{"id":1670,"date":"2021-04-02T09:41:31","date_gmt":"2021-04-02T09:41:31","guid":{"rendered":"https:\/\/ftd.cognihealth.in\/?page_id=1670"},"modified":"2023-01-16T19:09:37","modified_gmt":"2023-01-16T19:09:37","slug":"how-reliable-are-the-clinical-signs-of-fnd","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/faq-2\/how-reliable-are-the-clinical-signs-of-fnd\/","title":{"rendered":"Hur p\u00e5litliga \u00e4r de kliniska tecknen p\u00e5 FNS?"},"content":{"rendered":"\n

Hur p\u00e5litliga \u00e4r de kliniska tecknen p\u00e5 FNS som t ex Hoovers tecken och Tremor entrainment test? De verkar viktiga eftersom det \u00e4r s\u00e5 man st\u00e4ller diagnos. Om de inte \u00e4r p\u00e5litliga, hur p\u00e5litlig \u00e4r d\u00e5 diagnosen?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Diagnostiken vid FNS \u00e4r beroende av positiva tecken p\u00e5 diagnosen vid unders\u00f6kning. Det handlar inte om att g\u00f6ra en massa unders\u00f6kningar som r\u00f6ntgen av hj\u00e4rnan och nervledningstester och visa att de \u00e4r normala. <\/p>\n\n\n\n

Det finns m\u00e5nga positiva kliniska tecken beskrivna, och det finns inte utrymme att beskriva alla h\u00e4r. De beskrivs p\u00e5 de respektive delarna om symtomen p\u00e5 den h\u00e4r hemsidan.<\/p>\n\n\n\n

En del<\/em> av dem finns listade i tabellen nedan. Tabellen \u00e4r h\u00e4mtad och \u00f6versatt fr\u00e5n en \u00f6versiktsartikel om FNS skriven av en internationell f\u00f6rfattargrupp (1).<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Positiva diagnostiska tecken i olika kategorier av Funktionella r\u00f6relserubbningar.<\/strong> <\/em>\u00d6versatt och anpassad fr\u00e5n Espay AJ, Aybek S, Carson A, et al. Current Concepts in Diagnosis and Treatment of Functional Neurological Disorders. JAMA Neurol 2018; 75<\/strong>: 1132.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

F\u00e5 kliniska tecken inom neurologin \u00e4r 100% p\u00e5litliga, \u00e4nd\u00e5 har neurologer haft nytta av dem i hundratals \u00e5r f\u00f6r att komma fram till diagnoser som \u00e4r anv\u00e4ndbara och som grupperar tillst\u00e5nd, som har nytta av gemensamma behandlingar.<\/p>\n\n\n\n

Till exempel Parkinsons sjukdom har varit en klinisk diagnos under mer \u00e4n 100 \u00e5r, baserat p\u00e5 att man hittade en typisk typ av tremor i armen i vila, en s\u00e4rskild sorts stelhet och l\u00e5ngsamhet i r\u00f6relser. James Parkinson beskrev den kombinationen 1817, och det han observerade har varit anm\u00e4rkningsv\u00e4rt best\u00e5ende. Vart och ett \u00e4r de h\u00e4r tecknen inte p\u00e5litliga. Du kan ha tremor, stelhet och l\u00e5ngsamhet av en massa anledningar, men kombinationen i r\u00e4tt kliniska sammanhang \u00f6kar tr\u00e4ffs\u00e4kerheten.<\/p>\n\n\n\n

Vanliga unders\u00f6kningar av hj\u00e4rnan som MRT och CT \u00e4r vanligtvis normala vid Parkinsons sjukdom, precis som vid FNS. Nu n\u00e4r vi har andra s\u00e4tt att diagnostisera Parkinsons sjukdom (t.ex. DaT-scan) – s\u00e5 hj\u00e4lper de i vissa fall, men i andra fall hj\u00e4lper de inte eftersom det finns patienter som kliniskt tydligt har Parkinsons sjukdom, men DaT-scan \u00e4r normal.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"\/<\/figure>\n\n\n\n

Vid FNS har varje test eller tecken i tabellen varierande grad av p\u00e5litlighet. Studier som har tittat p\u00e5 testerna visar att de kan urskilja patienter som har en funktionell bensvaghet och patienter som har andra neurologiska sjukdomar, \u00e4ven n\u00e4r l\u00e4karna inte vet n\u00e5got om diagnosen i f\u00f6rv\u00e4g (2,3). Vissa av dem, som Hoovers tecken, klarar sig bra i s\u00e5dana studier, och f\u00f6r andra har vi mindre data eller beh\u00f6ver vara mer f\u00f6rsiktiga med att tolka dem.<\/p>\n\n\n\n

Det finns inget kliniskt tecken som alltid <\/em>\u00e4r p\u00e5litligt vid FNS, och faktiskt inte heller vid de flesta tillst\u00e5nd, vare sig det \u00e4r neurologiskt eller psykiatriskt. Varje tecken m\u00e5ste s\u00e4ttas samman med andra tecken och patientens ber\u00e4ttelse f\u00f6r att man ska kunna komma fram till korrekt diagnos. En tr\u00e4nad neurolog beh\u00f6ver beh\u00e4rska hur mycket vikt som ska l\u00e4ggas vid varje fynd och unders\u00f6kning f\u00f6r att komma till en slutsats. Den slutsatsen kan vara att man vet vad som \u00e4r fel eftersom man k\u00e4nner igen hela m\u00f6nstret, som vid Parkinsons sjukdom eller FNS. Men det \u00e4r ganska vanligt inom neurologin att det inte g\u00e5r att komma fram till en s\u00e4ker slutsats, och d\u00e5 ska l\u00e4karen s\u00e4ga att man inte inte \u00e4r s\u00e4ker. Hos andra patienter kan det finnas mer \u00e4n en diagnos. Det \u00e4r vanligt till exempel att patienter har b\u00e5de en neurologisk sjukdom som MS OCH <\/em>FNS. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r s\u00e5 h\u00e4r l\u00e4karvetenskapen fungerar. Det \u00e4r en vetenskap men ocks\u00e5 en f\u00e4rdighet, och d\u00e4rf\u00f6r finns m\u00f6jlighet till fel p\u00e5 grund av den m\u00e4nskliga faktorn.<\/p>\n\n\n\n

Referenser:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

  1. Espay AJ, Aybek S, Carson A, et al.<\/em> Current Concepts in Diagnosis and Treatment of Functional Neurological Disorders. JAMA Neurol<\/em> 2018; 75<\/strong>: 1132.<\/li>
  2. Daum C, Gheorghita F, Spatola M, et al.<\/em> Interobserver agreement and validity of bedside \u2018positive signs\u2019 for functional weakness, sensory and gait disorders in conversion disorder: a pilot study. J Neurol Neurosurg Psychiatry<\/em> 2014; 86<\/strong>: 425\u201330.<\/li>
  3. Hallett M, Stone J, Carson A (eds. . Functional Neurologic Disorders: Handbook of Clinical Neurology (Volume 139). Amsterdam: Elsevier, 2016 https:\/\/www.sciencedirect.com\/handbook\/handbook-of-clinical-neurology\/vol\/139\/suppl\/C.<\/li><\/ol>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    <\/p>\n

    Hur p\u00e5litliga \u00e4r de kliniska tecknen p\u00e5 FNS som t ex Hoovers tecken och Tremor entrainment test? De verkar viktiga eftersom det \u00e4r s\u00e5 man st\u00e4ller diagnos. Om de inte \u00e4r p\u00e5litliga, hur p\u00e5litlig \u00e4r d\u00e5 diagnosen?<\/strong...\n<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":1654,"menu_order":23,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-template\/faq-details-template.php","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1670"}],"collection":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1670"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1670\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12054,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1670\/revisions\/12054"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1654"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1670"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}