Det h\u00e4r \u00e4r min ber\u00e4ttelse. I m\u00e5nga \u00e5r brukade jag f\u00e5 migr\u00e4n och det b\u00f6rjade med en sockedricksk\u00e4nsla i ansiktet, vilket jag t\u00e4nkte var normalt f\u00f6r migr\u00e4n. Jag var sedan med om en bilolycka, och det var som att mina symtom blev v\u00e4rre efter det \u00e4ven om de hade b\u00f6rjat redan innan. <\/p>\n\n\n\n
Jag m\u00e4rkte att efter migr\u00e4nen fortsatte sockerdricksk\u00e4nslan ner l\u00e4ngs v\u00e4nstra ansiktshalvan och jag fick sm\u00e4rta p\u00e5 v\u00e4nster sida i br\u00f6stkorgen som om n\u00e5gon satt p\u00e5 mig, och i min v\u00e4nstra arm. Sm\u00e4rtan var hemsk och fick mig att gr\u00e5ta. Det h\u00e4r h\u00f6ll i sig n\u00e5gra dagar, sedan kunde det g\u00e5 \u00f6ver i en f\u00f6rlamning i v\u00e4nstra sidan. Det b\u00f6rjade som en svaghet, sedan total f\u00f6rlamning s\u00e5 att jag inte kunde anv\u00e4nda min arm och inte k\u00e4nna v\u00e4nstra sidan av ansiktet.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rsta g\u00e5ngen det h\u00e4nde blev jag inskickad till sjukhus med misst\u00e4nkt stroke och\/eller hj\u00e4rtinfarkt, det gjordes ett antal unders\u00f6kningar och en datortomografi och sedan fick jag \u00e5ka hem eftersom de inte kunde hitta vad som var fel. F\u00f6rlamningen h\u00f6ll i sig ungef\u00e4r tre veckor och sedan n\u00e4r jag kom ur den h\u00e4r episoden (som jag kallar det nu) s\u00e5 gick det tillbaka till den olidliga sm\u00e4rtan och sedan till sockerdricksk\u00e4nslan som k\u00e4ndes som att mina nerver brann. Under hela tiden var jag helt d\u00e4ckad och gick f\u00f6r det mesta p\u00e5 starka sm\u00e4rtstillande, s\u00e5 jag sov f\u00f6r det mesta eller gr\u00e4t n\u00e4r sm\u00e4rtan inte gick \u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n
Under de h\u00e4r \u00e5ren \u00e5kte jag in och ut p\u00e5 sjukhus med det h\u00e4r, varje g\u00e5ng gjorde nya datortomografier och MRT-unders\u00f6kningar som inte visade n\u00e5got. Jag sj\u00e4lv k\u00e4nde att l\u00e4karna tittade p\u00e5 mig och verkade t\u00e4nka att jag \u201chittade p\u00e5\u201d och varje g\u00e5ng fick jag diagnoses \u201cIcke-organiskt\u201d, tror jag att det var. S\u00e4rskilt var det s\u00e5 med en h\u00f6gt uppsatt l\u00e4kare vid The Royal Infirmary i Edinburgh, som jag alltid verkade hamna hos n\u00e5r jag kom in akut. Jag blev behandlad som hj\u00e4rtinfarkt, stroke varje g\u00e5ng, och hur mycket jag \u00e4n beskrev mina symtom s\u00e5 var det ingen som f\u00f6rstod vad jag hade. <\/p>\n\n\n\n
Det gick s\u00e5 l\u00e5ngt att jag slutade \u00e5ka in till sjukhuset n\u00e4r det kom en episod och ist\u00e4llet stannade hemma med starka sm\u00e4rtstillande, stod ut med sm\u00e4rtan och jobbade mig igenom f\u00f6rlamningen. Det var inte f\u00f6rr\u00e4n jag fick en sv\u00e5r episod ett ny\u00e5r n\u00e4r jag h\u00e4lsade p\u00e5 familjen som min man f\u00f6rstod vad som var fel med mig, han var som gudas\u00e4nd som gjorde allt f\u00f6r mig n\u00e4r jag blev f\u00f6rlamad. Det slutade med att jag hamnade p\u00e5 ett annat sjukhus, Glasgow Western General, f\u00f6r utredning och l\u00e4karen kom och sade att han tyckte att jag skulle tr\u00e4ffa en specialist och inte prata med n\u00e5gon annan. Han trodde att det bara skulle g\u00f6ra mig uppr\u00f6rd att antingen f\u00e5 h\u00f6ra att man inte visste vad det var eller bli feldiagnostiserad. Det h\u00e4r var den f\u00f6rsta l\u00e4karen som f\u00f6rklarade det h\u00e4r och den enda som visade att han trodde att det var n\u00e5got fel. Det var d\u00e5 jag remitterades till en annan specialist i neurologi.<\/p>\n\n\n\n
Jag var bara i rummet 30-40 minuter, neurologen unders\u00f6kte mig och jag fick diagnosen Funktionell svaghet. Jag gick hem och gr\u00e4t den dagen \u00f6ver att jag \u00e4ntligen efter \u00e5r, och jag menar \u00e5r, av att ha f\u00e5tt h\u00f6ra att l\u00e4karna inte visste, och k\u00e4nslan av att jag hittade p\u00e5, och nu hade jag f\u00e5tt en diagnos och det s\u00e5gs inte som att jag hittade p\u00e5 utan jag hade verkligen n\u00e5got fel och inbillade mig inte. Sedan dess har jag vant mig vid mina episoder och vet hur jag ska hantera dem. <\/p>\n\n\n\n
Mina episoder b\u00f6rjar med sockerdricksk\u00e4nsla i v\u00e4nster ansiktshalva som sakta blir starkare och starkare, sedan f\u00e5r jag skarpa sm\u00e4rtor i v\u00e4nstra br\u00f6stkorgen och armen. Br\u00f6stet k\u00e4nns som att n\u00e5gon sitter p\u00e5 det och jag f\u00e5r sv\u00e5rt att andas. Det blir sedan \u00e4nnu v\u00e4rre sockerdricksk\u00e4nsla, det \u00e4r d\u00e5 sm\u00e4rtan riktigt kickar in och det k\u00e4nns som att mina nerver brinner och sm\u00e4rtan \u00e4r olidlig, sedan g\u00e5r det \u00f6ver i en tyngdk\u00e4nsla och sedan total f\u00f6rlamning. Det \u00e4r d\u00e5 jag beh\u00f6ver hj\u00e4lp av min man och familj som f\u00e5r hj\u00e4lpa mig med saker som att kl\u00e4 p\u00e5 mig, sk\u00e4ra upp mat, laga mat, st\u00e4da etc. Mina episoder varar fr\u00e5n 2 veckor upp till 3 m\u00e5nader som l\u00e4ngst. <\/p>\n\n\n\n
Nu n\u00e4r jag vet vad jag har \u00e4r jag inte orolig \u00f6ver att det \u00e4r livshotande eller att det \u00e4r n\u00e5got allvarligt fel p\u00e5 mig, jag kan leva med det i hopp om att det kan r\u00e4tta till sig eller s\u00e5 vet jag att jag kan leva med det h\u00e4r oavsett. <\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r jag inte har en episod kan jag fungera ganska bra, jag kan k\u00f6ra bil och leva mer eller mindre normalt men jag m\u00e4rker att jag har sv\u00e5rt att \u00f6ppna saker som sitter h\u00e5rt med min v\u00e4nstra hand och n\u00e4r jag anv\u00e4nder den blir den tr\u00f6tt ganska fort. <\/p>\n\n\n\n
Jag l\u00e4ser nu p\u00e5 universitetet och min l\u00e4rare k\u00e4nner till mina besv\u00e4r och \u00e4r tillm\u00f6tesg\u00e5ende. N\u00e4r jag skriver m\u00e4rker jag att jag m\u00e5ste vila eftersom min hand snabbt blir tr\u00f6tt, men jag kan leva med det och f\u00f6rs\u00f6ker att inte bli nedslagen av det. Det b\u00e4sta jag har gjort var att s\u00e4ga till min l\u00e4kare att jag ville tr\u00e4ffa en specialist, och jag tackar l\u00e4karen som st\u00e4llde diagnosen eftersom jag inte l\u00e4ngre k\u00e4nner att andra ser p\u00e5 mig som om jag \u201chittar p\u00e5\u201d, och att jag verkligen har n\u00e5got fel.<\/p>\n\n\n\n
Debbie<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Debbie beskriver \u00e5terkommande perioder av svaghet och sm\u00e4rta i en arm.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":1465,"menu_order":224,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-template\/story-details-page-template.php","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1509"}],"collection":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1509"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1509\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7347,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1509\/revisions\/7347"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1465"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neurosymptoms.org\/sv_SE\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1509"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}