{"id":1610,"date":"2021-03-24T12:05:57","date_gmt":"2021-03-24T12:05:57","guid":{"rendered":"https:\/\/ftd.cognihealth.in\/?page_id=1610"},"modified":"2022-03-05T13:45:08","modified_gmt":"2022-03-05T13:45:08","slug":"beckys-story","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/stories\/functional-limb-weakness-pain\/beckys-story\/","title":{"rendered":"Beckys ber\u00e4ttelse"},"content":{"rendered":"\n

Beckys ber\u00e4ttelse visar att det \u00e4ven efter m\u00e5nga \u00e5r med allt v\u00e4rre symtom g\u00e5r att hitta ett s\u00e4tt att f\u00e5 hopp och bli b\u00e4ttre med r\u00e4tt rehabilitering. Med Beckys till\u00e5telse har vi beh\u00e5llit namnet p\u00e5 Jon Stones team i Edinburgh, som kunde hj\u00e4lpa henne.<\/em><\/p>\n\n\n\n

K\u00e4ra l\u00e4sare,<\/p>\n\n\n\n

Jag heter Becky, \u00e4r 46 \u00e5r och lider av Funktionell Neurologisk Symtomst\u00f6rning. Jag skulle vilja dela med mig av min erfarenhet som inneliggande patient vid The Western General Hospital i Edinburgh, d\u00e4r jag fick behandling av Dr Jon Stone och hans team.<\/p>\n\n\n\n

Om du har n\u00e5gon v\u00e4n eller n\u00e5gon i famljen med FNS hoppas jag att detta kan vara till hj\u00e4lp, om du \u00e4r l\u00e4kare hoppas jag att det kan vara l\u00e4rorikt, om du \u00e4r en medpatient hoppas jag att min bild kan hj\u00e4lpa dig att se p\u00e5 den l\u00e5nga, f\u00f6rvirrande och till synes \u00e4ndl\u00f6sa tunneln med nya \u00f6gon. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att s\u00e4tta saker i ett sammanhang kommer jag att b\u00f6rja med en kort bakgrund till mitt tillst\u00e5nd och den situation jag och min familj uth\u00e4rdade innan den h\u00e4r senaste sjukhusinl\u00e4ggningen. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r n\u00e4stan fyra \u00e5r sedan drabbades jag av en pl\u00f6tslig v\u00e4nstersidig svaghet. Det kom helt utan f\u00f6rvarning, ingen sm\u00e4rta, bara en blytung k\u00e4nsla i min v\u00e4nstra arm och ben! <\/p>\n\n\n\n

Min l\u00e4kare ville att jag skulle direkt till sjukhus. N\u00e4r jag lades in gjordes en datortomografi, MRT-unders\u00f6kning och blodprover f\u00f6r att utesluta livshotande tillst\u00e5nd (stroke etc). Som tur var visade sig allt vara normalt.<\/p>\n\n\n\n

Men d\u00e5 b\u00f6rjade det roliga! Tv\u00e5 veckor senare blev jag utan f\u00f6rvarning, mitt i en massa f\u00f6rvirring och olika besked, flyttad till ett sjukhus n\u00e4rmare hemmet f\u00f6r att till att b\u00f6rja med bli f\u00e4rdigutredd. Under den h\u00e4r tiden var det en neurolog som hade ansvaret. Jag tr\u00e4ffade ocks\u00e5 en psykiater som inte kunde se n\u00e5gon psykiatrisk orsak till mitt tillst\u00e5nd, och d\u00e4rf\u00f6r tyckte man inte att vi beh\u00f6vde tr\u00e4ffas mer.<\/p>\n\n\n\n

Sedan blev det v\u00e4rre, och jag b\u00f6rjade f\u00e5 anfall. Det f\u00f6rsta anfallet f\u00f6rklarades med att det troligen var ett n\u00e5got virus och att det var osannolikt att det skulle h\u00e4nda igen. \u2026 tills n\u00e4sta vecka! Sedan fick jag m\u00e5nga anfall, vissa som varade bara n\u00e5gra minuter och det l\u00e4ngsta en timme. Anfallen bestod av att jag kastades av och an okontrollerat medan jag inte kunde kommunicera, \u00e4ven om jag var vid medvetande hela tiden. Vid ett tillf\u00e4lle blev jag medicinerad med Haloperidol, och d\u00e5 fick jag \u00e4nnu mer sm\u00e4rtsamma anfall som orsakade muskelsammandragningar, och medicineringen avslutades.<\/p>\n\n\n\n

Jag stannade p\u00e5 sjukhus i ytterligare sex och en halv veckor, och skrevs slutligen ut hem efter att min make f\u00f6rs\u00e4krat neurologen om att han skulle ta hand om mig hela tiden.<\/p>\n\n\n\n

Och s\u00e5 b\u00f6rjade v\u00e5r resa in i den h\u00e4r komplicerade v\u00e4rlden med FNS. Det \u00e4r v\u00e4ldigt viktigt f\u00f6r mig att det h\u00e4r med \u201cv\u00e5r resa\u201d lyfts fram, f\u00f6r det \u00e4r verkligen vad det handlat om. Jag har haft turen att ha k\u00e4rlek och st\u00f6d fr\u00e5n min man och fyra vuxna barn. Det som har drabbat mig har p\u00e5verkat dem, de har varit livsviktiga f\u00f6r min v\u00e5rd och deras betydelse kan inte \u00f6verskattas.<\/p>\n\n\n\n

Under de f\u00f6ljande tre \u00e5ren fortsatte jag att tr\u00e4ffa samma neurolog p\u00e5 \u00f6ppenv\u00e5rdsbes\u00f6k ungef\u00e4r var 6-9 m\u00e5nad. Vi kunde diskutera alla nya symtom eller sv\u00e5righeter och tro mig, det fanns en del m\u00e4rkliga – till exempel att v\u00e4nstra \u00f6gat konstant rann under flera m\u00e5nader, men ocks\u00e5 mer oroande som en f\u00f6rlamande huvudv\u00e4rk och yrsel. Mellan de h\u00e4r bes\u00f6ken kom fruktansv\u00e4rda bakslag. I genomsnitt kunde de komma var 10-12 m\u00e5nad, \u00e5terigen utan f\u00f6rvarning. <\/p>\n\n\n\n

Under de h\u00e4r episoderna f\u00f6rlorade jag helt muskelstyrkan, hade flera anfall och kunde inte prata. De blev v\u00e4rre f\u00f6r varje g\u00e5ng, och jag var mindre och mindre r\u00f6rlig n\u00e4r jag v\u00e4l hade \u00e5terh\u00e4mtat mig, vilket kunde ta flera dagar.<\/p>\n\n\n\n

Med den h\u00e4r konstanta f\u00f6rsvagningen kom ocks\u00e5 en rej\u00e4l dos skepsis. Det verkade som att ingen personal i v\u00e5rden, p\u00e5 n\u00e5gon niv\u00e5, kunde erbjuda n\u00e5gon behandling, f\u00f6rklaring eller, vilket stressade mig \u00e4nnu mer, ens prognos. Hur skulle de kunna ha r\u00e4tt? Min f\u00f6rvirring kring en diagnos som ingen riktigt hade f\u00f6rklarat blev som ett slagf\u00e4lt med symtom mot behandlingsf\u00f6rs\u00f6k.  Det verkade som att det fanns en ovilja att diskutera eller definiera vad som h\u00e4nde, och precis som f\u00f6r m\u00e5nga andra drabbade s\u00e5 blev vi (min familj och jag) marginaliserade och isolerade. Vi k\u00e4nde oss v\u00e4ldigt l\u00e4mnade sj\u00e4lva och skulle hantera vad som \u00e4n skulle komma h\u00e4rn\u00e4st. <\/p>\n\n\n\n

Det blev v\u00e4rre! \u00c5terigen utan f\u00f6rvarning b\u00f6rjade jag f\u00e5 v\u00e5ldsam tremor, skakningar, och spasmer. Inom n\u00e5gra dagar f\u00f6rsvann uppeh\u00e5llen mellan episoderna, och de blev kontinuerliga. Det enda andrum jag fick var s\u00f6mnen som kom efter ryckningarna, \u00e4ven om s\u00f6mnen ocks\u00e5 var st\u00f6rd. Jag tr\u00e4ffade min l\u00e4kare och det bokades ett m\u00f6te med en ny neurolog eftersom min f\u00f6rra neurolog hade flyttat. Jag fick mediciner mot tremor. Tremorn blev v\u00e4rre och i brist p\u00e5 n\u00e5gon annan behandling eller f\u00f6rklaring s\u00e5 fortsatte vi att hantera det hemma, hoppades att det skulle g\u00e5 \u00f6ver av sig sj\u00e4lvt. <\/p>\n\n\n\n

Det blev v\u00e4rre! Efter en m\u00e5nad med oavbruten tremor blev jag totalt f\u00f6rlamad. Jag gick bokstavligen under en dag fr\u00e5n den ena ytterligheten till en annan. Den lilla kraft jag hade kvar minskade snabbt, vi kunde inte klara det hemma l\u00e4ngre och vi fick inga svar. Till slut blev jag akut inlagd p\u00e5 sjukhus n\u00e4r vi inte kunde komma n\u00e5got mer att g\u00f6ra.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 b\u00f6rjade det roliga! Jag tillbringade tio dagar p\u00e5 ett stort sjukhus och blev totalt missf\u00f6rst\u00e5dd. Episoderna med total f\u00f6rlamning blev l\u00e4ngre, mer \u00e4n 24 timmar \u00e5t g\u00e5ngen. Mitt tal och min sv\u00e4ljfunktion blev kraftigt p\u00e5verkade, jag kunde inte \u00e4ta eller dricka ordentligt och tidvis kunde jag inte kommunicera alls. N\u00e4r neurologen kom f\u00f6r att tr\u00e4ffa mig var det som att vara tillbaka p\u00e5 ruta ett, att acceptera en diagnos utan full f\u00f6rklaring, att acceptera att det inte fanns n\u00e5gon behandling ut\u00f6ver att tr\u00e4ffa en psykiater, acceptera att det inte gick att f\u00e5 n\u00e5gon prognos! Min skepsis gick \u00f6ver i totalt tvivel och \u00f6vertygelse om att det inte gick att komma l\u00e4ngre, livet handlade bara om att acceptera och uth\u00e4rda, fr\u00e5ga inte efter svar f\u00f6r det finns inga, bara acceptera!<\/p>\n\n\n\n

Vi hade uth\u00e4rdat tillr\u00e4ckligt! Min h\u00e4lsa f\u00f6rs\u00e4mrades och andra medicinska problem b\u00f6rja tr\u00e4nga sig p\u00e5, till exempel njurfunktion och blodtryck.<\/p>\n\n\n\n

Vi gjorde allt de bad oss om, vi tr\u00e4ffade en \u00f6verl\u00e4kare i psykiatri medan vi var p\u00e5 sjukhuset i f\u00f6rhoppning om att det skulle kunna leda till n\u00e5gon form av behandling, resultatet? Inget identifierbart trauma som skulle kunna skapa s\u00e5dana symtom! Det verkade som att vi till slut hade kommit fram till en enig bed\u00f6mning bland all inblandad personal; det var bara inte den vi vill ha! De hade aldrig sett n\u00e5got liknande och det fanns ingen riktig behandling!<\/p>\n\n\n\n

Vid denna tidpunkt n\u00e4r inte n\u00e5gon enda yrkesgrupp var beredd att ta kontroll \u00f6ver en oh\u00e5llbar situation s\u00e5 tog det beslut om att s\u00f6ka specialistr\u00e5d hos Dr Jon Stone i Edinburgh.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndrades saker! Jag f\u00f6rdes \u00f6ver till The Western General Hospital i Edinburgh och Dr Jon Stones team tog \u00f6ver. N\u00e4r jag kom dit var jag en skakande spillra, utmattad, f\u00f6rvirrad, arg, hj\u00e4lpl\u00f6s och desperat, vad i hela v\u00e4rlden skulle kunna h\u00e4nda h\u00e4rn\u00e4st! Jag blev genast h\u00e4pen \u00f6ver omgivningen, det h\u00e4r var den f\u00f6rsta neurologavdelning jag hade varit p\u00e5 och personalen f\u00f6rstod vilken slags hj\u00e4lp jag beh\u00f6vde! Jag blev presenterad f\u00f6r olika l\u00e4kare i teamet, alla tog anteckningar, lyssnade, unders\u00f6kte mig och f\u00f6rstod. Inte bara det, d\u00e4r fanns ocks\u00e5 andra patienter med FNS. Sedan kom Dr Stone och presenterade sig b\u00f6rjade f\u00f6rklara FNS, den myriad av symtom som patienter kunde ha, hur man hade kommit fram till diagnosen och viktigast av allt vad man kunde g\u00f6ra i den h\u00e4r situationen.<\/p>\n\n\n\n

Det jag nu f\u00f6rstod i min lekmannatolkning var att hj\u00e4rnan var inte sjuk, inget hade fysiskt g\u00e5tt s\u00f6nder, d\u00e4remot hade den omedvetna kommunikationen brutit ihop, automatiska responser hade blivit \u00f6verbelastade av felaktiga signaler och nu hade min hj\u00e4rna g\u00e5tt in i h\u00f6gsta beredskap vilket gjorde att min kropp \u00f6verreagerade och pendlade mellan extreml\u00e4gen. Det fanns inget jag kunde g\u00f6ra f\u00f6r att tygla det, utan ju mer jag medvetet f\u00f6rs\u00f6kte bem\u00e4stra situationen desto mer skulle symtomen retas upp. Det var inte mitt fel, det hade bara h\u00e4nt. <\/p>\n\n\n\n

\u00c4nnu viktigare var att Dr Stone visade mig hur han kommit fram till diagnosen genom fysisk unders\u00f6kning av symtomen och hur mina reflexer betedde sig. Det jag hade trott var en uteslutningsdiagnos n\u00e4r det inte fanns n\u00e5gra organiska fynd visade sig vara en begriplig och bepr\u00f6vad diagnos som kunde st\u00e4llas utifr\u00e5n de positiva symtom jag uppvisade! <\/p>\n\n\n\n

I till\u00e4gg till detta fanns en \u00e4rlighet och \u00f6ppenhet kring tillst\u00e5ndet som jag dittills inte hade upplevt. Jag blev lovad att om jag, av begripliga sk\u00e4l, tvivlade p\u00e5 min diagnos, s\u00e5 skulle Dr Stone g\u00e4rna f\u00f6rklara sina fynd, och om jag verkligen k\u00e4nde att det beh\u00f6vdes fler unders\u00f6kningar s\u00e5 skulle detta diskuteras och v\u00e4rderas. Det uppmuntrande tog inte slut d\u00e4r, Dr Stone hade haft andra patienter med samma besv\u00e4r som jag, och sedan gjorde han sig besv\u00e4ret att g\u00e5 igenom allting en g\u00e5ng till och f\u00f6rklara allt f\u00f6r min make.<\/p>\n\n\n\n

Saker blev b\u00e4ttre! Det fanns en m\u00f6jlig behandlingsv\u00e4g genom neurofysioterapi! \u00c5terigen total \u00e4rlighet, inga garantier, ingen quick fix, ingen magisk medicinering, men med h\u00e5rt arbete kunde en l\u00e5ngsam, sm\u00e4rtsam process p\u00e5b\u00f6rjas, d\u00e4r de d\u00e4r felande delarna i hj\u00e4rnan som hade slutat att kommunicera kunde b\u00f6rja prata med varann igen. Den h\u00e4r kunskapen var baserad p\u00e5 erfarenhet med patienter och forskning.<\/p>\n\n\n\n

Jag hade aldrig h\u00f6rt talas om neurofysioterapi! \u00c5terigen f\u00f6rklarades det f\u00f6r mig att fysioterapeuter genom \u00e5ratals erfarenhet fr\u00e5n neurologiska sjukdomar och st\u00f6rningar hade utvecklat f\u00f6rst\u00e5elsemodeller som gjorde att de kunde f\u00f6rst\u00e5 hur kroppen kunde under- eller \u00f6verreagera under olika omst\u00e4ndigheter och hos olika individer. Genom att grundligt bryta ner r\u00f6relsem\u00f6nster och det individuella g\u00e5ngm\u00f6nstret kunde de \u00e5terinf\u00f6ra tekniker som gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r omedvetna funktioner att f\u00e5 tillg\u00e5ng till basala r\u00f6relser som ska ske automatiskt. <\/p>\n\n\n\n

Framtvingad r\u00f6relse eller att \u201cf\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6r mycket\u201d var helt kontraproduktivt. Det var inte ett tillst\u00e5nd som kunde \u201cskrikas\u201d till eller medvetet tvingas till tillfrisknande, det kommer att ta tid. Jag fick tr\u00e4ffa neurofysioterapiteamet som unders\u00f6kte mig och det uppr\u00e4ttades en behandlingsplan.<\/p>\n\n\n\n

Saker blev b\u00e4ttre! Tre veckor med intensiv neurofysioterapi f\u00f6ljde, hela tiden i samarbete och v\u00e4gledning av Dr Stones team. Under den f\u00f6rsta veckan koncentrerade sig min tremor till \u00f6verkroppen och sm\u00e4rtan var hemsk, varje r\u00f6relse k\u00e4ndes som att jag hade sprungit flera kilometer och min hals k\u00e4ndes torr och str\u00e4v, men det fanns ocks\u00e5 stunder av l\u00e4ttnad fr\u00e5n den konstanta tremorn i hela kroppen n\u00e4r mina kroppsdelar kunde f\u00e5 lite vila. Min g\u00e5ng f\u00f6rb\u00e4ttrades hela tiden.<\/p>\n\n\n\n

Under den andra veckan kunde jag efter r\u00e5d fr\u00e5n Dr Stone \u201cleka\u201d med tremorn \/ f\u00f6rlamningen, genom att f\u00f6rsiktigt r\u00f6ra mig mellan ett l\u00e4ge till ett annat tills jag knappt m\u00e4rkte gr\u00e4nsen l\u00e4ngre. Jag visste att jag hela tiden hade st\u00f6d fr\u00e5n sk\u00f6terskor och l\u00e4kare som f\u00f6rstod mitt tillst\u00e5nd. N\u00e4r mina extrema r\u00f6relser b\u00f6rjade ge med sig fick jag mera huvudv\u00e4rk, men det var ok, jag b\u00f6rjade fungera igen!<\/p>\n\n\n\n

Under den tredje veckan hade min tremor n\u00e4stan f\u00f6rsvunnit, vilket b\u00e5de personal och andra patienter m\u00e4rkte. Jag kunde \u00e4ta mer \u00e4n tv\u00e5-tre tuggor utan att bli helt utmattad. Jag var tillbaka p\u00e5 f\u00f6tterna med mina kryckor, och blev mer sj\u00e4lvst\u00e4ndig f\u00f6r varje dag! Mina anfall hade upph\u00f6rt och jag kunde slappna av utan att f\u00f6rlamningen tog \u00f6ver. Resultatet var helt enkelt anm\u00e4rkningsv\u00e4rt! Jag kunde lyfta mitt h\u00f6gra ben mer \u00e4n jag hade kunnat p\u00e5 flera \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Under allt det h\u00e4r fysiskt h\u00e5rda arbetet f\u00f6rst\u00e4rktes min k\u00e4nsla av tillfrisknande av kontakten och den goda st\u00e4mningen med personalen. Vi kan inte nog tacka dem! Neurofysioterapeuterna och jag kom fram till att min h\u00f6gra sida var helt fullmogen, medan min v\u00e4nstra fortfarande var kvar i ett \u201cton\u00e5rstrots\u201d, jag bara v\u00e4ntade p\u00e5 att den skulle komma ikapp!<\/p>\n\n\n\n

Saker blev b\u00e4ttre! Medan jag fortfarande var kvar p\u00e5 sjukhuset fick jag f\u00f6rm\u00e5nen att tr\u00e4ffa ordf\u00f6randen och vice ordf\u00f6randen i FND Hope (Brittisk v\u00e4lg\u00f6renhetsorganisation med inriktning mot FNS). Diskussionen var verkligen uppmuntrande och vi var utifr\u00e5n gemensamma erfarenheter \u00f6verens om att ju mer uppm\u00e4rksamhet detta komplexa och handikappande tillst\u00e5nd f\u00e5r, desto b\u00e4ttre f\u00f6r b\u00e5de forskare och patienter.<\/p>\n\n\n\n

Nar jag var redo f\u00f6r att skrivas ut sammanfattade Dr Stone allt jag hade uppn\u00e5tt genom behandlingen p\u00e5 The Western General Hospital. Detta innebar \u00e4ven en plan f\u00f6r bakslag i framtiden, f\u00f6r \u00e4ven om ett bakslag skulle vara minst sagt ov\u00e4lkommet s\u00e5 var det en v\u00e4sentlig del av den fortsatta behandlingen att f\u00f6rst\u00e5 att det \u00e4r s\u00e5 det h\u00e4r tillst\u00e5ndet fungerar. Att vara f\u00f6rberedd \u00e4r en nyckel till att k\u00e4nna att man har kontroll \u00f6ver ett s\u00e5 h\u00e4r gr\u00e4nsl\u00f6st tillst\u00e5nd.<\/p>\n\n\n\n

Nu k\u00e4ra l\u00e4sare, \u00e4r jag tillbaka hemma. Efter n\u00e4stan fyra \u00e5r k\u00e4nner b\u00e5de min familj och jag oss st\u00e4rkta att hantera FNS. Jag ska p\u00e5b\u00f6rja fysioterapi vid v\u00e5rdcentralen som f\u00e5r handledning av Dr Stone och hans team. Jag kommer att forts\u00e4tta tr\u00e4ffa Dr Stone som \u00f6ppenv\u00e5rdspatient och kan kontakta honom om jag har fler saker jag beh\u00f6ver diskutera. Vi k\u00e4nner oss inte s\u00e5 ensamma. Det finns ingen bot, men det finns behandling. Det h\u00e4r tillst\u00e5ndet har f\u00f6r\u00e4ndrat mitt och min familjs liv, och kommer att forts\u00e4tta g\u00f6ra det, men vi var lyckosamma som kom i kontakt med Dr Stone och hans forskning kring FNS. Jag tror att det h\u00e4r illa f\u00f6rst\u00e5dda tillst\u00e5ndet beh\u00f6ver omfamnas av alla l\u00e4kare p\u00e5 samma positiva s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Jag heter Becky och jag har Funktionell Neurologisk St\u00f6rning. Om du \u00e4r en medpatient och tittar ner i den d\u00e4r l\u00e5nga, desperata tunneln: det finns hopp!<\/p>\n\n\n\n

Becky Gordon december 2013.<\/p>\n\n\n\n

<\/h3>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Beckys ber\u00e4ttelse om funktionell svaghet, som f\u00f6rv\u00e4rrades med tremor och f\u00f6rlamningsepisoder.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":1465,"menu_order":222,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-template\/story-details-page-template.php","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1610"}],"collection":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1610"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1610\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7015,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1610\/revisions\/7015"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1465"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1610"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}