisk erfarenhet har visat att personer med funktionella tics kan vara mer ben\u00e4gna att f\u00e5 tics om de tillbringar mycket tid med att titta p\u00e5 n\u00e5gon annan med tics. Tourettes syndrom kan d\u00e4remot inte triggas av att titta p\u00e5 andra som har tics. Det h\u00e4r har lett till att l\u00e4kare \u00f6verv\u00e4gt om tics oavsiktligt kan \u00f6ka av att titta mycket p\u00e5 klipp p\u00e5 sociala medier som visar tics. <\/p>\n\n\n\n
M\u00e5nga f\u00e5r ryckningar precis n\u00e4r man har lagt sig och \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att somna (hypniska ryck). Detta skulle kunna bidra till att skapa \u201cbanor\u201d i hj\u00e4rnans n\u00e4tverk som kan leda till funktionella tics. <\/p>\n\n\n\n
H\u00e4r har vi tagit upp stress och psykologiska modeller, men funktionella tics har ocks\u00e5 med hj\u00e4rnans funktioner att g\u00f6ra. Personer som har detta kan inte bara \u201cn\u00e5 in\u201d i hj\u00e4rnan och st\u00e4nga av dem. <\/p>\n\n\n\n
Beh\u00f6ver man alltid behandla funktionella tics?<\/strong><\/h3>\n\n\n\nSociala medieplattformar har hj\u00e4lpt personer med tics och andra funktionsneds\u00e4ttningar att dela erfarenheter med andra. Vissa med funktionella tics ser det inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis som ett problem – om t.ex. alla <\/em>hade tics, s\u00e5 skulle det inte vara n\u00e5got problem. H\u00e4r finns viktiga resonemang om att ta h\u00e4nsyn till skillnader mellan m\u00e4nniskor. Patientf\u00f6retr\u00e4dare med andra \u201ctillst\u00e5nd\u201d som autism och h\u00f6rselneds\u00e4ttning har ocks\u00e5 hj\u00e4lpt oss att f\u00f6rst\u00e5 att bara f\u00f6r att n\u00e5got \u00e4r annorlunda beh\u00f6ver det inte betyda att det beh\u00f6ver en \u201cbehandling\u201d. <\/p>\n\n\n\nF\u00f6r de flesta \u00e4r \u00e4nd\u00e5 funktionella tics besv\u00e4rande, s\u00e4rskilt n\u00e4r de dyker upp som \u201cen blixt fr\u00e5n klar himmel\u201d, och d\u00e5 kan det vara klokt att fundera \u00f6ver behandling.<\/p>\n\n\n\n
Vad \u00e4r behandlingen?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n1. Att f\u00f6rst\u00e5 vad som \u00e4r fel<\/strong><\/p>\n\n\n\nSom vid alla typer av FNS \u00e4r det verkligen viktigt att du f\u00e5r tr\u00e4ffa sjukv\u00e5rdspersonal som kan f\u00f6rklara varf\u00f6r man tror att du har funktionella tics, och om det i ditt fall f\u00f6rekommer ensamt eller parallellt med Tourettes syndrom.<\/p>\n\n\n\n
2. \u00c5tertr\u00e4na hj\u00e4rnan<\/strong><\/p>\n\n\n\nBehandling av funktionella tics liknar behandlingen vid andra typer av FNS. Behandlingen utg\u00e5r fr\u00e5n att r\u00f6relsem\u00f6nster som styrs fr\u00e5n hj\u00e4rnan har \u201cfastnat\u201d, och utforskar om det finns psykologiska eller fysioterapeutiska tekniker som kan f\u00e5 dem att \u201clossna\u201d.<\/p>\n\n\n\n
Psykologisk behandling <\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\nAlla beh\u00f6ver k\u00e4nna sig f\u00f6rst\u00e5dda och f\u00e5 veta att de som hj\u00e4lper dig med behandling f\u00f6rst\u00e5r att du inte kan styra \u00f6ver r\u00f6relserna och att du vill f\u00f6rb\u00e4ttras.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\nPsykologisk behandling vid funktionella tics m\u00e5ste individanpassas. Det finns hittills inga forskningsstudier som kan tala om f\u00f6r oss vilka som \u00e4r de b\u00e4sta och mest effektiva behandlingsmetoderna f\u00f6r funktionella tics. Kognitiv Beteendeterapi inneh\u00e5ller utbildning som \u00f6kar f\u00f6rst\u00e5elsen av symtom som kommer fr\u00e5n b\u00e5de kropp och sj\u00e4l (i synnerhet \u00e5ngest), f\u00f6r\u00e4ndring av ditt och andras beteende kopplat till ticsen, och att gradvis \u00f6ka din aktivitet trots tics.<\/p>\n\n\n\n
Andra psykologiska behandlingar, som fokuserar mer p\u00e5 att f\u00f6rst\u00e5 hur personliga erfarenheter p\u00e5verkar hur du relaterar till dina egna k\u00e4nslor och andra m\u00e4nniskor (kallad interpersonell eller psykodynamisk psykoterapi) kan ocks\u00e5 vara till hj\u00e4lp, s\u00e4rskilt hos vuxna.<\/p>\n\n\n\n
Anv\u00e4ndbara delar av psykologiska behandlingar kan vara:<\/p>\n\n\n\n
Att hj\u00e4lpa andra att avleda uppm\u00e4rksamhet fr\u00e5n funktionella tics eller tics-liknande attacker. <\/strong>N\u00e4r ett tics \u00e4r nytt, \u00e4r det inte bara oroande f\u00f6r patienten, det kan ocks\u00e5 vara oroande f\u00f6r alla andra s\u00e5som familjemedlemmar eller v\u00e4nner. Hj\u00e4lp dina v\u00e4nner och familj att vara mindre r\u00e4dda f\u00f6r symtomen. P\u00e5 det s\u00e4ttet beh\u00f6ver de inte fr\u00e5ga om du \u00e4r okej varje g\u00e5ng som du har symtomen. Liknande r\u00e5d brukar ges till personer med Tourettes syndrom. <\/li>Fokusera uppm\u00e4rksamheten externt och bort fr\u00e5n interna kroppsf\u00f6rnimmelser.<\/strong> Tekniker som \u201csensorisk grundning\u201d kan vara anv\u00e4ndbart vid FNS n\u00e4r de orsakar anfall. Det h\u00e4r \u00e4r en teknik d\u00e4r du l\u00e4r dig att fokusera p\u00e5 saker i din omgivning ist\u00e4llet f\u00f6r n\u00e5got i din kropp. Det kan vara n\u00e5got som du kan ta p\u00e5, eller se, eller h\u00f6ra eller k\u00e4nna. Med \u00f6vning kan sensorisk grundning hj\u00e4lpa att rikta f\u00f6rnimmelser bort fr\u00e5n kroppen och det h\u00e4r kan hj\u00e4lpa vid funktionella tics.<\/li>Begr\u00e4nsa din tid p\u00e5 tics-relaterade sociala medier om det \u00e4r relevant.<\/strong> Det \u00e4r bra att veta att det finns andra m\u00e4nniskor d\u00e4r ute som har samma tillst\u00e5nd. Men om du har tillbringat mycket tid p\u00e5 att titta p\u00e5 andra som pratar om sina tics, r\u00e5der vi att begr\u00e4nsa tiden som du g\u00f6r det.<\/li>Identifiera triggers och\/eller stress om det finns. <\/strong>En viktig del av bed\u00f6mning och behandling \u00e4r att identifiera stressorer om det finns. Familj, l\u00e4rare, terapeuter och andra kan hj\u00e4lpa med att f\u00f6r\u00e4ndra och g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t olika stressfaktorer (som stress p\u00e5 arbetet eller skolan eller i relationer). Det kan ocks\u00e5 vara viktigt att l\u00e4ra sig mer om hur du kan f\u00f6rh\u00e5lla dig till dina egna k\u00e4nslor och andra m\u00e4nniskor, s\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4ller hur stress hanteras. <\/li>Behandling av andra psykiatriska tillst\u00e5nd n\u00e4r det finns s\u00e5dant. <\/strong>Studier har visat att runt 50% av personer med FNS ocks\u00e5 har ett behandlingsbart psykiatriskt tillst\u00e5nd, som \u00e5ngest eller depression. Det \u00e4r viktigt att unders\u00f6ka noga om det finns s\u00e5dana problem, och \u00f6verv\u00e4ga specifik behandling f\u00f6r de tillst\u00e5nden parallellt med behandling av funktionella tics.<\/li><\/ol>\n\n\n\nFysioterapi<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\nVissa har hj\u00e4lp av att l\u00e4ra sig att anv\u00e4nda r\u00f6relser som ett s\u00e4tt att rikta sin uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 andra delar av kroppen. En fysioterapeut med kunskap om FNS kan ge dig \u00f6vningar som en del av din behandling.<\/p>\n\n\n\n
Hur \u00e4r det med l\u00e4kemedel f\u00f6r tics?<\/strong><\/h3>\n\n\n\nMediciner som klonidin (Catapresan, licenspreparat i Sverige) och aripiprazol (Abilify) anv\u00e4nds ibland vid Tourettes syndrom.<\/p>\n\n\n\n
Experter p\u00e5 tics \u00e4r ense om att de h\u00e4r typerna av l\u00e4kemedel INTE hj\u00e4lper vid funktionella tics. <\/p>\n\n\n\n
Ibland kan l\u00e4kemedel som anv\u00e4nds vid \u00e5ngest, tv\u00e5ngssyndrom eller depression vara till hj\u00e4lp f\u00f6r de med funktionella tics som ocks\u00e5 har s\u00e5dana besv\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n
Att se den st\u00f6rre bilden<\/strong><\/h3>\n\n\n\nVissa med funktionella tics har dem som en del av en \u201cst\u00f6rre bild\u201d av oh\u00e4lsa. <\/p>\n\n\n\n
En del med funktionella tics har andra typer av FND som anfall eller r\u00f6relsesv\u00e5righeter.<\/p>\n\n\n\n
Hos yngre kan funktionella tics komma s\u00e5 ofta att de f\u00e5r \u201ctics-attacker\u201d som b\u00f6rjar \u201csm\u00e4lta ihop\u201d med den typ av anfall eller r\u00f6relserubbningar vi ser vid FNS.<\/p>\n\n\n\n
Andra funktionella tillst\u00e5nd med sm\u00e4rta och tr\u00f6tthet eller andra medicinska tillst\u00e5nd som led\u00f6verr\u00f6rlighet kan f\u00f6rv\u00e4rra situationen.<\/p>\n\n\n\n
Som vid alla FNS har vissa besv\u00e4r med \u00e5ngest eller depression. Ibland finns detta p\u00e5 grund av andra orsaker, ibland har det f\u00f6rv\u00e4rrats av tillst\u00e5ndet. <\/p>\n\n\n\n
M\u00e5nga personer med FNS har INGA av dessa andra h\u00e4lsoproblem, s\u00e5 bli inte avskr\u00e4ckt om det h\u00e4r avsnittet inte passar in p\u00e5 dig. Men om det g\u00f6r det s\u00e5 kan det vara v\u00e4rt att komma i kontakt med sjukv\u00e5rdspersonal som f\u00f6rst\u00e5r dessa problem f\u00f6r att se om tillst\u00e5nden kan h\u00e4nga ihop med varann. <\/p>\n\n\n\n
Medf\u00f6rfattare<\/strong><\/h3>\n\n\n\nStort tack till f\u00f6ljande kollegor som f\u00f6reslog och bidrog vid skrivandet av detta material: <\/p>\n\n\n\n
Dr Tammy Hedderly, Barnneurolog, Tic and Neurodevelopmental Movements Service, Guys Kings and St Thomas\u2019 School of Medicine, London, UK<\/p>\n\n\n\n
Professor Isobel Heyman, Barn- och ungdomsneuropsykiater, Psychological Medicine Team, Great Ormond Street Hospital for Children NHS Foundation Trust, London, UK<\/p>\n\n\n\n
Dr Christos Ganos, Neurolog, Charite Hospital, Berlin, Tyskland<\/p>\n\n\n\n
Dr Benedetta Demartini, Psykiater, University of Milan. Milano, Italien<\/p>\n\n\n\n
Dr Jose Baizabal-Carvallo, Neurolog, University of Guanajuato, Mexico<\/p>\n\n\n\n
Professor Mark Edwards, Neurolog, St George\u2019s, University of London, London, UK<\/p>\n\n\n\n
Professor Eileen Joyce, Neuropsykiater, National Hospital for Neurology and Neurosurgery, London, UK<\/p>\n\n\n\n
Vetenskapliga artiklar<\/strong><\/h3>\n\n\n\nDemartini B, Ricciardi L, Parees I, Ganos C, Bhatia KP, Edwards MJ. A positive diagnosis of functional (psychogenic) tics. Eur J Neurol<\/em> 2014; : 1\u20137.<\/p>\n\n\n\nGanos C, Martino D, Espay AJ, Lang AE, Bhatia KP, Edwards MJ. Tics and functional tic-like movements: Can we tell them apart? Neurology. 2019; 93: 750\u20138.<\/p>\n\n\n\n
Baizabal-Carvallo JF, Jankovic J. The clinical features of psychogenic movement disorders resembling tics. J Neurol Neurosurg Psychiatry<\/em> 2014; 85: 573\u20135.<\/p>\n\n\n\nHeyman I, Liang H, Hedderly T. COVID-19 related increase in childhood tics and tic- \u00ad like attacks. Archives of Diseases in Childhood. 2021; : 8\u20139.<\/p>\n\n\n\n
Robinson S, Hedderly T. Novel psychological Formulation and treatment of \u201c tic attacks \u201d in Tourette syndrome. Frontiers in Pediatrics. 2016; 4: 1\u20137.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Upprepade komplexa r\u00f6relser eller ljud. <\/p>\n","protected":false},"author":47,"featured_media":2066,"parent":937,"menu_order":292,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-template\/symptom-details-page-template.php","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1945"}],"collection":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/users\/47"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1945"}],"version-history":[{"count":192,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1945\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15850,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1945\/revisions\/15850"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/937"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2066"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1945"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"\"](\"https:\/\/pre-prod.neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/SW-Tics-vs-Tourette.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/pre-prod.neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Screenshot-2021-06-05-at-15.42.55-1024x583.png\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/pre-prod.neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/SW-Funktionella-tics-hjarnan-1024x784.jpg\")
<\/figure><\/div>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/pre-prod.neurosymptoms.org\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/Den-storre-bilden-671x1024.jpg\"){kind=spacer}
<\/figure><\/div>\n\n\n\n